Massarbetslösheten: Lösningar finnes, intresse saknas

Domedagsprofetiorna om att sysselsättningen permanent skulle bli lägre som en följd av pandemin och andra strukturella faktorer har inte heller slagit in. I många länder i västvärlden är sysselsättningen nu nära nivåer som rådde innan pandemin. Och i vissa länder, som Sverige, är både produktionen och sysselsättningen nu högre än före pandemin.¹ 

I den fattigare delen av världen är situationen annorlunda. Där har få människor haft möjlighet att arbeta hemifrån och har haft svårt att ta del av offentliga pandemistöd – om de över huvud taget funnits några. Totalt sett har fattiga länder påverkats mycket mer negativt ekonomiskt sett av nedgången som varit med stora problem på arbetsmarknaden.²Sverige intar inte någon topposition som vi tidigare gjort vad gäller sysselsättning. Men vi placerar oss klart över snittet för OECD – de rika ländernas klubb. Noterbart är att alla nordiska länder, förutom Finland, placerar sig före Sverige. Och att USA, som ofta lyfts fram som en jobbskaparmaskin, faktiskt har lägre sysselsättning än Sverige (sysselsättningen där ligger på omkring 70 procent av arbetskraften).

Diagram 1: Toppligan för sysselsättning i OECD-länder 2022 (i % av arbetskraften)

Utan pass och bagage i Tyrolen

Nu börjar i stället ett annat problem att blottläggas: bristen på arbetskraft. Det räcker med att åka ut till Arlanda för att få en bekräftelse på detta. Swedavia skyller kökaoset på svårigheter att hitta personal (och att det tar tid att få den nödvändiga säkerhetsprövning av varje medarbetare som krävs). Men det är inte bara för enklare jobb det saknas arbetskraft. Bristen på sjukvårdspersonal, som barnmorskor, har varit en följetong i medierna länge. Tillverkningsindustrin kämpar med att hitta kvalificerade medarbetare, och nu kommer rapporter om akut brist på personal även i bygg- och fastighetsbranschen.³

Sverige är inte ensamt. Vi följer en internationell trend där bristen på arbetskraft, både kvalificerad och mindre kvalificerad, börjar bli brännande. I alla fall i stora delar av västvärlden. I Norge tvingas restauranger hålla stängt för de inte hittar personal, i Storbritannien ruttnar jordgubbarna på fälten när det saknas bärplockare, och i USA tvingas avdelningar på sjukhus stänga när det inte finns sjuksköterskor.  

Värdet av goda språkkunskaper ska inte överdrivas.

Flera orsaker ligger bakom arbetskraftsbristen. Stora årskullar ”babyboomers” med kvalificerad yrkesutbildning har gått i pension. I pandemins spår har många människor blivit långtidssjuka när de fått långtidscovid och kan inte återgå till jobbet långt efter att de gått igenom den akuta sjukdomsfasen.⁴ Att det under pandemin blivit svårare att rekrytera utländsk arbetskraft till följd av restriktioner och att acceptansen för att importera arbetskraft minskat, bidrar också. Akademiseringen, att många ungdomar går utbildningar som inte leder till arbete, samtidigt som bristen är stor på kvalificerade yrkesarbetare som kockar och snickare, är en annan orsak.⁵ Det är lite förbryllande eftersom flera av dessa yrken är välbetalda. Hybridversionen, yrkeshögskolan, som är en kortare utbildning som ger yrkeskunskap, har blivit en riktig hit där de allra flesta får jobb direkt efter genomgången utbildning.⁶

Att många ungdomar lämnar skolan med ofullständiga kunskaper och betyg redan i grundskolan är också ett problem. Inte minst i ett land som Sverige där de enkla jobben är få. Endast Norge av alla OECD-länder har färre enkla jobb på arbetsmarknaden än Sverige.⁷ Och många av de som kom som flyktingar och anhöriginvandrare under flyktingkrisen har både kort utbildning och bristande kunskaper i svenska. Färdigheter som efterfrågas för allt fler jobb. Men värdet av goda språkkunskaper ska inte överdrivas. Det finns flera exempel på människor bland de nytillkomna flyktingarna från Ukraina som redan skaffat jobb trots att de inte behärskar svenska

