Donald Trump inledde sin andra presidentperiod med ett kraftfullt installationstal. Han utlovade en rivstart för USA och betonade att landet snart kommer att vara ”större, starkare och långt mer exceptionellt än någonsin”.
Mikael Sahlin, före detta diplomat nu verksam inom Krigsvetenskapsakademien, uttryckte sin oro över Trumps tendenser att omsätta ”America first” till territoriella ambitioner.
– Det är oroande att Trump antyder allvarliga avsikter när det gäller Grönland, säger Mikael Sahlin.
Historikern Lars Trädgårdh från Uppsala universitet, som bott i USA i 40 år, har dock en annan uppfattning av presidenten.
– Jag skulle vilja hävda att det snarare var motsatsen – han var en hyperdemokrat. Trumps maktövertagande var demokratiskt, men populismen han representerar kan ses som ett hot mot den liberala demokratins anda, säger han.
– Hans realpolitiska hållning, där det amerikanska egenintresset ligger främst, är tydlig.
Malin Ekman, journalist baserad i USA, menar att de polariserande massbenådningarna av personer inblandade i stormningen av Kapitolium visar på den splittring som råder i landet.
Hon är också skeptisk till Trumps löften om deportation av miljontals migranter utan uppehållstillstånd.
– Det kan visa sig vara praktiskt omöjligt att genomföra under Trumps mandatperiod, säger Malin Ekman.
Trumps installationstal berörde även territoriell expansion med ambitioner att skicka amerikanska astronauter till Mars.
– Vi ska placera stjärnbaneret på planeten Mars, deklarade Trump.
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt
