Nya betyg men undermålig utbildning i betygssättning

Enkelt uttryckt hade svenska elever tidigare rätt till undervisning men fick nu rätt till kunskap. Med de två sistnämnda reformerna gjordes ett juridiskt lappkast, där skolor och huvudmän fick ansvar för att eleverna verkligen fick någonting ut av den undervisning som gavs. Godkänt-betyget som infördes representerade just rätten till kunskap. Alla elever gavs nu möjligheten att tillgodogöra sig grundläggande kunskaper. Om en elev hade svårigheter var skolan skyldig att sätta in stöd.

Det var inte skolans uppgift att säkerställa att alla elever fick godtagbara kunskaper […]

Självklart lärde sig många elever saker även före 1994. Skillnaden var att de elever som inte lärde sig tillräckligt fick betygen 1 och 2. Inga åtgärdsprogram, inget stöd för att hämta in kunskap. Det var inte skolans uppgift att säkerställa att alla elever fick godtagbara kunskaper, vilket ansågs helt i sin ordning enligt idén om normalfördelning, där det var förutbestämt hur stor andel av eleverna som skulle få ett visst betyg. Sju procent av eleverna fick exempelvis toppbetyget 5, oavsett vad de kunde.

Ett paradigmskifte

Att gå från […] relativa betyg till kunskapsrelaterade betyg var inga små förändringar.

När det gäller kunskapssyn och sätt att bedöma elevernas kunskaper innebar övergången från relativa betyg till kunskapsrelaterade betyg ett paradigmskifte. Tidigare rådde regelstyrning, där läroplanen för grundskolan (Lgr62, Lgr69 och Lgr80) klargjorde vilket ämnesinnehåll läraren skulle undervisa om i varje årskurs. Den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) hade i stället en rad mål som eleverna skulle nå i årskurs 5 och 9. Att gå från regelstyrning till mål- och resultatstyrning och från relativa betyg till kunskapsrelaterade betyg var inga små förändringar. Trots det fick den svenska lärarkåren ingen utbildning om vad den nya läroplanen innebar. Lärarna var till stor del utlämnade att på egen hand ta sig an det nya regelverket.

Redan 2001 fick Skolverket kritik av riksdagens revisorer för bristen på utbildning i att sätta betyg efter införandet av det nya systemet.² Några år senare kom Riksrevisionen med ytterligare kritik, som handlade om brister i förutsättningarna för likvärdiga betyg.³

Kurs i betygsättning

För att få en bild av svenska lärares förutsättningar att ta sig an och lära sig behärska 2022 års reviderade läroplan, har vi deltagit i Skolverkets webbkurs Betygssättning åk 7–9, gymnasiet och vuxenutbildning.⁴ Skolverket formulerar kursens syfte så här: Kursen syftar till att ge dig möjlighet att fördjupa dina kunskaper om betygssättning utifrån ett praktiskt perspektiv, ett forskningsbaserat perspektiv och utifrån vad regelverket säger.

Som deltagare i webbkursen klickar du dig fram genom ett antal digitala avsnitt med frågor, filmer och texter. I ett avsnitt uppmanas deltagaren att ta ställning till om olika typer av “bedömning” är viktiga eller oviktiga för betygssättning. De varianter på bedömning som tas upp är bland annat nationella prov, skriftliga prov och elevernas självbedömning. Feedback på respektive fråga utgörs av några enstaka meningar där deltagaren, i stället för att få svar, lämnas med ett antal följdfrågor. På frågan om huruvida deltagaren anser att skriftliga prov är viktiga eller oviktiga som grund för betygssättning skriver Skolverket följande i sin feedback: “Elever uppfattar ibland skriftliga prov som viktigare än andra sorters bedömningssituationer, även om du själv inte har den avsikten. Hur avgör du när ett skriftligt prov är den mest ändamålsenliga bedömningsformen? Vilken bild har dina elever av vad du lägger mest vikt vid?”⁵

Kursen problematiserar proven som utvärderingsform i stället för att hjälpa läraren att använda dem.

Kursen problematiserar alltså proven som utvärderingsform i stället för att hjälpa läraren att använda dem. Deltagaren får inga kommentarer om vikten av att förbereda elever på vad provsituationen innebär och vad som förväntas av dem. Det saknas också klargörande om att oavsett vilket underlag läraren skaffar sig för betygssättningen så handlar det om att provfrågor och uppgifter ska vara förankrade i kursplanerna.

I en legitimerad lärares profession ingår att göra bedömningar som senare blir underlag för elevers betyg. Betygssättningen innebär att lärare är myndighetsutövande. I Skolverkets webbkurs luckras gränsen mellan lärare och elev upp genom att elevers självbedömning och kamratbedömning antyds vara lika viktiga för betygssättning som lärarens bedömningar. Lärare ska förstås föra kontinuerliga samtal med eleverna om deras kunskapsutveckling men detta har ingenting med själva betygssättningen att göra. Den ska läraren sköta utan elevernas självbedömningar.

