Jag föreläste på Fysiografiska akademiens symposium Vetenskap i kristider i Lund, de flesta deltagarna var till åren komna akademiker med imponerande karriärer bakom sig och mycket kvar att ge. Några berättade att de själva eller bekanta har fått erbjudanden om att flytta till Kina, starta bolag och forska där. Faktorer som en årsinkomst på över tre miljoner och majoritetsägande i bolag för att kapitalisera på forskningsresultat nämndes. I ena vågskålen har vi alltså Sverige, där man mest ses som ett problem som vit man och i den andra: en smärre förmögenhet, nybyggda labb, omgiven av beundrande och flitiga doktorander, hmm … svårt val.
I lärdomsstaden mötte jag också representanter för bekymrade universitetsledningar från olika delar av landet. En undrade hur man egentligen ska ta reda på om ens samarbeten är problematiska? Kina leder ju inom så många forskningsområden, klart att man vill vara där. En del forskning gör jorden bättre – tänk bara om man exempelvis kan göra Kinas jordbruk mer miljövänligt. Annat vidgar kunskapens horisonter. Men så var det det där med säkerhetspolitiken. Den vetenskapliga revolutionen vi lever i gör att definitionen av nationell säkerhet vidgas. Den som leder i framtidens nyckelteknologier kontrollerar framtidens värld.
Peking varnar för krig
Mycket svensk forskning har gjorts i samarbete med universitet som är kopplade till Kinas militär, konstaterar Erik Renström, rektor på Lunds universitet i symposiets inledningsanförande.
I Säpos årsrapport står det en skarp varning om att den kinesiska staten använder sina medborgare för att utnyttja svenska universitet. Syftet är att komma åt teknik och kunskap som stärker Kinas militära förmåga. Kommunistpartiet har under lång tid arbetat för att baka ihop den civila och militära sektorn inom forskning. Alla kineser måste enligt lag samarbeta med säkerhetstjänsten om de blir uppmanade till det.
Rekrytering av talanger från västvärlden är en av Kommunistpartiets viktigaste metoder för att dominera i framtidens teknologier och modernisera sin militär. Det gäller främst utlandskineser men riktas även mot lao wai, utlänningarna. Kunskapen och expertisen en forskare kan uppnå genom ett arbetsliv är extremt värdefull och kan öppna för teknologiska innovationer.
Landet har över 200 olika rekryteringsprogram och mellan 2008 och 2016 rekryterade Kina 60 000 forskare från utlandet. Arbetet har pekats ut som förknippat med oegentligheter och problem som stöld av immateriella upphovsrättigheter eller spionage. Långsiktigt bidrar rekryteringen till att skifta maktbalansen i världen till Pekings fördel.1
Då ser det mörkt ut för Europa och en liten Nato-wannabe som Sverige.
De senaste veckorna har Kommunistpartiets ledare Xi Jinping två gånger varnat nationen för ”extrema scenarier” – vilket enligt en tung kinesisk analytiker i klartext betyder krig. Kina satsar på att snabbt bli teknologiskt självförsörjande för att klara av en konfrontation. Den främsta brännpunkten är Taiwan. I USA:s försvarshögkvarter Pentagon råder en viss panik över tanken på en potentiell konflikt, krigsspelen visar att USA numera kan förlora en sådan. Frihandelsdoktrinen som rått sedan murens fall har gjort att USA tappat sin industribas och till och med är beroende av Kina för att kunna producera komponenter till sina nya F-35-stridsflygplan. Ju starkare Kina blir, desto mindre kommer USA att kunna bry sig om Europas säkerhet. Då ser det mörkt ut för Europa och en liten Nato-wannabe som Sverige. Alla hoppas på fred, men ingen borde längre bli förvånad om det blir krig.
Hur ska man göra?
Medalj från kungen
Ja, man kan ju börja med att kolla om ens samarbetspartner hjälper Kinas militär. Den australiska tankesmedjan Aspi har utvecklat ett onlineverktyg för det som heter China defence universities tracker. I pausen på symposiet öppnar jag på måfå sajten för fysikinstitutionen på Lunds universitet. Fram kommer artikeln ”Stora guldmedaljen till Lars Samuelson”. Denne professor emeritus i halvledarteknik är en riktig stjärna. Han har tilldelats Ingenjörsvetenskapsakademiens Stora Guldmedalj 2022 för sina internationellt synnerligen framstående insatser. En kreativ nytänkare. Flera epokgörande upptäckter. Grundade Europas första centrum för nanoforskning. Men sedan Lars Samuelson för fem år sedan började trappa ner sin verksamhet inom NanoLund så fick han ett nytt erbjudande som han hade svårt att motstå, berättar institutionen stolt: som chair professor vid Southern University of Science and Technology (SUSTech) i Shenzhen och chef på ett institut för nanovetenskap i den kinesiska IT-staden.
