Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Krönika |

Att inte tala, se eller höra ont

Så har den till sist kommit ikapp oss. Insikten om att något på riktigt håller på att gå sönder i Sverige. För vad kan man annars kalla det när 12-åringar dödas i drive-by shootings, när kvinnor skjuts till döds med sina spädbarn i famnen, när tonårspojkar skenavrättas och våldtas på kyrkogårdar av andra ungdomar och när sprängladdningar eller skjutvapen används mot människor i snitt mer än en gång om dagen?

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Jörgen Huitfeldt | 6 september 2020
Jörgen Huitfeldt är chefredaktör på Kvartal.
Profil Inlästa texterLästid 8 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Beskrivningen av den grova kriminaliteten i raderna ovan har upprepats så många gånger att knappt någon längre höjer på ögonbrynen. Och kanske är det precis den likgiltigheten som visar vad som håller på att gå sönder – vi har vant oss. Vi lever i ett nytt normalläge som bara några decennier tillbaka skulle ha framstått som en ond dröm. En kortlivad och yrvaken debatt uppstår visserligen efter varje ny tragedi:

Detta är oacceptabelt.”

“Det borde inte kunna ske i Sverige!”

 ”Det är ert fel!”

”Nej, ert!!”

 “Hela samhället måste gå samman för att stoppa utvecklingen.”

Därefter återgår allt till den vanliga lunken där ett mer ordinärt gangstermord, med vuxna gärningsmän och offer, på sin höjd blir en tidningsartikel i mängden bland bantningstips, relationsspalter och kändisskvaller.

För sanningen är ju att problemkedjan som lett fram till dagens situation har legat i öppen dager för alla som

Läs mer Visa mindre