Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Politik |

Så kan de etablerade partierna bli vinnare igen

Foto: TT Nyhetsbyrån / Magnus Sandberg, Aftonbladet
Av Irene Wennemo | 12 maj 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 10 minSkärmläsarvänlig
I korthet

/ Det går inte att drömma sig tillbaka till efterkrigstidens politiska konfliktlinjer – en värld där Moderaterna stod för skattesänkningar och Socialdemokraterna för välfärdsförbättringar. Det var en konflikt som båda tjänade på och som gjorde andra partier nästan irrelevanta. 

/ Förändringar med ny teknik är antagligen lika stor som den som följde på införandet av Gutenbergs tryckpress då den katolska kyrkan miste sitt informationsmonopol.

/ För att bli vinnare igen måste de etablerade partierna våga utforska gränslandet för sina heliga principer och tänka igenom hur och vad de ska slåss för.

/ Om förhandlingarna för att hitta majoriteter efter valet fokuserar för mycket på kortsiktiga vinster så kommer regeringarna att bli bräckliga och ha svårt att bli återvalda.

/ Januariavtalet gör att när nästa val närmar sig riskerar de fyra samarbetspartierna – S, C, L och MP – vara fullt upptagna med att sjösätta komplicerade och impopulära reformer och sakna resurser för populära utspel. Det riskerar att straffa alla inblandade partier.

Den yrvakna debatten om IS-svenskarnas barn borde vara en väckarklocka för de etablerade partierna, skriver Irene Wennemo (S), filosofie doktor i sociologi och tidigare statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. För att bli vinnare igen måste partierna våga utforska gränslandet för sina heliga principer, och tänka igenom vad som är värt att slåss för, skriver hon i en essä om politikens villkor efter det mediala informationsmonopolets slut.

 

I politiken är inget som förr. Stora väletablerade partier har i princip blivit utraderade i flera länder. Höger- och vänsterrörelser – ja, även Emmanuel Macrons ”En Marche!” – har kommit från ingenting och skördat jätteframgångar. Vi lever i ett nytt politiskt landskap.

Förra sommaren läste jag ”Gutenberggalaxens nova” av Nina Burton. Boken handlade om den holländska humanisten Erasmus och medierevolutionen i spåren av tryckkonstens införande i Europa. Att jag hittade nycklar till dagens politiska läge i en bok om 1500-talet var överraskande. Men det gick lätt att dra paralleller till den medierevolution vi genomlevt under det senaste dryga årtiondet.

Boktr

Läs mer Visa mindre