Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Möjligheten att klara 1,5-gradersmålet har ökat

Foto: Unsplash

Möjligheterna att nå 1,5-gradersmålet är högre nu än före energikrisen säger den kände energianalytikern Jarand Rystad. Flera tunga bedömare ser anledning till optimism för klimatet – om företagen får rätt förutsättningar.

Av Jonas A Eriksson | 21 december 2022
Jonas A Eriksson är analytiker, skribent och rådgivare. Han har tidigare varit kommunikationschef på Skagen Fonder, ekonom på Riksbanken och tjänsteman i regeringskansliet.
ProfilLästid 7 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Rubrikerna efter klimatmötet i Sharm el-Sheikh, COP27, i slutet på november var svarta. Ännu ett klimatmöte kunde läggas till handlingarna utan större framgångar och många spådde att världen inte skulle klara Parisavtalet.Som miljöaktivisten Greta Thunberg uttryckte det inför förra årets klimatmöte i Glasgow, så är det mycket bla, bla, bla när världens ledare träffas för att diskutera klimatfrågor.2 Vad som var mer intressant på årets möte var vilka som inte var där. Bland världens stora utsläppare saknades ledarna för såväl Kina och Indien som Ryssland. Länder som tillsammans står för lite mindre än hälften av världens utsläpp av koldioxid (se diagram nedan).

Utsläpp av koldioxid (räknat i procent)

Källa: Statista

Men vad kan man egentligen förvänta sig av samsyn i en värld som kan sägas vara mer splittrad än vid någon tidpunkt sedan andra världskriget? Där Ryssland utkämpar ett krig mot Ukraina i Europa, där Kina distanserar sig från den rådande världsordningen och världens största demokrati, Indien, blivit alltmer inåtvänd?3

Hassler: Spelregler, fungerande samhälle och utsläppsrättigheter

Vad kan politiken egentligen göra? Jag ställer frågan till John Hassler. Han är professor i nationalekonomi med fokus på klimatekonomi. Hassler tycker politikens inriktning många gånger blir fel, både nationellt och internationellt, även om intentionerna är goda. Han tar som exempel det nyss avslutade klimatmötet. Det kanske är en fin gest att rika länder ger pengar till fattiga för ”klimatskador”, ett beslut som fattades på COP27 i Sharm el-Sheikh. Men det är väldigt tillbakablickande och hjälper inte det globala klimatarbetet framåt speciellt mycket. För att det ska lyckas behövs kvantitativa mål för hur mycket och när utsläppen ska minska. Helst genom koldioxidskatter, eller genom system för utsläppsrätter som träffar så många länder som möjligt.

Att inte göra någonting är mycket dyrare på lite sikt.

Att adressera klimatkrisen är inte raketingenjörskonst. Pengar och teknik finns. Metoderna att exempelvis samla in koldioxid och lagra den i uttjänta oljefält existerar redan, säger John Hassler. Det är i stället formella tillstånd som inte hunnit med och kanske att den politiska viljan har saknats, i alla fall hittills.

Han pekar på tre saker som behöver vara på plats för att vi ska lyckas med klimatomställningen. Den första är att gränser för utsläpp måste fastställas genom spelregler, eller riktmärken, så att företagen har något att förhålla sig till och kan ställa om sin produktion och inriktning. Den andra är att samhällen måste fortsätta fungera. Åtgärder för att främja klimatomställningen får inte vara för drakoniska. Då blir det som i Frankrike där Gula västarna gav sig ut på gatorna för att protestera mot höga bränslepriser. Slutligen behöver fungerande system för att minska utsläpp exporteras till andra länder. Gärna ett system som liknar det EU har infört och som är ett föredöme, menar John Hassler.

Sammantaget är han ganska optimistisk. Det går att genomföra reformer för klimatet utan att det inkräktar alltför mycket på ekonomin och det dagliga livet. Att inte göra någonting är dessutom mycket dyrare på lite sikt. Och det finns mycket att hämta hem genom att spara energi och att använda ny, energibesparande teknik.4

Norska oljefonden och Goldman Sachs är inte bla, bla, bla

För den, som under senare år följt stora företag genom deras egen rapportering eller i internationella medier, är det tydligt att klimatfrågan blivit het. De globala företagen tävlar med varandra i att lämna minst klimatavtryck. Klyschigt stundtals, javisst, men också konkreta åtgärder som belönas av aktiemarknaden när företagen visar på klimatresultat när de reducerar, elektrifierar och innoverar.5

Även kapitalet har på allvar börjat inse att klimatet är viktigt. Det finns numera klimataktivistfonder som bara investerar i företag som minskar sitt klimatavtryck. I början på december annonserade Nicolai Tangen, chef för den norska pensionsfonden, att organisationen på styrelsenivå kommer att agera mot alla bolag som inte har ett nettonollmål för klimatarbetet. Det har en viss signaleffekt då fonden, som förvaltar de norska oljepengarna, är världens största kapitalförvaltare.6

I slutet på 2021 publicerade den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs rapporten ”Accelerating transition”. Där banken ställer sig bakom målet att nå nettonollutsläpp till 2050. Jag fick tidigare i år en pratstund med bankens chef för den globala hållbarhetsstrategin, Kara Mangone. Hon berättade hur banken ser som sin roll att bistå sina kunder i deras ansträngningar att koldioxidsanera sina verksamheter. Det är inte helt okontroversiellt, eftersom Goldman Sachs ofta ses som banken som intar alla positioner – samtidigt. Men Goldman Sachs har vitsordad förmåga att tjäna pengar. När banken nu går ”all in” i klimatfrågan förstår man att den blivit viktig även ur ett tjäna pengar-perspektiv.7

