Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Återupprätta utredningsväsendet

Utredaren Bengt Holgersson lämnar en Statlig offentlig utredning (SOU) till dåvarande miljöministern Andreas Carlgren (c) år 2007. FOTO: PATRICK SÖRQUIST / TT

Det statliga utredningsväsendet har rasat ihop på ett sätt som ökar polariseringen och minskar möjligheten till politisk enighet, skriver Olle Wästberg, ordförande i 2014 års Demokratiutredning. Han menar att de breda parlamentariska utredningarna minskade motsättningarna i samhället eftersom de, när de fungerade, upprättade en gemensam verklighets- och problembild. Numera saknas i stort sett kopplingen mellan styrhytten och rodret.

 

Av Olle Wästberg | 24 april 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 7 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Det statliga utredningsväsendet har förändrats på ett grundläggande sätt.

Det är numera inte en gemensam bas för olika intressen och politiska partier.

Därmed bidrar förändringarna till mindre saklig inriktning i den politiska debatten, till minskad politisk gemenskap och ökad polarisering.

Januariavtalet innehåller 73 förslag, men hela 28 av dem ska utredas innan de blir realitet. Däribland de mest kontroversiella: uppmjukningen av hyresregleringen och anställningstryggheten. Januariavtalets många utredningar illustrerar hur det svenska kommittéväsendet förändrats. Det har gått från det öppna, breda och långsiktiga, till stuprör som leder rakt ner till en given proposition.

Statliga utredningar har lång historisk bakgrund. Redan på 1600-talet tillsatte kungen utredningar för att få beslutsunderlag. Under frihetstiden på 1700-talet blev utredningarna ett viktigt verktyg för riksdagen. Statsvetaren Gissur Erlingsson skrev för några år sedan: ”För omkring 40 år sedan uppmärksammade internationell forskning vad den betraktade som ett unikt svenskt sätt att bedriva politik på. Svensk politik, sade man, den präglades i hög grad av rationalitet, pragmatism och konsensus.” (Dagens samhälle, 6/2016)) Han konstaterade att de parlamentariska utredningarna är nyckeln till att vi historiskt sett haft en stor politisk gemenskap.

Systemet förändras

Själv har jag genom mina många år suttit i tio statliga utredningar och i hög g

Läs mer Visa mindre