Som man kan se i diagrammet nedan nådde Sverige en topp i början av 2021 för dödsfall i pandemin. Då uppgick antalet avlidna i covid-19 till över 900 personer i veckan som mest. Skillnaden mot de andra nordiska länderna var stor både under den första vågen våren 2020 och den andra vågen i början av 2021 då många fler människor avled av covid-19 i Sverige. Sedan dess har skillnaderna minskat.
Sveriges missade prognoser
Prognosen som smittskyddsexperten Johan Giesecke gjorde i maj 2020 att övriga Norden efter ett år skulle komma i kapp Sverige i antal dödsfall i pandemin har inte slagit in. Inte heller förverkligades den dåvarande statsepidemiologen Anders Tegnells förutsägelse att Sverige skulle ha en stor fördel jämfört med övriga Norden på grund av att det svenska folket drabbades hårt i den första vågen.1 Sverige är i stället en stor outlier i Norden med långt fler döda i pandemin sammanlagt än de andra nordiska länderna. Det framstår allt mer som att det var en avgörande positiv faktor att vara snabbt ute ur startblocken med skyddsåtgärder redan i början av pandemin.
Antal avlidna i covid-10 per vecka i de nordiska länderna
Som man kan se i diagrammet nåddes en topp i Sverige på runt 900 avlidna per vecka i början av 2021, då Sverige avvek kraftigt från de övriga nordiska länderna. Nu ligger dödstalen på omkring 100 – 150 avlidna i covid-19 per vecka i Sverige.
Så har Norden påverkats av covid-19 – olika mått
Tar man hänsyn till befolkningens storlek har över tre gånger så många människor avlidit i Sverige i covid-19 som på Island, som klarat sig bäst i Norden.
Olika mått för hur Norden drabbats av pandemin2
Men det finns även andra mått på hur länder klarat pandemin som man kan se i tabellen ovan. Världsbanken har exempelvis rankat länder efter hur vanlig dödsorsak covid-19 har varit under pandemin. Även här sticker Sverige ut och är det enda land i Norden där covid-19 varit en topp-tre dödsorsak sedan pandemin startade.
Finsk kritik mot fokus på överdödlighet
Man kan också se på överdödlighetsmått. Överdödlighet visar hur många som dött under en krisperiod jämfört med en mer normal period. En överdödlighet indikerar att fler människor har avlidit än vad som skulle ha varit fallet om det inte varit en pandemi. Alla de nordiska länderna har haft överdödlighet under pandemin, men i olika omfattning. Överdödligheten ligger enligt tidskriften the Economists sammanställning på mellan 140–160 personer per hundratusen invånare för Sverige. Det är Finland som haft högst överdödlighet under pandemin av de nordiska länderna och Island har haft den lägsta. Finland har alltså haft högre överdödlighet än Sverige, trots färre antal avlidna i covid-19.
Att Finland har så hög överdödlighet beror bland annat på åldersstrukturen i Finland med en äldre befolkning än den svenska och norska, förklarar hälsosäkerhetschefen på Institutet för hälsa och välfärd i Finland, professor Mika Salminen, för mig. Han är Finlands motsvarighet till den svenska statsepidemiologen. Salminen menar att Finland hade uppvisat överdödlighet även utan covid-19 av det enkla skälet att många blivit äldre och att risken att avlida ökar med stigande ålder. Salminen tycker att överdödlighet är ett ganska trubbigt mått och pekar på att olika överdödlighetsmått kan ge lite olika resultat beroende på vilka antaganden som gjorts. Exempelvis ger siffrorna från statistikverktyget för överdödlighet i Europa Euromomo.eu andra resultat. Det är ingen exakt vetenskap.3
I en gemensam rapport från de nordiska statistikbyråerna The Nordics during the first phases of COVID-19 konstateras att det i början av pandemin kan ha rått vissa oklarheter kring hur dödsfall relaterade till pandemin skulle klassificeras. Statistikbyråerna skriver i rapporten att inget emellertid talar för att de nordiska ländernas registrering av dödsfall skulle skilja sig åt systematiskt. Att jämföra de nordiska ländernas officiella dödsfall orsakade av covid-19 bör därför kunna gå att göra utan större problem.4
En värld som är trött på virus
Efter 2,5 år med covid-19 är pandemitröttheten stor i världen. Med undantag för Kina, som fortfarande följer en ”nollcovidpolitik”, där varje smittutbrott möts med insatser, har de flesta länder hävt de smittskyddsåtgärder de tidigare haft.5 Samhällen har börjat leva med covid-19 som sjukdomen kommit att kallas. En inte helt riskfri strategi om historien ska vara en guide. När spanska sjukan ansågs vara över 1919 kom ytterligare smittvågor. I många amerikanska städer dog fler människor 1920 än i tidigare smittutbrott i vad som kan beskrivas som en fjärde våg när alla restriktioner släppts.6
Flera europeiska länder rapporterar nu om ökad smittspridning, och dödstalen är på väg upp på många håll, men är fortfarande väsentligen lägre än tidigare.7 Det finns dock en oro för att nya varianter av covid-19, som vaccinerna inte rår på, ska bidra till ökad smittspridning. Därtill kommer problemen med ”postcovid” eller ”långtidscovid”, men det är ett ämne för en egen artikel.
Att beslutsfattare bestämt att pandemin är över får vissa konsekvenser. En av de viktigaste är att hälsovårdande myndigheter inte testar för covid-19 i större skala längre. Vi vet helt enkelt inte längre hur många som egentligen smittas. Om vi någonsin vetat det. Mörkertalet förefaller ha varit stort även när omfattande testning genomfördes. Man får då lita till andra källor. Som exempelvis de stickprovsundersökningar som Folkhälsomyndigheten gör. Enligt den senaste undersökningen var ungefär 1,5 procent av svenskarna smittade av covid-19 i slutet av september.8
Statistiken över de som dör av covid-19 är dock fortfarande på plats. Genom att se på statistiken över antal avlidna kan man få en uppfattning över hur pandemin utvecklar sig ändå. I alla fall i vår del av världen där dödsorsaksstatistiken är av hög kvalitet.9
Noter
1, Johan Giesecke säger att Norge, Finland, Danmark och Island kommer att få ökade dödstal – DN.SE
Eller: Architect of Sweden’s no-lockdown strategy insists it will pay off | Financial Times (ft.com)
2, För jämförande statistik över dödsfall se till exempel Coronavirus (COVID-19) Deaths – Our World in och Världsbankens siffror över dödsorsaker i olika länder under pandemin Four perspectives on pandemic severity (pandem-ic.com) och slutligen tidskriften the Economist’s genomgång av överdödlighet Data The pandemic’s true death toll | The Economist
3, Mailkonversation med Mika Salminen den 13 oktober. Salminen pekar tex på att överdödlighetsstatistik framtagen av Euromomo.eu ger andra resultat.
4, the-nordics-and-covid-19.pdf (scb.se)
5, China Must Stick With Xi’s Covid Zero Policy, People’s Daily Says – Bloomberg
6, En som är rädd för att världen riskerar att göra om samma misstag igen är historikern John M. Barry, professor i global hälsa vid Tulane University. Opinion | What We Can Learn From How the 1918 Pandemic Ended – The New York Times (nytimes.com)
7, Ny covidvåg i Europa – ökar i flera länder – DN.SE
8, Se till exempel The growing evidence that Covid-19 is leaving people sicker | Financial Times (ft.com) eller Patienter med postcovid känner sig bortlömda – DN.SE
10, God samstämmighet mellan olika svenska mått på avlidna i covid-19 (lakartidningen.se)
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt