Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Fler döda i covid-19 i Sverige sedan årsskiftet än i Norge under hela pandemin

Kung Carl Gustaf och drottning Silvia besöker länssjukhuset i Östersund i samband med deras besök i Jämtland med anledning av hur Sveriges län hanterat pandemin. Pontus Lundahl/TT

Omkring 20 miljoner människor beräknas nu ha dött i covid-19 i världen. Norden är ett av de områden som klarat pandemin relativt bra så här långt. Sverige sticker dock ut genom att ha ett långt högre dödstal per capita än övriga nordiska länder och är det enda land i Norden där medellivslängden sjönk under 2020, enligt siffror som nyligen presenterats av forskningsinstitutet Nordregio.

Av Jonas A Eriksson | 11 april 2022
Jonas A Eriksson är analytiker, skribent och rådgivare. Han har tidigare varit kommunikationschef på Skagen Fonder, ekonom på Riksbanken och tjänsteman i regeringskansliet.
ProfilLästid 4 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Många länder har nu släppt på sina pandemirestriktioner.1 Sedan den 1 april räknas exempelvis inte längre covid-19 som samhällsfarlig sjukdom, enligt den svenska smittskyddslagen. Samtidigt varnar många för att pandemin inte är över. Världshälsoorganisationen WHO:s chef Tedros Adhanom Ghebreyesus uppmanar medlemsländerna att inte slänga alla restriktioner överbord och att inte dra ner på covidtestningen, eftersom det minskar möjligheten att följa nya sjukdomsutbrott.2 Trots detta testas allt färre i världen – och Sverige är ett av de länder som gått snabbast fram med att minska testningen.

Sverige sticker ut i Norden

Det är nu två år sedan det första dödsfallet i covid-19 noterades i Sverige. Sedan dess har över 18 500 människor avlidit i sjukdomen enligt den officiella statistiken. I världen har drygt 6,1 miljoner människor dött enligt officiella siffror.3 Tidskriften the Economist har upprättat en databas där man jämför officiella dödstal med uppskattat antal döda i pandemin, med utgångspunkt i överdödlighetsstatistik.

För länder som Sverige och de andra nordiska länderna är skillnaderna mellan de officiella dödstalen och de uppskattade ganska små, men i andra delar av världen kan de vara mycket stora. Enligt Economists genomgång uppgår antal avlidna till omkring 20 miljoner, men siffran kan vara så hög som nästan 25 miljoner. För att ta ett exempel: i Ryssland har ungefär 325 000 människor avlidit i pandemin enligt den officiella ryska statistiken, men enligt the Economists uppskattning är siffran över en miljon – mer än tre gånger så många. För vissa länder i Afrika och Sydasien är skillnaderna ännu större.

Under 2020 hyvlade pandemin av den förväntade livslängden i Sverige med 0,8 år medan den fortsatte upp i de andra nordiska länderna.

I jämförelse med det mer tätbefolkade Västeuropa har de nordiska länderna klarat sig bättre under pandemin. Och jämför man med länder i Östeuropa, där några av de allra värst drabbade länderna i pandemin finns, kommer Norden, inklusive Sverige, väl ut. Men hur ser det ut om man jämför de nordiska länderna med varandra? Det var ett tema på ett möte som genomfördes i slutet av mars av forskningsinstitutet Nordregio.4 I en rapport som då presenterades noteras att Norden som region hade klarat pandemin väl i jämförelse med andra delar av världen, men att skillnaderna mellan de nordiska länderna är stor. Exempelvis stod de covid-19-relaterade dödsfallen för omkring 1 procent av de totala dödsfallen i Norge, Finland och Island under 2020, 2 procent av dödsfallen i Danmark medan de utgjorde 9 procent i Sverige.

 

Som man kan se i tabellen ovan sticker Sverige ut i Norden. Att det absoluta antalet avlidna i Sverige är så mycket högre än övriga länder är en naturlig följd av att Sverige har en större folkmängd. Sveriges befolkning överstiger 10 miljoner medan Danmark, Finland och Norge har 5–6 miljoner invånare och Island under 400 000 invånare Men även med hänsyn tagen till folkmängden är dödstalen höga i Sverige. Nästan dubbelt så många som tvåan Danmark och nästan sju gånger så många som Island, som noterat lägst dödstal. I Sverige har covid-19 varit en av de tre vanligaste dödsorsakerna under pandemin enligt analyser som Världsbanken gjort, vilket inte varit fallet i något av de andra nordiska länderna.5 Under 2020 hyvlade pandemin av den förväntade livslängden i Sverige med 0,8 år medan den fortsatte stiga i de andra nordiska länderna. Det är den största minskningen i medellivslängd i Sverige sedan 1931.6

Som man kan se i grafen har Sverige haft högst dödstal totalt sett under pandemin av de nordiska länderna med hänsyn tagen till olika folkmängd.7 Statistiken visar ett sjudagarssnitt för antalet döda under pandemin för de nordiska länderna. Under de första två smittvågorna, våren 2020 och årsskiftet 2020, var skillnaden stor mellan Sverige och de övriga nordiska länderna. Medan under den tredje vågen, när dödstalen varit väsentligen lägre, har Danmark noterat högst dödstal. Sverige rapporterar dödsfallen på ett annorlunda sätt än de flesta andra länder, varför det är först med viss fördröjning som man kan se hur dödsfallen i Sverige varit.8

”Pandemin är inte slut ännu” har blivit ett mantra för många svenska beslutsfattare. Och ser man till hur antal avlidna i pandemin utvecklar sig ger det uttalandet stöd. Till exempel är det fler i Sverige som avlidit i pandemin sedan den 1 januari 2022 (3 204 människor), när många betraktar pandemin som passerad, än som har avlidit i Norge totalt sett i pandemin sedan starten (2 629 människor).

 

 

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.