S kan inte längre räkna med invandrarnas röster

För det första har valdeltagandet sjunkit med tre procentenheter sedan 2018 års val, och det mesta tyder på att denna nedgång i huvudsak beror på ett utbrett röstskolkande i förorterna i långt större utsträckning än i något annat tidigare val. Detta innebär konkret att i vissa av dessa stadsdelar är valdeltagandet numera nere på runt 40 procent och i bästa fall handlar det om runt 55 procent. Den massiva tillströmningen av soffliggare i landets förorter kan till och med ha avgjort valet till högerblockets fördel. I valkretsen Ronna norra i Södertälje röstade exempelvis endast 39,9 procent, och i Östra Hammarkullen i Göteborg handlade det om 54,9 procent.²

För det andra har betydande andelar av invånarna i vissa av förorterna valt att i detta val rösta på det relativt nybildade partiet Nyans. Även om det ännu är oklart om Nyans kommer att få några kommunala mandat så är Nyans idag det största partiet utanför riksdagen med 0,44 procent av de avlagda riksdagsrösterna bakom sig och detta i stort sett enbart på grund av förortsröster i tidigare S-dominerade valkretsar.³

”Förvånansvärt många i de mest utsatta miljonprogramsområdena har valt att lägga sin röst på Sverigedemokraterna.”

För det tredje har förvånansvärt många invånare i de mest utsatta miljonprogramsområdena dessutom valt att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Sammanlagt handlar det om 14,4 procent enligt DN:s sammanräkning av valresultatet i sagda stadsdelar.⁴

Undersökning som sticker ut

I förra veckan publicerade SVT också det senaste valets stora vallokalsundersökning – Valu 2022 – som innefattar över 11 000 enkätsvar och som erbjuder en ännu mer detaljerad bild av hur invandrarna och deras barn röstade.⁵

I denna undersökning går att se hur de infödda majoritetssvenskarna röstade, liksom invandrarna och deras barn och dessutom även de som endast har en utrikesfödd förälder.

SVT:s Valu 2022 nämligen ut så till vida att respondenterna har getts möjligheten att ange var de själva växte upp och varifrån deras förälder härrör – uppdelat på Sverige, övriga Norden, Europa utanför Norden samt den utomeuropeiska världen.

” … vi har inte en aning om hur exempelvis … de svenska judarnas, samernas, kurdernas, romernas eller muslimernas partisympatier ser ut.”

Till skillnad från många andra länder där väljarundersökningar i stil med svenska Valu regelmässigt frågar väljarna om hur de själva identifierar sig utifrån exempelvis förstaspråk, raslig identifikation, etnisk minoritetstillhörighet eller religion – så kallad jämlikhetsdata – så saknas den typen av bakgrundsfrågor i stort sett helt och hållet i svensk statistik. Detta gör att vi inte har en aning om hur exempelvis de finsktalande röstar, vilka partier som afrosvenskarna främst röstar på eller hur de svenska judarnas, samernas, kurdernas, romernas eller muslimernas partisympatier ser ut.

SVT:s vallokalsundersökning innehåller inte heller några sådana uppgifter, men genom att Valu 2022 ändå frågar om den egna och föräldrarnas bakgrund så innebär det att vi nu åtminstone har data på hur dels invandrarna röstar uppdelade på de nordiska, europeiska och utomeuropeiska invandrarna, dels på hur andra generationen röstar, det vill säga invandrarnas barn. Vi vet dessutom också hur de så kallade blandade röstar, det vill säga de som har en inrikes född förälder och en förälder från exempelvis Finland, Thailand eller Chile.