Hög svensk arbetslöshet trots arbetskraftsbrist

I vissa fall har det blivit så svårt att hitta arbetskraft att arbetsgivarna dramatiskt måste sänka sina kvalitetskrav. Nyligen utbröt en debatt i medierna när planerna på att sänka begåvningskraven för att bli antagen till Polishögskolan för att fylla alla tomma utbildningsplatser diskuterades.⁸Kort sagt är det dålig matchning mellan vad arbetsmarknaden efterfrågar och vad arbetstagarna har att erbjuda. En matchning som är mycket sämre i Sverige än i våra nordiska grannländer.

I USA talar man också om The Great Resignation där människor frivilligt lämnar arbetsmarknaden av olika skäl för att i stället … ja, det vet man inte riktigt.⁹ Eftersom de lämnar arbetsmarknaden och i många fall inte heller söker stöd från samhället i övrigt. Det kan till exempel vara sjukvårdspersonal som inte vill återgå till de stressiga och utsatta arbetsförhållanden som de utsatts för under pandemin. Fenomenet är inte lika uttalat i Sverige, men det finns inslag av det även här.

Som man kan se i diagrammet nedan sticker Sverige ut med hög arbetslöshet – trots att det råder arbetskraftsbrist. Vi skiljer oss här från många andra västländer där arbetskraftsbrist går hand i hand med låg arbetslöshet. I OECD-länderna som helhet är arbetslösheten den lägsta på flera decennier. I Norge till exempel är arbetslösheten nu under 2 procent, medan den biter sig fast på över 7 procent i Sverige.  Den problematiska långtidsarbetslösheten som passiviserar blir ett allt större problem i Sverige. En rapport från Riksbanken visar att det är äldre, lågutbildade, ofta med utrikes bakgrund som drabbats extra hårt av långtidsarbetslöshet i pandemins spår.¹⁰ 

Diagram 2: Bottenligan för arbetslöshet i OECD-länder 2022 (i % av arbetskraften)

Så kan Sverige öka innanförskapet på arbetsmarknaden

Reformer för ett ökat ”innanförskap” på arbetsmarknaden är en win-winsituation. De gör att sysselsättningen ökar, vilket i sin tur ger högre skatteintäkter. Men de ger också en lägre arbetslöshet som minskar de offentliga utgifterna och som frigör resurser som kan satsas på annat. Till exempel ökade klimatinvesteringar eller sänkta skatter eller varför inte både och.

För att lyfta Sverige ur vad som på 80-talet skulle ha betraktats som massarbetslöshet kommer reformer behöva genomföras i båda ändar.

Reformerna kan handla om exempelvis utbildningsinsatser för att stärka kompetensen hos lågutbildade, som vänstern ofta förordar. Men det kan också handla om sänkta bidrag och lägre ingångslöner för dem långt från arbetsmarknaden, som högern ofta propagerar för. För att lyfta Sverige ur vad som på 80-talet skulle ha betraktats som massarbetslöshet kommer reformer att behöva genomföras i båda ändar. Och att få både högern och vänstern att enas kring ett regelverk som begränsar arbetskraftsinvandringen för de allra enklaste jobben där det förekommer utnyttjande av människor borde inte vara omöjligt. 

Utvecklingen på arbetsmarknaden skulle kunna  vara en av de viktigaste valfrågorna. Ett ökat ”innanförskap” på arbetsmarknaden skulle som en bonus kunna bidra till att minska många andra samhällsproblem som under senare tid varit påtagliga i Sverige, som ökad kriminalitet. Det borde vara en valvinnare oavsett om man definierar sig som höger eller vänster på den politiska skalan. Men så här långt lyser förslagen nästan helt med sin frånvaro. Debatten och förslagen handlar mer om kriget i Ukraina, Nato, brottslighet och integration, kulturkrigsfrågor och klimat. Alla mycket viktiga frågor, men det är inte förbjudet att ha flera tankar i huvudet på en gång. Dock kan det som Magnus Uggla noterade vara svårt att tugga tuggummi och gå samtidigt.