Artikelförfattaren menar att uppgivenhetssyndromet bör betraktas som en ”kultursjukdom”. Det utesluter inte att fall av simulering också förekommer.
Mycket talar emot att simulering skulle vara en generell förklaring till uppgivenhetsyndrom.
Trauma eller stress kan inte heller förklara uppgivenhetssyndrom då det enbart har lokal utbredning bland vissa flyktinggrupper.
Det finns många kända utbrott av kultursjukdomar, Bua-sjukan är ett svenskt exempel, där skolbarn oförklarligt blev lama i benen.
Kultursjukdomar får fäste i en särskild kontext under en viss period, och styrs av sociala och kulturella faktorer snarare än anatomiska och fysiologiska.
Massmedier har en central roll i spridningen och legitimeringen av kulturbundna tillstånd.
Bästa sättet att stoppa en kultursjukdom är att framgångsrikt övertyga de inblandade att det inte är en biologisk sjukdom och ge dem möjlighet att backa utan att förlora ansiktet.
Först när uppehållstillstånd slutar vara en del av den medicinska behandlingen kommer nya insjuknanden att upphöra.
Asylsökande barn med så kallat uppgivenhetssyndrom har förekommit i Sverige sedan 1998. Enligt ett grovt överslag rör det sig om fler än tusen stycken. Även om medierapporteringen på senare tid varit sparsam har antalet sjuka barn varit relativt stabilt. 2017 fanns 138 barn med diagnosen. Barnen förefaller lida av en allvarlig funktionsförlust med oförmåga till all form av förflyttning och kontakt. Även smärtstimulering lämnar dem till synes oberörda. Behandlingen har innefattat sondmatning i hemmet, och framför allt har ett uppehållstillstånd ansetts nödvändigt för att skänka familjen trygghet och tillförsikt så att det apatiska tillståndet ska kunna hävas. Sjukdomsperioderna har varit långdragna med sondnäringsbehov under många månader och ibland flera år. Efter tillfrisknandet verkar barnen bli fullt återställda. Olika förklaringsmodeller har förekommit men den förhärskande, låt oss kalla den stresshypotesen, har hänvisat till tidigare trauma och stress – bland annat relaterat till hot om utvisning.
Två tidigare drabbade har nu framträtt i ett reportage i tidskriften Filter (okt/nov 2019). De vittnar om hur de under tvång spelat s