Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Två slukhål i väggen

Är det här Sverige- eller Putinpriser? Foto: Susanna Ireland/TT

Hur ska Sverige göra för att få ner elpriset? Kvartal intervjuade elanalytikern Bengt Ekenstierna och nationalekonomen John Hassler, och svaren skiljer sig åt radikalt.

Medan Ekenstierna förordar att Sverige ryter till i Bryssel och frikopplar våra priser från den europeiska marknaden menar Hassler att den enda lösningen på kort sikt är att konsumera mindre.

Av Cecilia Garme | 7 september 2022
Cecilia Garme är politisk journalist, moderator och fil dr i statsvetenskap.
ProfilLästid 6 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Vi börjar med elanalytikern och tidigare toppchefen på energikoncernen Eon, Bengt Ekenstierna som har föreslagit en ny prismodell för att förhindra ekonomisk kollaps för svenska hushåll.

Ekenstierna: Frikoppla Sverige från elbristens Europa

Energiexperten Bengt Ekenstierna. Foto: Beken.se

Kan vi stoppa de skenande priserna?

– Det finns ingenting som hindrar det, men politikerna är för passiva. De borde omedelbart ta sig till Bryssel och säga att effekterna i Sverige har blivit orimliga. 

 Varför har det blivit så här i Sverige då?

– Ett problem i Sverige är fanatiska nationalekonomer som säger att marknaden alltid har rätt. Medan gemene man ser att så här kan vi ju inte ha det.  

Vad innebär den modell som du och dina medarbetare har tagit fram?

– Att priset på den svenska marknaden sätts först. Vi har ingen elbrist här, det är tyskarna som har det eftersom de är beroende av gas. Med min modell så skulle priset i Sverige hamna mellan 55 och 70 öre per kilowatttimme. I stället för det pris jag fick på min elräkning i morse, 5 kronor och 75 öre per kilowattimme.

Vad får det höga elpriset för effekter?

– Det kommer att riva sönder vårt samhälle, och industrierna söder om Dalälven kommer inte att mäkta med det. Man kan inte ha en så enorm förmögenhetsöverföring från hushållen till elproducenterna och Svenska kraftnät. Om regeringen förklarar detta för EU-kommissionen kommer den att förstå att ’det här går inte’. 

Det är mestadels statliga och statligt ägda aktörer som tjänar på de höga elpriserna. Borde de betalas tillbaka och i så fall hur?

– Det är frågan. Regeringen har sagt att 90 miljarder ska återbetalas till konsumenterna, men det är ett valrörelseuttalande.  Det är omöjligt för Svenska kraftnät att veta hur mycket du eller jag har betalat in till olika elbolag. Att ta reda på det blir svårt. Och inget är sagt om vinsterna hos elproducenterna eller hur det ska bli med alla momspengar som finansdepartementet har fått in. Jag har frågat finansdepartementet, de har inte svarat. 

Vad tycker du om Sveriges agerande i elprisfrågan?

– Politikerna och tjänstemännen på expertmyndigheterna i Sverige är för passiva. Franska och tyska ledare åker till EU-kommissionen och slår näven i bordet när saker inte fungerar för dem.  

Nu har EU föreslagit bland annat att priset på gas ska avskiljas från resten av utbudet, så att bristen på gas inte spiller över på alla elpriser. EU:s medlemsstater ska ta ställning till förslaget på fredag. Vad skulle det betyda, om det blir verklighet? 

Det är samma förslag som vår modell,  man undantar det som är skadligt. 

Varför ska vi inte gå all in på EU:s förslag då?

– EU har samma syn som vi att det är marginalprissättningen som är problemet, men sammanhangen är olika. Tyskland har högt marginalpris eftersom de har gas. Vi har högt marginalpris eftersom vi exporterar.  

Vi skulle alltså med er modell ha olika priser på det vi själva konsumerar och det vi exporterar. Hur bestäms då exportpriset?

– Exporten består av dels vårt egen överproduktion, dels det vi tar in från exempelvis Litauen. Där är ju Sverige bara mellanhand, vi skickar strömmen vidare. Låt säga att den då blir dyr, exempelvis 5 kronor per kilowattimme. Men slutpriset i Tyskland för elen kommer i alla fall att bli högre, eftersom den el som de köper av oss ändå bara är en bråkdel av vad de behöver. Och som sagt, det är den sist köpta kilowattimmen  som sätter priset. Alltså den sista som tyskarna köper för att möta efterfrågan.

