Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Politik |

Motsättningarna växer mellan öst- och västtyskar

Tyska vänstern menar att DDR-medborgarna var oförberedda på marknadsekonomins intåg. Här hackas bitar ur Berlinmuren som senare säljs. Foto: Sven-Erik Sjöberg/TT.

Mer än 30 år efter den tyska återföreningen finns fortfarande en spricka mellan Väst- och Östtyskland. Efter 2015 har högerextremism blossat upp i öst och spänningarna intensifieras. Många tyskar i väst har fortfarande svårt att förstå det som en gång var DDR och dess återverkningar på dagens Tyskland.

Av Philip Franzén | 2 juni 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på texten I korthet Stöd KvartalLästid 6 minSkärmläsarvänlig
I korthet

Mer än 30 år efter den tyska återföreningen finns fortfarande en spricka mellan Väst- och Östtyskland. Efter flyktingkrisen 2015 har högerextremismen blossat upp i det forna DDR och spänningarna intensifieras.

Öst- och västtyskar förstår sig inte på varandra. Som att 40 procent av tyskarna i öst inte tycker att man kan uttrycka sin åsikt friare idag än i DDR. Det är obegripligt, menar deras landsmän i väst.

Förbundsrepublikens grundlag reviderades aldrig vid återföreningen. Därmed skedde enandet på Västtysklands premisser, anser vissa. Och likheter har förbytts i olikheter.

Den tyska vänstern pekar på att Öst var oförberett på marknadsekonomins intåg. AfD menar att en ny identitet i Öst har gått om intet på grund av EU-gemenskapen och högt flyktingmottagande.

Ytterligare andra hävdar att Östtyskland i själva verket har mer gemensamt med Polen och Tjeckien än med väst. Författaren Marcel Beyer finner rasism i HELA landet.  Men oförmågan att fullt ut utforska utvecklingen i öst grumlar förståelsen för det forna DDR.

Den 6 juni går Sachsen-Anhalt till val. För en kort stund riktas samtliga tyskars blickar mot öst.

Mer än 30 år har gått sedan den tyska återföreningen efter Berlinmurens fall. Mycket har förändrats, men trots det märks fortfarande en tydlig spricka längs den forna gränsen mellan Väst- och Östtyskland. Allt sedan flyktingkrisens kulmen 2015 har spänningarna mellan väst och öst kommit att intensifieras. I öst etablerades den högerextrema rörelsen Pegida, flyktingförläggningar angreps och på vissa håll varade kravaller flera dagar i sträck. Därtill kom det högernationalistiska partiet Alternative für Deutschland (AfD), vars företrädare har kopplingar till Pegida¹ att samla allt bredare stöd i krisens spår. 2017 röstades partiet med 12,6 procent av rösterna in i riksdagen², mycket tack vare stödet i öst.

Ser på utvecklingen med fasa

Många i väst har betraktat utvecklingen med fasa, och dragit sig till minnes hur liknande tendenser tog sig uttryck i början av 90-talet. Knappt hade euforin över murens fall hunnit lägga sig förrän högerextremismen blossade upp i det forna DDR, med uppmärksammade attentat mot asylmottagningar i Hoyerswerda och Rostock.³

Läs mer Visa mindre