Therese Pettersson betonar de stora osäkerheterna i deras siffror i nuläget – ofta får de revideras i framtiden när nya data dyker upp – och berättar att de använder tre nivåer av beräkningar: högsta, lägsta och bästa estimat: Vad gäller kriget i Ukraina är siffrorna i nuläget hittills som högst 133 000 döda, som lägst 47 500 döda och som troligast 58 000 döda.
– Det är dock oerhört svårt att veta vad som skett i exempelvis städer som Mariupol, påpekar Therese Pettersson. När Ukraina återtar kontrollen av territorier så får vi också ny information om vad som skett på dessa platser – det dyker upp massgravar och berättelser om övergrepp. Så all data är preliminär, det måste betonas.
Överlag har forskarna bättre kunskaper om civila döda, vilket rapporteras på båda sidor med en relativt hög trovärdighet. Vad gäller de militära förlusterna vid frontlinjerna är det betydligt svårare. Båda sidor är ovilliga att berätta om sina egna förlustsiffror. Och båda överdriver i regel motståndarnas förlustsiffror.
– Vi har lärt oss en del genom åren, till exempel att när man erkänner egna förluster så finns det ofta en viss trovärdighet i dessa siffror, säger Therese Pettersson.
Kriget i Ukraina är bland de mest dramatiska som skett sedan kalla krigets slut, fortsätter hon. Den närmast liggande jämförelsen är inbördeskriget i Syrien som började för cirka tio år sedan.
Kurvan stiger brant
I Ukraina dödades år 2014 cirka 4 500 personer i samband med den ryska invasionen, sedan har siffran legat kring några hundra om året. Fram till i år då kurvan kommer att stiga brant.
Den globala nivån på antal dödade i konflikter har ökat något under 2020-talet och kommer troligen att fortsätta öka år 2022, tror Therese Pettersson. Hon gissar dock inte att man kommer nå nivåerna från mitten av 2010-talet då kriget i Syrien var som blodigast. Just i år har det även varit blodigt i konflikterna i Jemen och i Tigray i Etiopien.
När inbördeskriget i Syrien pågick som värst, år 2014, beräknas 79 000 människor ha dödats. Kriget i Ukraina framstår enligt de data vi hittills har i nivå med denna konflikt.
Therese Pettersson betonar dock att kriget i Ukraina är ett mellanstatligt krig – något som varit relativt ovanligt på senare år – vilket gör det potentiellt extra farligt. Två stater kan mobilisera mycket större resurser än separatist- eller rebellgrupper. Historiskt sett har de allra blodigaste krigen varit just mellanstatliga konflikter, som till exempel Iran-Irak-kriget.
– Det kan dock vara värt att poängtera att kriget i Ukraina är långt ifrån krig som just Iran-Irak, Vietnamkriget eller Koreakriget i intensitetsnivå – hittills, säger Therese Pettersson.
Enligt UCDP:s preliminära siffror har hittills drygt 600 personer dödats i massakrer och rena avrättningar i Ukrainakriget.
Det finns de som talar om ett tredje världskrig eller jämför situationen med andra världskriget. Men Therese Pettersson är skeptisk till sådana paralleller.
– Visst, detta är en konflikt som stora delar av världen är engagerad i. Men vad gäller dödssiffror är vi otroligt långt därifrån.
I andra världskriget dödades flera miljoner människor om året och världens befolkning var då långt mindre än en tredjedel av dagens. Ord som folkmord har nämnts. Även om det finns många belägg för tortyr och massmord av civila så är siffrorna över dödsoffer inte i närheten av Rwandas, som är det stora folkmord som skett i vår tid. Enligt UCDP:s preliminära siffror har hittills drygt 600 personer dödats i massakrer och rena avrättningar i Ukrainakriget.
Trender och jämförelser
UCDP har funnits sedan slutet av 1970-talet. De tar fram data över konflikter till forskare men även till media och allmänhet. Det finns ingen liknande databas i världen. Therese Pettersson betonar att det är oerhört svårt att ta fram exakta siffror över dödsoffer. Syftet är snarare att identifiera trender och kunna göra jämförelser på global nivå. Det kommer alltid att finnas en osäkerhet i de flesta av deras siffror.
Forskarna använder samma metod över hela världen – de letar data via media, fältstudier, intresseorganisationer och människorättsorganisationer. Det finns problem med alla dessa typer av källor, men de försöker balansera olika uppgifter mot varandra.
I Ukrainakriget har de haft extra svårt att hitta data.
– Det har varit svårt, och det förvånar mig. Det är ändå ett krig i Europa och det har varit ett digitalt krig – men ändå vet vi relativt lite på grund av all desinformation och bristen på källor från fronterna, säger Therese Pettersson.
Ofta har parter i krig svårt att erkänna egna förluster i strid. Och just Ryssland verkar ha extra svårt för det, säger Therese Pettersson. Det finns än idag inte särskilt bra data över hur många som stupade vid Sovjets invasion av Afghanistan på 1980-talet.
Så vad kommer hända i kriget i Ukraina?
– Hade du frågat mig för några månader sedan hade jag svarat att konflikten verkade vara på väg att frysas och avmattas. Men nu under hösten har vi sett en upptrappning. Och så ser det ju allt bättre ut för Ukraina. Men vi ser nog inget slut i närtid.