Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Politik |

Är den svenska demokratin hotad?

Riksdagshuset i Stockholm i september 2022. Foto: Jonas Ekströmer /TT

Kvartal har i en enkät låtit ett antal statsvetare svara på frågor om läget för den svenska demokratin. Flera av dem anser att SD:s framgångar inger viss oro för framtiden, medan andra anser att farhågorna är överdrivna.

Av Henrik Höjer | 22 september 2022
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
ProfilLästid 10 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Det talas allt oftare om att den svenska demokratin (som är rankad 100/100 i demokratiindexet Freedom House) är hotad. I vissa medier och bland vissa debattörer hörs sådana tongångar, men det är framför allt kulturskribenter och debattörer som framför dessa uppfattningar.

Men vad säger forskarna? Kvartal har därför kontaktat ett antal ledande svenska statsvetare för att höra deras bedömning. Vi ställde tre frågor.

1 Är den svenska demokratin hotad?

2 Finns det något scenario som i nuläget skulle kunna hota den svenska demokratin?

3 Anser du att farhågorna är överdrivna eller inte?

Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

1 Är den svenska demokratin hotad?

På kort och medellång tid inget hot mot svensk demokrati.

2 Finns det något scenario som i nuläget skulle kunna hota den svenska demokratin?

På lång sikt får vi se upp så inte en väljarbaserad demokrati ersätts med en delegerad expertdemokrati.

3 Anser du att farhågorna är överdrivna eller inte?

Allt tal om hot på kort sikt är överdrivna. Internationellt sett står svensk och nordisk demokrati mycket stark.

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

1 Är den svenska demokratin hotad?

På kort sikt inte alls. Institutionerna förefaller starka och stöd för demokrati i sig är brett såväl hos partier som hos allmänheten. Forskning om övergång från stabil liberal demokrati till illiberal demokrati eller mer auktoritära system pekar också på att det inte är frågan om någon hastig eller ”revolutionär” process. Snarare handlar det om små steg, som sakta för över landets olika institutioner till illiberal demokrati och olika former av antipluralistiska system.

I Sverige är Sverigedemokraterna ett stort och uttalat antiliberalt parti med en antipluralistisk agenda. I den utsträckning antiliberala visioner får genomslag kommer grunderna i vår nuvarande liberala demokrati att urholkas. På kort sikt förefaller stora och hastiga förändringar mindre troliga.

2 Finns det något scenario som i nuläget skulle kunna hota den svenska demokratin?

Uttrycket ”Den svenska demokratin” syftar rimligen på den variant av demokrati som vi är vana vid i Sverige. För närvarande finns det ett stort parti, SD, som på olika sätt formulerar en vision som skiljer sig från den demokrati vi institutionaliserat i Sverige. I den svenska demokratin ingår skydd av minoriteter, fristående byråkrati, oberoende medier, ett fritt kulturliv, ett utbildningsväsende med relativt fria ramar att nå vissa mål samt långtgående skydd för medborgerliga fri- och rättigheter. I dessa delar finns tydliga inslag hos SD att vilja något helt annat. I den utsträckning partier som via samarbete med SD försöker vinna sakfrågeframgångar genom eftergifter på områden som ligger nära SD:s antiliberala vision skulle svensk demokrati sådan vi känner den rullas tillbaka. Riktningen vore klar, men med hur mycket går inte att säga.

Om man däremot inskränker begreppet ”demokrati” till enbart valdemokrati, det vill säga någon form av fria val, men inget annat, så förefaller inte ens på medelsikt svensk demokrati hotas just vad gäller den specifika aspekten.

Anser du att farhågorna är överdrivna eller inte?

Beskrivningen av att SD skulle ha en antiliberal grundsyn som i förlängningen skulle förändra centrala delar av den svenska typen av demokrati är inte överdriven. Den är väl belagd. SD är ett stort parti med en mycket stark förhandlingsposition, där andra partier behöver partiet för att nå både regeringsmakten och stöd för en rad sakfrågor de vill ha genomförda. Därför vore det inte märkligt om SD använde sin position för att kunna börja genomföra sin ideologiska vision.

Samtidigt är de partier SD måste förhandla med stabilt förankrade i en liberal demokratisk tradition, varför det självfallet också finns sådana som försvarar den etablerade svenska typen av demokrati. I den utsträckning SD får bestämma färdriktningen är det dock tydligt att den går mot något helt annat än den svenska liberala demokrati vi vant oss vid.

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

1 Är den svenska demokratin hotad?

Nej, 80 procent av riksdagsledamöterna är trogna den svenska modellen för demokrati. Det finns inte heller någon stark anti-demokratisk rörelse bland medborgarna.

2 Finns det något scenario som i nuläget skulle kunna hota den svenska demokratin?

Nej, inte vad jag kan se.

3 Anser du att farhågorna är överdrivna eller inte?

Ja, de är överdrivna. Det finns problem i den svenska demokratin, men inte så allvarliga så att grundfundamentet är hotat.

Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

1 Är den svenska demokratin hotad?

Den svenska demokratin vilar på stabila institutioner och är i ett kort tidsperspektiv inte hotad – men i ett något längre tidsperspektiv är situationen mer oroande. Antalet demokratier i världen minskar. Forskningsinstitutet V-Dem (Varieties of Democracy) vid Göteborgs universitet visar att även i EU rör sig flera länder i en auktoritär riktning, individers rättigheter begränsas och domstolarnas oberoende inskränks. Sverige är sannolikt inom kort det enda land i Europa där ett högerextremt parti med rötter i nazismen tillåts utöva ett stort inflytande på regeringspolitiken.

2 Finns det något scenario som i nuläget skulle kunna hota den svenska demokratin?

Sverigedemokraterna (SD) fortsätter att växa. SD är inte ett parti som bara vill ha lite mindre invandring – SD är ett parti som i grunden vill omstöpa det svenska samhället och vårt sätt att leva tillsammans. Forskning visar att denna typ av partier – när de väl får politisk makt – tenderar att urholka rättsstaten, universitetens och lärosätenas autonomi, ett oberoende public service och fria medier, religionsfriheten och kulturens frihet.

Jag tror inte att SD avser att avveckla demokratin i betydelsen allmän rösträtt. Men demokrati består inte bara av rösträtt, utan också av individens fri- och rättigheter. Där ser jag skäl till oro, i takt med att SD:s politiska inflytande växer.

3 Anser du att farhågorna är överdrivna eller inte?

Som jag skrev ovan – jag tror inte att demokratin i form av allmän rösträtt är hotad under överskådlig tid. Men jag ser hot mot demokratins andra komponent – det vill säga individens fri- och rättigheter samt rättsstaten. Det gäller att värna demokratins institutioner så att de förmår stå emot de angrepp som eventuellt kommer. Sverige är en del av Europa och av världen, och det vore naivt att tro att vi skulle ha ett slags automatiskt skydd mot de antidemokratiska och auktoritära strömningar som nu drar fram.

Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

1 Är den svenska demokratin hotad?

Nej, den svenska demokratin är absolut inte hotad. Påståendet är i min mening så generellt att det är svårt ta på allvar/förstå innebörden av. Jag förmodar att de som ser en sådan risk föreställer sig en långsam nedmontering av centrala institutioner. Några sådana tendenser syns dock inte på horisonten.

2 Finns det något scenario som i nuläget skulle kunna hota den svenska demokratin?

Nej, egentligen inte. Oviljan att acceptera valutslaget är ett minus som kan undergräva legitimiteten på sikt, men vi är inte där just nu.

Nej, den svenska demokratin är absolut inte hotad.

3 Anser du att farhågorna är överdrivna eller inte?

Mycket kraftigt överdrivna, närmast fantasifoster.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och föreståndare för valforskningsprogrammet

1 Är den svenska demokratin hotad?

Både ja och nej.

Ja, i den meningen att vi aldrig kan ta demokratin för given. Vi behöver ha en ständig diskussion om den demokratiska rättsstatens principer och utgångspunkter. Fundera på vad det är som gjort Sverige till ett av de mest framgångsrika samhällena i mänsklighetens historia. En stark representativ partidemokrati och en liberal rättsstat med stark ställning för fri- och rättigheter är nyckelfaktorer. Men vi statsvetare kan också peka på avsaknaden av korruption, införande av meritokratiska principer, en politiskt mobiliserande folkbildningstradition med aktivt förenings- och kulturliv, idén om att bedriva politik på upplysningens grund och, inte minst, ett pluralistiskt mediesystem med en stark public service-tradition som fostrat en kapabel befolkning. En konsensusinriktad politisk kultur med en stark respekt för politiska motståndare trots stora ideologiska skiljaktigheter. För ett litet land med ett litet språkområde är allt detta värt att försvara. Något måste vi ha gjort rätt när vi finns i toppen på snart sagt varje lista över mänsklig utveckling. Man får inte glömma detta.

Det allvarligaste hotet mot demokratin just nu är det ökande hoten och hatet mot förtroendevalda…

Och nej, i meningen att svensk demokrati står stark. I flera oberoende mätningar rankas vi som ett av världens mest demokratiska länder. I många avseenden mår den representativa demokratin bra och demokratin åtnjuter stark legitimitet. Det finns alltjämt, menar jag, en inneboende motståndskraft mot auktoritära inslag och tendenser hos demokratins väktare – tjänstemän och frontlinjebyråkrater – som dag-för-dag upprätthåller grundläggande principer och därmed förverkligar demokratin. Vi statsvetare har numera tillgång till högupplösta indikatorer för graden av demokrati. Den demokratiska tillbakagången i världen som helhet följer vi med stark oro, och Sverige finns förstås med som jämförelsepunkt.

