Under ett års tid gästforskar han i Sverige – bland annat genom att åka med ambulanssjukvårdare ut till Sveriges särskilt utsatta områden. Syftet är att på nära håll studera mötet mellan den svenska sjukvårdens första linje och de nya invånare som ofta kommer från länder som följer klansamhällets logik.
– Något som förvånar mig är den utbredda oviljan hos många svenska intellektuella att diskutera sociala och kulturella skillnader mellan olika grupper. Det verkar närmast vara ett tabu, säger han.
Mark Weiner är vad många skulle kalla en typisk intellektuell amerikan: lite lågmäld, aningen mångordig men samtidigt med amerikanens förmåga att komma till tydliga poänger. Samtidigt är han en rätt otypisk professor. Eftersom han i hemlandet är volontär inom räddningstjänsten och har en grundläggande utbildning som ambulanssjukvårdare kan han åka med svenska ambulansförare ut på fältet. Detta gör han alltså som ett led i sin forskning om kulturella sk
– Ni har gått igenom en demografisk revolution i Sverige och en dramatiskt effekt på ambulanssjukvården är att vissa grupper får vänta längre på vård som ibland kan vara livsavgörande, säger han.
– Det är inte ovanligt att ambulanser som åker ut till områden som Rinkeby måste vänta på poliseskort innan de åker in.
Så detta blir ett demokratiskt problem där vissa invånare inte har samma tillgång till livräddande insatser som andra?
– Ja det är ett av flera problem som våldet mot räddningstjänsten för med sig. För om du får förseningar i vissa områden så får de människorna faktiskt inte vård på lika villkor. Dessutom ifrågasätts ambulanspersonalens legitimitet på ett sätt som skadar demokratin i stort.
Sammanfattat i tre punkter, menar Mark Weiner, blir det för det första ett problem för den patient vars liv kan hänga på att ambulansen kommer snabbt.
För det andra är det ett problem för ambulanspersonalen som i många fall mår psykiskt dåligt av att ständigt vara beredd på att utsättas för våld och för det tredje alltså ett demokratiskt problem.
Jag har försökt förstå varför någon skulle vilja kasta sten på ambulanssjukvårdare vars uppgift är att så snabbt som möjligt rädda liv. Har du hittat några förklaringar?
– Ja en förklaring är förstås att unga människor gör dumma saker för spänningens skull. Särskilt om de går runt med en känsla av socialt främlingskap. Men om man ser bortom det så tror jag att räddningstjänsten drabbas av en kulturell spillover-effekt som handlar om negativa attityder gentemot andra myndigheter, i synnerhet polisen.
Men den svenska polisen är ju betydligt mindre hårdhänt än exempelvis den amerikanska. Så varför har just vi drabbats av de här problemen?
– Det händer inte i USA. Samtidigt har ni en väldigt annorlunda polis än vi har. Om du vistas i områden som Rinkeby, Rosengård eller nordöstra Göteborg är det slående från ett amerikanskt perspektiv hur få poliser du faktiskt ser.
Men i mötet mellan den svenska ambulanssjukvården och de invånare som kommer från samhällen där klanlogiken råder, finns det också mer subtila företeelser som egentligen intresserar forskaren Mark Weiner mer än våldet. Ett exempel är att i de länder varifrån många invandrare kommer är ambulanspersonal i regel inte särskilt högutbildade. Det gör att en del patienter och anhöriga från dessa områden inte förväntar sig någon egentlig vård från ambulanssjukvårdarna utan snarare ser dem som personer som så fort som möjligt ska lasta in den sjuke i bilen för vidare transport till sjukhus.
– Så när sjukvårdarna börjar ge vård på plats uppstår emellanåt en spänning. ’Vad väntar ni på?’
En annan skillnad som ambulanssjukvårdarna ofta känner av när de åker ut till områden med många nyanlända är synen på familjen, vilka som räknas som de närmast anhöriga. I områden som Rosengård eller Rinkeby kan sjukvårdarna ofta mötas av ett dussin – ibland rent av två dussin – släktingar och vänner som många gånger vill hjälpa till på ett sätt som inte underlättar sjukvårdarnas arbete. Ofta kan det också handla om ganska små lägenheter där det då blir trångt och svårarbetat.
– Så plötsligt måste du som sjukvårdare på ett väldigt känsligt sätt hantera den kollektiva önskan hos alla dessa människor om att hjälpa till. Och dessutom på ett sätt som många gånger inte underlättar.
Men vad händer om sjukvårdarna bara skriker: ’Lämna oss i fred! Vi måste arbeta här.’?
– Till sist gör de naturligtvis det. Detta är män och kvinnor som har pondus och kan utöva auktoritet om det behövs men varje sekund räknas i en nödsituation. Och du blir distraherad i ditt arbete om många människor står omkring dig.
Mark Weiner genomför just nu en studie tillsammans med forskare på Karolinska Institutet och Borås universitet vars syfte är att försöka ta reda på hur patienterna i dessa bostadsområden faktiskt påverkas av dessa kulturella skillnader. Kan det rent av vara så att en patient med ett livshotande tillstånd löper större risk att avlida på grund av detta?
– Det är en hypotes vi har men än så länge vet vi inte säkert, säger Mark Weiner.
Synen på könsroller kan också skilja sig mellan olika kulturer. Är det något som kan påverka vården? Kan ambulanssjukvårdarna till exempel utan vidare gå till kvinnan i familjen och inleda ett samtal med henne?
– Alla familjer är olika men många ambulanssjukvårdare har rapporterat till mig att när en utvidgad familj är närvarande så är det inte ovanligt att familjens överhuvud vill tala å patientens vägnar. Det är ett problem eftersom det underminerar patientens självbestämmande och dessutom kan det göra det svårare att ställa diagnos och ge rätt behandling.
Finns det någon situation som du har upplevt när du har åkt med ambulanssjukvårdarna som du har tagit med dig, som du tycker ger en bild av hur de skilda levnadsvillkoren kan påverka vården?
– Ja vi åkte på ett larm i Rinkeby där en person upplevde bröstsmärtor. När ambulanspersonalen gick in i porten kunde de inte hitta någon brevlåda med patientens namn. Inte heller stod något sådant namn på dörren. Detta var enligt sjukvårdarna inget ovanligt.
– Och om någon ringer in med bröstsmärtor och du inte ens kan hitta till deras lägenhet så är det ett uppenbart problem. Att en brevlåda kan spela en så avgörande roll blev en stark påminnelse för mig om de utmaningar svensk sjukvård har gällande mångkultur och integration, säger professor Mark Weiner.