Det är inte konstigt att partistatens universitet vill rekrytera Samuelson. Halvledare är ”hjärnan” för all modern elektronik och har en avgörande betydelse för den nationella säkerheten. Den ultimata produkten med dubbla (militära och civila) användningsområden.2
Halvledare är ett område där USA fortfarande dominerar utvecklingen. Mer än 95 procent av chipen som används i Kina rapporteras vara designade i USA.
Vita huset har nu som mål att trycka tillbaka Kinas utveckling av halvledarteknik för att upprätthålla ett så stort försprång som möjligt. USA har infört begränsningar för amerikanska medborgare att jobba för kinesiska halvledarbolag. Det är första gången landets exportkontroller riktas mot människor.
Schizofrent förhållningssätt från Europa
För Europas forskningsvärld och exportinriktade företag går det emot alla instinkter att se öppenhet som ett problem eller att begränsa forskares rörelsefrihet. Sverige ingick redan 2004 ett samarbetsavtal med Kina om att utöka vetenskapligt och tekniskt utbyte.
När politiken nu i stället börjar ta en säkerhetspolitisk gir gnisslar det därför rejält. Ibland blir resultatet schizofrent motsägelsefullt. Huawei får EU-pengar för spetsforskning i allt från AI till 6G genom unionens stora forskningsprogram Horizon Europe, samtidigt som Sverige och flera andra länder av säkerhetsskäl bannlyst bolaget från sina nätverk.
Trots den skarpa varningen från Säpo har svenska universitet fortsatt att lägga miljoner i skattepengar på att finansiera och utbilda kinesiska forskarstudenter kopplade till Kinas försvar, något som framgick när DN i februari avslöjade hur bland annat Chalmers utbildat studenter från sju universitet som anses spela en central roll för Kinas militärmakt.
När den svenska regeringen tillfälligt förkortade mandaten till universitetsstyrelserna med hänvisning till säkerhetsläget så skrev rektorerna på landets universitet och högskolor ett öppet brev där de larmade om hotet mot den akademiska friheten. Ingen verkade reflektera över universitetens egna ansvar för situationen. Eller om det ligger i västvärldens intresse att bygga kapacitet hos en rival som vill införa en ny världsordning.
Kommunistpartiet och etiken
Jag skriver in Southern University of Science and Technology i sökfunktionen på Aspis China defence universities tracker. Fram kommer att universitetet som rekryterat Samuelson är klassat i kategorin medium-risk för att hjälpa Kinas militär, och artikeln listar ett flertal professorer som arbetar med försvarsrelaterad forskning. Universitetets forskningsområden är mitt i prick för vad Kommunistpartiet är ute efter för att skapa teknologisk dominans.
I Sverige får Samuelson alltså medalj av kungen.
Annika Olsson, rektor för Lunds tekniska högskola (LTH) mejlar i en kommentar att Lars Samuelson är emeritus professor men har för närvarande inga andra formella relationer med Lunds universitet. Frågor kring hans privata engagemang i Kina måste därför hänvisas till honom. Olsson poängterar att universitetet tagit fram ett omfattande material samlat under rubriken ”Globalt ansvarsfullt engagemang”, med bland annat checklistor för internationella samarbeten. Varje forskare och institution har därför ett stort ansvar för att själva göra riskbedömningar i de samarbetsprojekt som genomförs.
”Professorer som tidigare varit anställda på Lunds universitet men som är pensionerade, exempelvis emeritus/emerita förknippas ofta med Lunds universitet och även om universitetet inte kan ansvara för enskilda personer som gått i pension eller slutat vid universitetet eller för de samarbeten de initierar utanför Lunds universitet, vore det önskvärt om etiska överväganden och andra riskbedömningar följer med dessa personer i deras fortsatta yrkesutövande. Lunds universitet vill heller inte förknippas med samarbeten som inte uppfyller etiska eller säkerhetsmässiga krav”, mejlar Annika Olsson.
Lars Samuelson har blivit tillfrågad om en kommentar sedan onsdagen. Han mejlar att han är på resande fot. Kvartal hoppas kunna publicera hans svar.
Noter
1, Se: Aspi-rapporten: Hunting the phoenix. https://www.aspi.org.au/report/hunting-phoenix
2, Reinsch, Benson, Denamiel, Putnam, CSIS Center for Strategic & International Studies: Optimizing Export Controls for Critical and Emerging Technlogies, sid 18.