Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Kultur |

Forskningens frihet, genusfrågan och Chalmers

Foto: Wikimedia Commons
Av Inger Enkvist | 27 mars 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 7 min Skärmläsarvänlig
I korthet

/ Universitet och högskolor ska formellt vara fristående från politisk styrning, och forskningen vid dem också fri.

/ En ny syn på styrning av offentlig verksamhet, New Public Management, har gjort relationerna inom högskolan mer lika ett företags, där vd bestämmer. En följd blir att möjligheterna vidgas för högskolor att styra verksamheten mot andra mål än de forskarna själva formulerar.

/ Ett exempel på sådan central styrning är projektet Genie vid Chalmers, där 300 miljoner ägnas åt att öka jämställdheten.

/ I Chalmers projekt tenderar också begreppet ”excellens” att inte bara avse forskning i sig, utan också jämställdheten i de villkor den bedrevs under.

Chalmers tekniska högskola genomför en storsatsning på jämställdhet med 300 miljoner som projektresurs. Hur fungerar det med centralt drivna kampanjer i en universitetsmiljö byggd på forskares autonomi? Vi ser nu en trend mot styrning genom management och linjeorganisation i högskolevärlden, där begrepp som ”kvalitet”, ”fristående”, ”merit” och ”excellens” ges nytt innehåll, menar Inger Enkvist, professor emerita vid Lunds universitet.

Inte alla medborgare intresserar sig för hur offentliga verksamheter styrs, men det är viktigt att känna till en princip som nu dominerat sedan ett par årtionden och benämns New Public Management, NPM. Termen används när verksamhet läggs ut till privata aktörer men också för trenden att leda offentliga institutioner som om de vore företag.[1] Denna andra aspekt har uppmärksammats långt mindre än den första men har avgörande betydelse för offentlig verksamhet.

I många professioner uppkommer en motsättning när det gäller professionens egen etik och det inflytande över offentlig sektor som tillkommer valda politiker. Yrkesgrupper som läkare, domare

och universitetslärare tillägnar sig ett yrkesetiskt förhållningssätt under studierna. De menar sig vara oberoende i sitt beslutsfattande, och deras värde för samhället vilar just på att de är oberoende i sina bedömningar. Om mål som inte hör hemma på området förs in, blandas politiska, ekonomiska och professionella faktorer på ett sätt som bryter mot etik och autonomi.

Genom att kanalisera resurser till vissa politiskt bestämda mål kan myndigheterna styra kunskapssökandet utan särskilda påbud. Det blir så att säga forskarnas eget fel om de inte får medel, eftersom de inte har sökt för sådant som är prioriterat.

Här ska vi se närmare på forskarna som profession och lärosätena som autonoma institutioner. Universitetens forskare vill inte se sig som anställda i en statlig byråkrati utan de anser sig ha uppgiften att företräda medborgarna i ett sökande efter vidgad kunskap. Om myndigheterna försöker styra dem enligt andra utgångspunkter uppkommer en konflikt mellan myndigheternas beslut och denna autonomi. Genom att kanalisera resurser till vissa politiskt bestämda mål kan myndigheterna styra kunskapssökandet utan särskilda påbud. Det blir så att säga forskarnas eget fel om de inte får medel, eftersom de inte har sökt för sådant som är prioriterat. Påverkan består i hotet att forskarna står utan medel och kanske i förlängningen utan tjänst, om de inte rättar in sig i ledet.

JiM följdes av JiHU som följdes av Genie

Låt oss se på hur anslagsstyrning har använts och används för att främja genuspolitiska perspektiv vid svenska universitet. Ett första projekt inleddes 2013 och kallades JiM, ”Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter”. Det har nu avslutats.[2] Myndigheter som Migrationsverket, Statistiska centralbyrån, Naturvårdsverket och Vetenskapsrådet har fått lära sig att vara ”normkritiska” och skriva utvecklingsplaner för sitt genusarbete.

Det pågår med andra ord en intensiv politisering av svenska myndigheter.

Sekretariatet för genusfrågor och numera Jämställdhetsmyndigheten har bland annat bearbetat representanter för forskningsråden.[3] Formuleringar som att ”jämställdhetsarbete är kvalitetsarbete” återkommer i materialet. Fler kvinnor ska få forskningsmedel, och genuspolitik ska beaktas vid medelstilldelning. Forskare ska ofta ange vid ansökan om deras projekt har genusaspekter.[4] Om de skriver att deras projekt inte har någon genusaspekt kan detta vara negativt, eftersom den anslagssökande kan uppfattas göra passivt motstånd.

Denna nu avslutade satsning följs just upp av en intensivsatsning på högskolorna, förkortad JiHU, Jämställdhetsintegrering i Högskolor och Universitet, och vid 2019:s utgång ska 33 högskolor vara ”jämställdhetsintegrerade” i all sin verksamhet. Det pågår med andra ord en intensiv politisering av svenska myndigheter. Den som slår upp Jämställdhetsmyndigheten på nätet kan se en lista över högskolor som ska arbeta med jämställdhet.[5] Förra regeringen gav högskolorna genusmål att uppfylla. Också sådana institutioner som Chalmers berördes, och för Chalmers gäller att 32 procent av de personer som får professorstjänst eller är gästprofessorer under 2017–2019 ska vara kvinnor.

300 miljoner för direktrekrytering

Chalmers är en stiftelse och därför inte lika beroende av regeringen som andra lärosäten, men man har ändå sjösatt ett projekt med namnet Genie för att gå längre än regeringen kräver. Högskolan ska avsätta 300 miljoner under tio år, och projektet lanseras nu i början av 2019. Målet är att fyra av tio professorer ska vara kvinnor om 10 år mot i dag 14 procent. Genie utläses ”Gender Initiative for Excellence”. Här ges ordet ”excellens” en ny betydelse, och excellent jämlikhet sägs vara samma sak som excellent vetenskap.[6]

Genom att använda pengarna för riktad rekrytering kommer Chalmers tekniska högskolas projekt i konflikt med rättssamhällets krav på likabehandling.