2 Finns det något scenario som i nuläget skulle kunna hota den svenska demokratin?

Det allvarligaste hotet mot demokratin just nu är det ökande hoten och hatet mot förtroendevalda, något som redan nu starkt begränsar partiernas möjligheter att rekrytera ansvarstagande och omdömesgilla personer för politiskt ledarskap. Andra saker handlar om korruption, ökad klåfingrighet när det gäller politisk styrning av kultur, forskning, medier, domstolar och nedmontering av utredningsväsende och expertmyndigheter. Vi statsvetare har lärt oss mycket på senare år om hur demokratier dör. Demokratier dör inte pang bom, det handlar om långsamma gradvisa processer. Ett ledord för att motverka autokratiska tendenser är pluralism.

3 Anser du att farhågorna är överdrivna eller inte?

Nej, det finns långa trender som pekar i fel riktning, särskilt i vår omedelbara omvärld, och som utövar en stark press även på den svenska demokratin. Ett exempel: Vår partidemokrati vilar helt på att många medborgare är med och tar ansvar och ställer upp som förtroendevalda för att bereda, fatta och genomföra beslut om gemensamma angelägenheter. Länkningen mellan medborgare och partier är central, och behöver en ömsesidig respekt och ödmjukhet. Partierna måste må bra för att den representativa demokratin ska kunna förverkligas. Hatarna och hotarna är inte särskilt många men desto mer tongivande i samhällsdebatten; de tillåts tillfoga irreparabla skador på den svenska demokratin. Tongivande opinionsbildare behöver bli tydligare om vad som inte är okej (och föregå med gott exempel genom att inte demonisera motståndare).

Leif Lewin, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet

1 Är den svenska demokratin hotad?

Ja, Sverigedemokraternas framgångar bör ses i ljuset av den internationella utvecklingen på autokrati.

2 Finns det något scenario som i nuläget skulle kunna hota den svenska demokratin?

Jag ser inte akut något sådant scenario.

3 Anser du att farhågorna är överdrivna eller inte?

Vaksamhet är av nöden.

Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och föreståndare för demokratidatabasen V-dem

1 Är den svenska demokratin hotad?

Ja, det finns flera faktorer som i samverkan utgör ett hot på lite längre sikt. Dels har vi naturligtvis SD:s ökande stöd och det faktum att M, KD, och nu L har allierat sig med dem i regeringsbildningen. Partier SD ”gillar” och samverkar med runt om i Europa har medverkat till avveckling av demokrati i Ungern och påbörjad nedmontering i Polen och till exempel Slovakien. SD:s företrädare har gång på gång visat på sådant som forskningen pekar på är markörer av partier som om de kommer till makten avvecklar demokratin (”Linz’ lithmus test”: otydlig/svagt stöd för demokratiska processers okränkbarhet, demonisering av/misinformation om politiska opponenter, uppmaningar till/accepterande av politiskt våld, bristande respekt för minoriteters rättigheter och andra gruppers civila rättigheter).

Samtidigt har vi hot från salafistiska islamisters utbredning och verkningar, och ökad segregation som underminerar sammanhållningen i samhället.

2 Finns det något scenario som i nuläget skulle kunna hota den svenska demokratin?

Ja, framför allt en kombination av att SD verkligen får regeringsmakt(en) och då speciellt om segregationen och den affektiva polariseringen ökar än mer.

3 Anser du att farhågorna är överdrivna eller inte?

Det är väldigt splittrat idag med vissa debattörer som avfärdar hot helt, och andra som är riktigt oroliga. Jag anser inte mina farhågor vara överdrivna, de grundar sig på data och forskningsanalys.

Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet

1 Är den svenska demokratin hotad?

Demokratin i hela världen är hotad. Auktoritära stater och politiska extremister utmanar och hotar även vår demokrati, bland annat genom påverkanskampanjer. Samtidigt tycks många svenskar ha tappat bort förståelsen för vad demokrati är för något. Det är oroande.

2 Finns det något scenario som i nuläget skulle kunna hota den svenska demokratin?

Att Ryssland utvidgar sin expansiva krigspolitik mot Baltikum, och att de i den processen invaderar Gotland.

3 Anser du att farhågorna är överdrivna eller inte?

Försvarsmakten har förstärkt den militära närvaron på Gotland, men de har inte funnit skäl för att höja beredskapen. Så risken för att det beskrivna scenariot inträffar tycks lyckligtvis, än så länge, vara låg. Men vem vet vad som händer i Putins huvud? De flesta gissade fel om invasionen i februari.

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.