Valu 2022 ger vid handen att 14 procent av de utomeuropeiska invandrarna och 12 procent av de väljare som har en eller två utomeuropeiska invandrare som föräldrar valde att rösta på SD i årets riksdagsval, vilket inte är en liten andel även om den är mindre än genomsnittet på 20,5 procent. Vilka dessa SD-väljare med utomeuropeisk bakgrund egentligen är, med avseende på specifik bakgrund, går det dock inte att utläsa i Valu 2022. Mot bakgrund av några av de utomeuropeiskt associerade namn som förekom på SD:s valsedlar i valet går det dock att anta att åtminstone en del av de invånare med utomeuropeisk bakgrund som röstade på SD den 11 september i år har bakgrund i bland annat Latinamerika och Öst- och Sydostasien och även ibland i subsahariska Afrika och den så kallade MENA-regionen. I de sistnämnda fallen handlar det sannolikt främst om väljare som har en kristen bakgrund eller som är ateister – även om det är en ren spekulation.⁶

Av Valu 2022 att döma hade, om enbart väljarna med utomeuropeisk bakgrund hade röstat i riksdagsvalet, S antagligen erhållit runt 42–43 procent, V 15 procent, SD 13 procent, M 11 procent, C 6 procent, KD och MP 3,5 procent vardera, L 2 procent och övriga partier cirka 3,5 procent att döma av Valu 2022.

Resultaten här är ungefärliga medelvärden för de aktuella väljarna som redovisas i tabellerna Invandrarröstning 1 och Invandrarröstning 2 i Valu 2022.

Förändrad väljarkår

Den svenska befolkningssammansättningen är idag markant uppdelad mellan en utpräglat heterogen yngre del och en likaledes utpräglat homogen äldre del. Runt 40 procent av alla invånare mellan 0–44 år har numera någon slags utländsk bakgrund inräknat både invandrarna, de adopterade, andra generationen och de blandade men inte den så kallade tredje generationen, som inte redovisas i den officiella statistiken. Det återstår att se hur denna mycket heterogena yngre befolkning kommer att påverka politiken framöver. Bland alla invånare som är över 55, det vill säga den äldre delen av befolkningen, har 75-85 procent svensk bakgrund och i de äldsta åldersgrupperna än mer än så.⁷

I befolkningen som helhet har över 33,5 procent numera någon slags utländsk bakgrund inräknat de som är invandrade och de som är inrikes födda med en eller två invandrade föräldrar. Med detta i åtanke samt mot bakgrund av att närmare 20 procent av totalbefolkningen idag har någon form av utomeuropeisk bakgrund så är det hög tid att börja diversifiera båda dessa mycket stora befolknings- och väljargrupper.⁸ 

Det duger inte längre att på sin höjd fråga om väljarna är inrikes eller utrikes födda.

Kommande väljar- och opinionsundersökningar bör därför börja fråga hur väljarna själva identifierar sig utifrån fler variabler än de som är de gängse i dagens Sverige, det vill säga kön, regional tillhörighet, ålder och socioekonomisk bakgrund i form av utbildnings- och inkomstnivå. Det duger inte längre att på sin höjd fråga om väljarna är inrikes eller utrikes födda eller om de har svensk eller utländsk bakgrund. Det senare görs numera i enstaka undersökningar, men det räcker inte eftersom det även handlar om hur väljarna identifierar sig själva, vad beträffar exempelvis trosuppfattning och minoritetsbakgrund.

Med tanke på att Sverige numera, enligt min bedömning, kännetecknas av den mest mångfaldspräglade befolkningssammansättningen i västvärlden, efter USA, så behövs en långt mer finfördelad statistik över väljarkåren med utländsk bakgrund. Att börja praktisera jämlikhetsdata i väljar- och opinionsundersökningarna handlar dessutom inte bara om att försöka förstå varför Socialdemokraterna inte längre kan räkna med förortsinvånarnas röster. Det handlar framför allt om att börja ta in och acceptera att hela den samlade svenska väljarkåren alltmer består av minoritetsväljare på samma sätt som i exempelvis USA, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna, samt sist men inte minst om att dessa inte alltid röstar som majoritetsväljarna.