Barnfattigdomen var värre under 1990-talskrisen

Enligt senaste data finns det 2,2 miljoner personer i Sverige som är under 18 år. Enligt det absoluta måttet ”låg inkomststandard” (vilket innebär innebär att inkomsterna inte räcker för att betala
levnadsomkostnaderna, det vill säga att den disponibla inkomsten är lägre än den så kallade baskonsumtionen), levde 8,5 procent av dessa i familjer med just låg inkomststandard. På lång sikt har gruppen minskat över tid. År 2014 var gruppen över 10 procent. Även antalet barn som lever i låg inkomststandard har minskat över tid.

Och generellt var barnfattigdomen långt värre under 1990-talskrisen.

– Barn i Sverige har det väldigt bra. Historiskt sett och globalt sett. Vi har sett en lång period av minskad fattigdom. Det sade Jan O. Jonsson, som är professor i sociologi, när jag intervjuade honom för tio år sedan.

Sedan dess har det alltså blivit bättre.

Men den stora skiljelinjen gäller om man har svensk eller utländsk bakgrund.

Överlag är det vanligare med svag ekonomi i småbarnsfamiljer än i familjer där barnen är lite äldre. Även barn till ensamstående föräldrar löper högre risk att leva i knapphet.

Men den stora skiljelinjen gäller om man har svensk eller utländsk bakgrund. Hela 23 procent av barnen med utländsk bakgrund lever i fattiga familjer, medan det gäller fyra procent av barnen med svensk bakgrund. Förklaringen handlar i huvudsak om vilken grad föräldrarna förvärvsarbetar, allt enligt rapporten ”Barn med låg inkomststandard, Levnadsförhållanden 2022:5”.

Bland barn som bor med två föräldrar är det över 20 procent av dem med utländsk bakgrund där ingen av dessa föräldrar arbetar. Bland barn med svensk bakgrund är siffran två procent.

Inflationen spelar roll

Även utbildningsnivå är en viktig faktor. Lågutbildade föräldrar har i långt större utsträckning dålig ekonomi. Även om man tittar på vilka som lever i fattigdom över en längre tid, är detta vanligare bland barn med utländsk bakgrund.

Johan Lindberg på SCB, som författat rapporten, bekräftar att dessa siffror, till och med 2021, är de färskaste som finns. Han har ingen kommentar till debatten om barn hungrar eller inte.

– Det är klart att inflationen påverkar situationen i många hem, men det finns inga data på exakt hur detta drabbat barnfamiljer än, säger han. Men på lång sikt har utvecklingen varit väldigt god ända sedan 1990-talet. Vi har sett starka reallöneökningar. De allra flesta har fått det bättre över tid.

Så hur barn påverkats av den ekonomiska konjunkturen, med hög inflation och höga elpriser, finns det helt enkelt inte data över än. Vi får hålla till godo med anekdotiska uppgifter.