Eftersatta områden

Betygssättning och bedömning är eftersatta områden. Förutom bristen på utbildning från skolmyndighetens sida, var kurser i betygssättning under lång tid frivilliga på lärarutbildningarna.

I dessa utbildningar har kurslitteraturen ofta genomsyrats av betygsmotstånd […]

Lärarlyftet, som inleddes 2007, omfattar kurser som yrkesverksamma lärare kan gå parallellt med jobb, och erbjuder fortbildning om bland annat bedömning och betyg. I dessa utbildningar har kurslitteraturen ofta genomsyrats av betygsmotstånd, snarare än att bidra med ramar och att skapa förutsättningar för att lärarna ska kunna bedöma elevernas kunskaper på ett likvärdigt sätt och sätta rättssäkra betyg.⁵ Skolverkets aktuella webbkurs om betygssättning ingår i denna långvarig trend.

Vad säger då de forskare vars texter utgör en stomme i webbkursen? Även här ställer vi oss frågande till vilken relevans såväl innehåll som budskap har för kursens syfte. Några exempel:

Illona Rinne, lektor i pedagogik, skriver med hänvisning till andra forskare ”att en omsorgsfull och trygg atmosfär främjar elevers kunskapsutveckling och bidrar till att göra elevers lärande lustfyllt”. ”(O)msorgen för eleven är fundamental för lärares yrkesutövning”, enligt en av forskarna, och lärare ska därmed ”arbeta för att utveckla omsorgsfulla, professionella relationer både med och mellan elever”.⁷

Vi förutsätter att utbildade lärare redan är väl bekanta med relationens betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Webbkursens tänkta ämne, betygssättning, undviks genom att fokus flyttas till omvårdnad och relationer. Vi tolkar Rinnes budskap som att det är problematiskt att sätta betyg, då läraren samtidigt ska ha en god relation till eleverna. Det må så vara. Men syftet med kursen är att klargöra hur betygsättning ska gå till på ett korrekt sätt, inte att framhäva hur svårt det är.

Fler exempel

Alli Klapp, docent i pedagogik, skriver: Den grundläggande förutsättningen för att sätta betyg är att elevers kunskaper och prestationer varierar, och att det är möjligt att identifiera och knyta dessa variationer till individer. Elever presterar på olika nivåer, har olika djupa eller olika mycket kunskaper, vilket leder till olika betyg.⁸

I en kurs om betygssättning år 2022 är det anmärkningsvärt att en bedömningsforskare lyfter fram variation som en utgångspunkt för betygssättning. Sedan de relativa betygen avskaffades för snart 30 år sedan är variation mellan elevers betyg helt irrelevant. Det som har betydelse är en enskild elevs prestation i förhållande till i förväg formulerade kunskapsnivåer. Betoningen på variation vittnar om en oroande okunskap hos artikelförfattaren gällande det rådande regelverket. Alternativet är att Alli Klapp medvetet vilseleder sina läsare. Och, lärare som vill bli proffsiga i sin bedömning måste hur som helst, vända sig någon annanstans för att få kunskap om betygsättning.

Efter 15 timmars webbkurs fick vi ett digitalt diplom som bevis på att vi tillgodogjort oss kursens innehåll.

Verktyg för betygssättning

Dessvärre ger Skolverkets webbkurs om betygssättning varken bättre kunskaper om bedömning och betygssättning eller kännedom om regelverket. Den reviderade kursplanen nämns inte alls. Kursen saknar i stort sett hänvisningar till läroplan, betygskriterier och gällande regelverk. Det finns heller inga elevexempel, som hade kunnat synliggöra vad som kännetecknar en viss betygsnivå alternativt konkretisera olika aspekter på betygssättning som de olika artikelförfattarna lyfter fram.

På Skolverkets hemsida sammanfattas myndighetens uppdrag på följande sätt: “Skolverket är en förvaltningsmyndighet med ansvar att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Vi arbetar för att alla barn och elever ska få en utbildning som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö.” ¹⁰ Det är högt satta mål.

Eleverna har rätt till en likvärdig bedömning.

Webbkursen bringar inte någon klarhet i hur betygssättning ska gå till. Detta är inte bara resursslöseri, det är en demokratifråga som rör varje elev, varje lärare och varje förälder. Eleverna har rätt till en likvärdig bedömning. För att få betygssystemet att fungera krävs att lärare får en ärlig chans att förstå hur betygssystemet är tänkt att fungera och tid att skapa samstämmighet inom lärargruppen om betygsnivåerna.