Du menar att vi offrar oss i onödan för Tyskland i dagsläget? Att vi accepterar jättehöga priser, utan att det i praktiken sänker priset så mycket för dem.

– Ja, just det. Vi kan inte lösa deras problem.

Det kan komma förslag om samordnad energieffektivisering i EU, på kort sikt innebär det kanske ransonering. Vad skulle det innebära?

– I Tyskland skulle minskad konsumtion kunna betyda att de slipper tillförseln av den sista, dyraste kilowatttimmen. Så visst sänker det deras pris. Men i Sverige har vi ingen brist på el. Bara alltför höga priser, eftersom svenska kunder får betala marginalpriset på elen som ska exporteras.

Hassler: Enda lösningen är att konsumera mindre.

Professorn i ekonomi John Hassler fotograferad på Nobelveckan i Göteborg 2019. Foto: Bengt Oberger/Wikimedia commons.

En utmärkande sak för energifrågan är hur experterna ofta gör helt olika analyser. Det blir tydligt när vi intervjuar John Hassler, professor i nationalekonomi.

Han menar, i rak motsats till Ekenstierna, att det är omöjligt att åtgärda elbristen med en teknisk eller juridisk manöver.

Hur hamnade vi här? 

– Det grundläggande problemet är att det har blivit ont om energi på grund av Putins krig, och det driver upp priserna. Att lösa det med något annat än minskad användning är omöjligt på kort sikt. 

Vad är kruxet i Sverige?

– Att vi inte producerar tillräckligt med el där den konsumeras, givet att vi också oftast exporterar till kontinenten, Och att överföringskapaciteten inom landet inte räcker för balans mellan tillgång och efterfrågan på el i södra Sverige. I varje fall inte på en prisnivå som hushåll och industrier klarar av. 

Vad tycker du om EU-idén att frikoppla elpriset från det skyhöga gaspriset? 

– Det är så uppenbart ologiskt att tro att vi kan koppla loss priserna med ett pennstreck. Om man försöker sänka priset så ökar efterfrågan. 

Vad händer om Sverige har ett lägre pris inrikes och ett högre pris på den el som vi exporterar? 

– Det förutsätter tull på exporten, då faller exporten och priset minskar i Sverige. [Venezuelas tidigare president] Chavez gjorde så med bensinen i Venezuela. Den kostade 20 öre litern inne i landet och 20 kronor utanför. 

Går det inte att göra så? 

– Visst går det, men det är olagligt och strider mot EU:s regler. Det är omöjligt att åstadkomma lägre priser i Sverige på detta sätt utan att minska exporten. Att säga något annat är lurendrejeri. 

Vad händer om man sänker elpriset i södra Sverige?

– Då räcker inte elen där. Om man sätter ett elpris som är lägre än marknadens jämviktspris, då kommer efterfrågan överstiga utbudet. Och då måste elen ransoneras. Någon måste bestämma vem som ska få köpa. Det blir väl politikerna då. Och ordet ”ransonering” är betydligt mer dramatiskt än att säga ”frikoppling” av två priser. 

Kan man ha ett lägre pris på el som är billig att producera, som vindkraft?

–Det är samma sak där, med lägre pris så räcker inte elen. 

Hur ska elkonsumtionen minska?

– Politikerna i Sverige behöver vara tydliga. I Spanien har man infört regler, i Tyskland försöker man förmå befolkningen att sänka sin elkonsumtion frivilligt. 

Du har sagt att alla hushåll borde ha timprisavtal. 

– Häromdagen kostade det 8 kronor att ladda en elbil på natten men 800 på dagen. Har du ett fastprisavtal kanske du betalar 150 kronor oavsett när du laddar. Men i så fall är någon annan än du själv som står för mellanskillnaden mellan vad elen faktiskt kostar och vad du själv betalar. Samhället sparar nästan 800 kronor om du laddar på natten i stället för på dagen, även om det inte syns i din plånbok. Många har ju fastprisavtal och då är det risk att elen inte används på ett samhällsekonomiskt bra sätt. Man måste informera om att man gör samhället en tjänst genom att tänka på hur man använder elen. Att vädja om solidaritet kan fungera. 

Vad kommer att hända med elpriset? 

– Rimligen blir det minst lika högt i vinter. 

Så minskad elanvändning är lösningen? 

– Ja. Det här är inte så svårt egentligen. Det är rätt elementära saker.

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.