Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Manne Gerell: Vi har för många mördare på våra gator

Manne Gerell vid Malmö universitet. Han forskar om brottslighetens geografi, gängvåld och utsatta områden. Foto: Johan Nilsson/TT

Vårens våg av skjutvapenvåld har varit exceptionell. Kvartal ställer nio frågor till Manne Gerell, som är docent i kriminologi vid Malmö universitet.

Av Henrik Höjer | 8 juni 2022
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
ProfilLästid 4 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Vad tänker du om det stora antalet dödsskjutningar i år?

– Vi har gått från en hög och stabil nivå till en ännu högre nivå av dödsskjutningar. Detta drivs till en stor del av att de som skjuts faktiskt dör i stället för att bli skadade.

Varför har just våren 2022 en sådan extrem utveckling?

– Jag vet inte. Det banala men troligen korrekta svaret är att vi har fler konflikter mellan och inom kriminella nätverk, vilket leder till fler skjutningar. Men varför vet vi inte. Det kan vara en följd av alla de gripanden och domar vi sett de senaste åren i och med Encrochat. Detta kan ha lett till turbulens i den undre världen – men det är som sagt svårt att veta i nuläget.

Det handlar alltså om ett maktvakuum som uppstått?

– Man kan tänka sig det. En del av dem som gripits är riktiga höjdare. Enligt forskningen kan stora gripanden leda till två vitt skilda följder: antingen, som till exempel vid stora narkotikatillslag, så leder detta till mer våld. Eller, om man slår ut hela gäng, så minskar i regel våldet. Så resultaten går åt olika håll.

Hur ska vi minska våldet?

– En viktig faktor är uppklaringsprocenten. Vi har för många mördare som går fria. Det funkar bara inte att ha det så här. Endast vart fjärde mord i gängmiljö klaras upp. Det är på tok för lite! I många mord finns det dessutom flera eller rent av många gärningspersoner. Detta betyder att vi har massor av mördare på våra gator. På kort sikt är detta det viktigaste – att klara ut fler mord.

Det finns definitivt en koppling till den stora invandringen och den misslyckade integrationen.

Det låter ju enkelt – men vad ska polisen göra?

– Polisen griper faktiskt dem ganska ofta, men de blir inte dömda. Jag skrev ett antal förslag på min blogg häromdagen, till exempel att ha fler utbildade och erfarna utredare och bättre stöd till vittnen samt bättre tekniska hjälpmedel som kamerabevakning.

Kommer utvecklingen vad gäller dödsskjutningar att vändas, tror du?

– Den kommer nog inte att förändras så dramatiskt. Det blir nog inte så mycket värre. Vi kommer nog se en ljusning på sikt. Men det sade jag även förra året, och det har jag nu pudlat för. Men det har gjorts mycket, och det borde vi se effekterna av snart. Men jag tror inte på några dramatisk förändring, vi kommer nog ligga kvar på höga nivåer de närmsta åren.

Varför sticker just Sverige ut vad gäller skjutvapenvåld?

– Det finns definitivt en koppling till den stora invandringen och den misslyckade integrationen. När vi hade stor invandring på 1990-talet så sammanföll det med en ekonomisk kris, och att vi hade många tomma lägenheter i våra utsatta områden. Detta skapade problematiska miljöer med många fattiga människor och stora sociala problem. Detta har sedan bara fyllts på. Lägg sedan till en misslyckad närpolisreform och friskolereformen – då kunde de duktiga eleverna lämna områdena. Samhället har dragit sig tillbaka och problemen har bara växt.

Du nämner direkt kriminalitetens koppling till invandringen – detta gick knappt att nämna för några år sedan. Vad tänker du kring det?

– Jag upplever att det går lättare att prata om detta idag – det var värre för ett antal år sedan. Men det handlar nog mest om vem som pratar om det. Inom forskningen har det länge varit välkänt att invandrare begår mer brott än infödda – det har varit belagt i massor av studier i decennier. Inom forskningen är detta totalt okontroversiellt. Det är nog inom den allmänna och politiska debatten som det varit lågt i tak.

Men är det inte lite brett att tala om invandrare? Det finns ju en enorm variation mellan olika invandrargrupper.

–  Jo, det är en bred kategori. Men i till exempel Malmös problemområden är befolkningen mycket heterogen – det är invandrare från många olika länder. Men människor från vissa regioner är förstås mer överrepresenterade än andra, exempelvis Mellanöstern och Afrika. Man kan fråga sig varför. Det kom en studie för några år sedan. Är det så att människor som kommer från krigsområden är mer kriminella än andra? Nej, det stämmer inte. Men däremot spelar generell utvecklingsnivå, mätt i HDI (Human development index, som sammanväger ett lands medellivslängd, utbildningsnivå och rikedom) roll. Migranter från länder med lågt HDI är mest överrepresenterade vad gäller kriminalitet. Detta kan vara en viktig pusselbit för att förstå brottsutvecklingen i Sverige.

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.