Reportern: Har du provat att googla?
”Vi har gjort en nogsam analys i och med att vi är ett samhällskritiskt bolag i en samhällskritisk tjänst”, försäkrade Albertsson. Reportern frågar då om de har provat att googla bolagets huvudman. För då framgår det – i engelskspråkig media – att han har suttit flera år som ledamot för Kommunistpartiet i Kinas ja-sägarparlament, Folkkongressen. Nej, någon googling hade han inte gjort.
När jag går in på Sanxings moderbolags hemsida och söker på Kommunistpartiets kinesiska namn blir förstaträffen en artikel som beskriver hur bolagets partimedlemmar och partikommittéer högtidligt firar Kommunistpartiets 100-års jubileum. ”Vi måste alltid följa partiets ledning, säger bolagsgruppens partisekreterare och ordförande Zheng Jianjiang.” Notera vilken titel som kommer först.
En video visar hur personal svär trohetseden till Kommunistpartiet utanför Sanxings forskningscenter. Uppställda framför en gigantisk röd flagga med hammaren och skäran lovar de att vara redo att offra sig för partiet och aldrig avslöja partiets hemligheter.
Vattenfalls utredare verkar noga räknat inte ha läst någon nyhet från Kina sedan Kommunistpartiet ”befriade” landet 1949. Samma cynism kunde anas när Kinamedia nyligen visade hur Putailai – det kinesiska företag som ska bygga en av Europas största batterifabriker för elbilar i Timrå – har ett dotterbolag i regionen Xinjiang som man försöker dölja. Kommunalrådet var inte oroat över det eller eventuella kopplingar till partistaten, bolaget har ju sagt att uppgifterna inte stämmer.
För alla som sett vad generalsekreterare Xi Jinping gjort de senaste tio åren är det helt uppenbart att ett kinesiskt bolag inte kan välja att vara fristående från kommunistpartiet. Kärnan i xiismen är att partiet har kontroll överallt, det spelar ingen roll om det är privat, börsnoterat, statligt, civilt eller militärt – allt smälter samman när partiet vill det. Man kan hävda att systemet inte var ett lika stort problem på den tiden då partiets främsta mål var tillväxt. Men numera är målet nationens storhet – Kina ska vara en världsledare 2049. Hela ekosystemet av kinesiska bolag och institutioner kan användas för att koordinerat uppnå mål.
För den som vill läsa mer om hur Xi omformat ekonomin rekommenderas exempelvis rapporten CCP Inc (KKP AB). Partiet har öppet uppmuntrat ett mixat ägande där partistaten och dess förgreningar har små ägarandelar i firmor som ger dem direkt del i styrning och makt att påverka deras beslut. Partiet har exempelvis så kallade avgörande ”gyllene aktier” i IT-jätten Tencent, som köpt in sig som delägare i Spotify.
FOI: Investeringarna följer ofta partiets industriplan
Det är därför av intresse att Totalförsvarets forskningsinstitut FOI denna vecka släppt en kartläggning över kinesiska investeringar i Sverige. Den fann 69 kinesiska förvärv av svenska moderbolag till och med februari 2023 varav tre femtedelar verkar inom sektorer som sammanfaller med några av de tio teknologiområden som lyfts fram i industristrategin Made in China 2025. Det handlar om saker som nästa generationens informationsteknologi, biomedicinsk och högeffektiv medicinsk utrustning, energisparande och gröna fordon. Planen lanserades 2015 och går enligt officiella skrivelser ut på att Kina ska bli självförsörjande och i vissa fall världsledande inom dessa teknikområden (Sanxing redovisar exempelvis på sin hemsida att man som en respons på Made in China-strategin ställde om sin produktion). Staten vill att kinesiska företag ska förvärva utländska företag för att få tillgång till expertis inom högteknologiska industrier. Kommunistpartiet har också som mål att öka omvärldens beroende av kinesisk teknologi. Detta har skapat oro i västvärlden både av säkerhetsskäl och för att spelplanen är orättvis. Utländska bolag får inte samma öppenhet i Kina.
Det betyder inte att alla kinesiska investeringar i Sverige är dåliga per se. Rapporten identifierar 122 kinesiska investeringar med totalt redovisade tillgångar på 407 miljarder kronor och en omsättning på 325 miljarder kronor. De ger 34 928 arbetstillfällen i Sverige.
Även om Geely, formellt sett, är ett privat företag är det uppenbart att Kommunistpartiet har inflytande över det.
Jag pratade med rapportförfattaren Oscar Almén, som säger att han inte har gjort en säkerhetsanalys och det går inte att säga om varje enskild investering är strategisk eller inte. Men det finns en slagsida av investeringar som är högteknologiska. Studien ger en indikation på hur Sverige bidrar till att stärka Kinas förmåga att bli världsledande inom dessa teknikområden. Den ger också en ökad förståelse för andra möjliga motiv bakom kinesiska investeringar än de rent kommersiella.
”Jag gissar att hade vi haft en investeringsmekanism på plats tidigare [Sverige inför en sådan i december] skulle ett antal av investeringarna ha granskats”, säger Oscar Almén. Exempelvis chiptillverkaren Silex som såldes till ett kinesiskt bolag 2015.
Av de kinesiska investeringarna i Sverige utgörs 80 procent av Geelys ägande i olika bolag, där Volvo Cars står för 56 procent av de totala kinesiskägda företagstillgångarna.
Vi ser hur världen delas upp i techläger där USA går i frontlinjen för restriktioner gällande vilken typ av teknologi man kan tillåta och sedan haltar EU efter. Kan Volvos kinesiska ägande bli ett säkerhetsproblem för Sverige?
”Även om Geely, formellt sett, är ett privat företag är det uppenbart att Kommunistpartiet har inflytande över det. Vi måste förutsätta att om KKP vill kan man skaffa sig den information man vill. Man kan säga så här: Det hade varit bättre om det varit ett annat ägande än kinesiskt, men det är ett faktum att Volvo varit framgångsrikt under kinesiskt ägande”, säger Almén.
Kontentan är att med en kinesisk investerare får man med sig det politiska i paketet.
”Har man en investerare från ett likasinnat land så slipper man ta med sig säkerhetspolitiken”, säger Almén.
Vattenfalls agerande framstår inte som naivt utan som cyniskt.
I stället för att ignorera uppenbara kopplingar till Kommunistpartiet borde bolaget ha redovisat dessa för svenskarna och sedan med öppna ögon fattat sitt beslut.