Goda möjligheter att klara Parisavtalet

På klimatmötet i Sharm el-Sheikh uttryckte FN-chefen Antonio Guterres i ett tal, att världen befinner sig på en motorväg på väg mot helvetet med foten på gaspedalen. Men är det verkligen så illa? Jag ställer frågan till Jarand Rystad.8 Han är fysiker, energianalytiker och grundare av Rystad Energy, ett av världens tre största energianalysföretag. Ett företag med bas i Oslo men med 500 medarbetare spridda över världen som inventerar, analyserar och prognostiserar världens energiresurser. Rystad Energy kallas ofta ”analytikernas analytiker”, eftersom så många aktörer använder sig av bolagets analyser.

Jarand Rystad tror att sannolikheten att världen kan nå 1,5-gradersmålet är relativt hög. Han tycker att den allmänna bilden är alltför dyster. Nu börjar det hända saker på allvar menar han. Elektrifieringen går snabbt fram när sol, vind och batterier börjar konkurrera ut fossila bränslen. Dessutom pågår förändringar inom andra områden som minskar utsläpp. Inte minst inom precision farming som gör att utsläpp från kött- och mjölkproduktion och risodlingar kan reduceras avsevärt. Det sker också stora framsteg på lagringsfronten av koldioxid. Billiga metoder för att injicera koldioxid i vattenfyllda reservoarer håller på att tas fram. Det finns dock utmaningar, som hur lagring av energi ska kunna ske storskaligt, där mycket arbete återstår. Vad gäller kärnkraft är Jarand Rystad mer ambivalent. Han ser inte kärnkraften som speciellt konkurrenskraftig, den är alltför dyr. Men i länder som redan har kärnkraft kan den fylla en viktig funktion.

Teknikutvecklingen tog ett språng framåt under 2022

Bedömningen Jarand Rystad gör är att kriget i Ukraina, som utlöst energikrisen, bidragit till att omställningen till mer av ett fossilfritt samhälle kan komma att gå snabbare. Även om rysk naturgas på kort sikt byts ut mot polskt kol kommer den på längre sikt att ersättas av mer miljövänliga alternativ. Inom politiken har 2022 bjudit på bakslag inom klimatarbetet, men teknikutvecklingen har tagit ett språng framåt, menar han. Rystad Energy prognostiserar nu att efterfrågan på olja kommer att nå en topp 2027, det som ibland kallas peak oil, för att därefter falla tillbaka. Det är tidigare än vad man tidigare förutspått. Den snabba elektrifieringen av personbilsflottan är en viktig bidragande orsak till detta. Det finns alltså skäl till viss optimism. Inte minst är situationen i Norden gynnsam, som enligt Rystad Energys analyser leder den ”gröna revolutionen” i världen. Över 90 procent av energiproduktionen i Norden är icke-fossil.9

Även om vägen till en mer klimatuthållig värld är lång så finns det alltså befogat hopp om ljusare tider. Samtidigt som den här artikeln skrivs meddelas exempelvis att genombrott nåtts i USA i jakten på fusionsenergi. Människan har tidigare i historien visat att svåra problem går att bemästra.10Det kan vara ett budskap att tänka på i juletider.

Se noter Visa mindre

Noter

1,  Se till exempel Klimatmötet: Svensk besvikelse över klimatuppgörelse | SvD och   COP27: What was agreed at the Sharm el Sheikh climate conference? – BBC News  för vad världens länder egentligen kom överens om.

2, Greta Thunbergs diss mot politikerna: Bla, bla, bla | SVT Nyheter

3, Även internationellt är allt fler länder medvetna om att situationen är kritisk och att något måste göras, sade Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågor när han den 15 december lunchtalade hos Sveriges Finansanalytikers Förening. Sveriges Finansanalytiker 15 December – YouTube

4, Intervju med Johan Hassler på Zoom den 13 december 2022. För mer info om energibesparande åtgärder se tex Fossil_fuel_use.pdf (su.se)

5, Se till exempel tidskriften the Economists omfattande klimatrapportering Our latest coverage of climate change | The Economist Flera ekonomiska analysinstitut som Capital Economics har nyligen lanserat speciella klimatekonomiska enheter för att möte ökad efterfrågan på klimatanalys Climate Economics | Capital Economics

6, Asset Management: Norwegian oil fund turns more aggressive on ESG | Financial Times (ft.com)

7,  Goldman Sachs: Klimatfrågan en risk att räkna med i portföljen (affarNäsvarlden.se). Goldman Sachs | Accelerating Transition. För en genomgång av Goldman Sachs förmåga att tjäna pengar se till exempel professor Niall Fergusons Niall Ferguson On The Crucial ’Ascent Of Money’ : NPR eller finansreportern Michael Lewis Michael Lewis on Goldman Sachs | The New Republic

8, Världskända analytikern: ”Kärnkraften är inte konkurrenskraftig” (affarsvarlden.se) och uppföljningsfrågor per mail till Jarand Rystad den 11 december 2022.

9, Finland, Denmark and Sweden leading on the green revolution (rystadenergy.com)

10, Nuclear Fusion Energy Breakthrough: What You Should Know – The New York Times (nytimes.com)

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.