Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Kultur

Balkanisera inte Sverige

Utflykt till Mostar under min jugoslaviska militärtjänstgöring 1987. Sju år senare sköt bosnienkroatiskt artilleri sönder bron. Foto: Privat.

Det nuvarande sättet att definiera svenskhet omkring en kultur kan knappast överleva den mångkulturella framtiden vi är på väg in i. Sverige kan lära av det forna Jugoslavien hur vi inte ska bygga det nya “vi”. Flera årtionden före inbördeskriget inleddes splittringen som gjorde att på slutet bara 8 % av invånarna i Jugoslavien identifierade sig som jugoslaver, skriver Jasenko Selimovic.

Av Jasenko Selimovic | 29 september 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på texten I korthet Stöd Kvartal
I korthet

/ Det svenska vi-et är huvudsakligen konstruerat kring sin kulturella komponent. Uppför man sig inte enligt de normerna uppfattas man som osvensk.

/ En så konstruerad identitet kan knappast överleva en mångkulturell framtid. Och framtiden kommer att bli mångkulturell, globaliseringen gör den sådan.

/ När Tito började skapa Jugoslavien befann man sig i ett liknande läge, man försökte skapa en ny jugoslavisk identitet, förbjöd nationalismen och satsade på identitetspolitiken.

/ Men nationalismen försvann inte och identitetspolitiken förstärkte splittringen. Endast 8 procent av befolkningen definierade sig som “jugoslaver” på slutet.

/ Att leva med någon är att diskutera sig fram, hitta ett sätt att leva ihop, komma överens, kompromissa, och därmed med tiden skapa ett vi.

/ Därför ska man diskutera svenskhet. Argumentera för och emot burka; gräla om separata badtider; svenskt ohyfs; svensk-judiskhet. På så sätt skapas en gemensam identitet.

 

”Vad förenar ett folk?”,  frågar sig en av huvudpersonerna, Tyrion Lannister, i slutscenen till HBO:s megasuccé Game of thrones. Hur kan ett land med så många olika folkgrupper som seriens fiktiva nation Westeros förenas?
“Är det arméer? Guld? Eller flaggor? Nej, berättelser. Det finns inget mäktigare än en stark berättelse.” 
Sverige har på relativt kort tid förändrats från ett land med en av Europas mest homogena befolkningar till ett mångkulturellt samhälle. Den berättelse vi haft om Folkhemmet, Tredje vägen eller det tysta bondefolket som industrialiserades och slog världen med häpnad passar allt sämre för den nation som Sverige har blivit. Därför tar Kvartal nu initiativ till en serie essäer där skribenterna fått skissa på en ny berättelse om Sverige – en berättelse om vad som kan förena de människor som idag bor inom landets gränser – oavsett om de är födda här eller på andra sidan jorden, om de bor i glesbygd eller storstad, om de är gamla eller unga. Den fjärde essän i serien är skriven av Jasenko Selimovic, skribent, före detta EU-parlamentariker och tidigare chef för Göteborgs stadsteater.

Svensk ordlista: Balkanise´ring  substantiv ~en ~ar

upp­delning av folk­grupper i mindre, in­bördes fientliga enheter. 

Varje midsommar som jag firar med min frus svenska släkt låtsas jag sjunga snapsvisor. Det har jag gjort i nu tjugotvå år. Jag orkar inte lära mig idiotsångerna, men eftersom tillhörighet är eftersträvansvärt löser jag problemet genom att röra lite på läpparna och då och då utbrista ”gååååår”. Sedan tar vi en till ”gååår” och en till, och en till, och sedan grälas det om något oväsentligt. Infödda svenskar runt bordet väntar hövligt på sin tur, avbryter inte, tar sin rättvisa del av diskussionstiden (”jag har inte pratat för mycket ikväll?” frågar min svenska fru oroligt efter sådana middagar) och signalerar därmed ödmjukhet. Medan vi, några sydeuropéer i släkten, tar varje andningspaus som någon gör som en chans att hoppa in mitt i meningen, och anser att man ska prata mycket om ämnen man kan mycket om. Rättvis fördelning av talartiden är jämlikhetens idioti anser vi och missar därmed att andra kan uppfatta det faktum att vi pratar mer än vi lyssnar som brist på respekt.

Läs mer Visa mindre