En del av Chalmers 300 miljoner ska satsas på att direktrekrytera kvinnliga professorer, skapa gästprofessurer för kvinnor och se till att hälften av de nyrekryterade vid pensionsavgångar är kvinnor. Den andra delen ska gå till de institutioner inom Chalmers som accepterar att arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor. Med andra ord får de institutioner som inte ansluter sig inte del av anslagen. Dessutom ska genusansvariga vid alla institutioner samarbeta och rapportera till en central ledning. Den omedelbara förebilden för satsningen finns i Storbritannien, men minnesgoda iakttagare kan finna paralleller med regimer där det placeras ut politiskt ansvariga vid arbetsplatser.[7]

Genom att använda pengarna för riktad rekrytering kommer Chalmers projekt i konflikt med rättssamhällets krav på likabehandling. Vid offentlig tjänstetillsättning ska enbart meriter och skicklighet fälla avgörandet, men i det nu aktuella projektet undanhålls 300 miljoner kronor från öppen ansökan. Vid ”vanliga” öppna utlysningar vid helstatliga universitet skulle kvalificerade män kunna stämma lärosätet för diskriminering. När Chalmers gynnar kvinnor, är det en ”merit” att vara kvinna och ”excellens” förbinds med jämställdhet.

Rektor leder projektet

Chalmers rektor leder det nya projektet och rapporterar att det har kommit in protester från personer som menar att Genie är politik och inte teknik. Den anställde som vågar yttra kritik utsätter sig emellertid för en risk, eftersom rektor offentligt har deklarerat att han ska göra det till sin uppgift att bemöta sådant motstånd.[8]

Forskarsamhället behandlas inte som en självstyrande profession utan forskarna ses som anställda vilka ska följa direktiv.

För att förstå frånvaron av mer högljudda protester måste man gå tillbaka till avskaffandet av tjänstemannaansvar 1974/1976.[9] Då minskade inte bara tjänstemännens personliga ansvar utan också deras möjlighet att stå emot politiska påtryckningar från överordnade. Vi har visserligen yttrandefrihet sedan 1700-talet, men denna är inte mycket värd vid universitet, där forskningsmedel och befordran påverkas av politiska hänsyn. På forskningsrådens hemsidor kan man konstatera att det i Sverige ses som ett mål i sig att lika många kvinnor som män ska få forskningsmedel och att de ämnen som ges pengar anknyter till genuspolitik.

Genie är ett tänkvärt exempel på New Public Management och på hur offentlig (eller i detta fall halvoffentlig) verksamhet styrs politiskt genom resurstilldelning. Forskarsamhället behandlas inte som en självstyrande profession utan forskarna ses som anställda som ska ledas. En följd av den här typen av styrning torde bli att kritiska medarbetare tystnar och att ingen vågar dra i nödbromsen, när det behövs.

Se noter Visa mindre

Noter

[1] För en översikt av området New Public Management, förkortat NPM, se exempelvis denna wikipediaartikel: https://en.wikipedia.org/wiki/New_Public_Management (läst 2013 03 02).
NPM har behandlats i ett flertal artiklar och videoclip på hemsidan för Academic Rights Watch. För universiteten innebär förändringen en introduktion av linjestyrning och management i en tidigare autonom och kollegialt styrd institution. Det är inte längre universitetslärare och forskare som i gemensamma avgöranden styr verksamheten utan chefer vars beslut anställda ska följa. Denna verksamhetsmodell gör det möjligt att föra in idéer från andra samhällssektorer, som exempelvis politiken.
Bland dokumenten på hemsidan för Academic Rights Watch finns från 22 februari 2019 ”Hot nr 3 mot akademisk frihet: New Public Management och målstyrning urholkar kollegial kvalitetskontroll”, se http://academicrightswatch.se/?p=3599 grund (läst 2019 03 02). Här hänvisas även till youtubeklippet https://www.youtube.com/watch?v=v21qUQRf-ys&feature=youtu.be youtube (läst 2019 03 02).

[2] Se https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/jamstalldhetsintegrering-i-statliga-myndigheter—jim/ (läst 2019 03 02).

[3] https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/jamstalldhetsintegrering-i-statliga-myndigheter—jim/. Underlaget för jämställdhetsarbetet finns i SOU 2015:86 forskarentsning på jämställdhet,2015:86ns i SOu l, kantudierna https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2015/10/sou-201586/

[4] https://www.vr.se/utlysningar-och-beslut/villkor-for-bidrag/kons–och-genusperspektiv.html

[5] Se https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/jamstalldhetsintegrering/sarskilt-stod-till-larosaten-myndigheter/larosaten-med-jamstalldhetsuppdrag-1 (läst 2019 03 02).

[6] Informationen om Genie bygger på dokumentet ”Gender Initiative for Excellence (GENIE)”, underlag för Chalmers styrelse. Se till exempel https://www.chalmers.se/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/initiatives-for-gender-equality/gender-initiative-for-excellence/Pages/default.aspx (läst 2019 03 02).

[7] https://www.athenaforum.org.uk/the-original-athena-project/ (läst 2019 03 02).

[8] Se Chalmers hemsida: ”Kraftfull satsning ska göra Chalmers jämställt”, https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kraftfull-satsning-ska-gora-Chalmers-jamstallt.aspx (läst 2019 03 02).

[9] Se till exempel https://sv.wikipedia.org/wiki/Offentligt_%C3%A4mbete (läst 2019 03 02).

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.