Varför utredde inte Sverige Akilovs IS-kontakter?

Bara några timmar efter dådet på Drottninggatan grips Rakhmat Akilov, i Märsta ett par mil utanför Stockholms innerstad. Det är naturligtvis positivt att gärnings­mannen grips så snabbt. Men nu uppstår andra frågor. Vilket var motivet? Har Akilov agerat som ensam gärningsman – eller är Sverige ett mål för IS? Akilov låter själv, redan under sitt första förhör, förstå att IS spelat en roll i dådet: »Den Islamiska staten känner till.«¹

Ytterligare en ledtråd gällande gärningens IS-koppling kommer snart därpå. TV Jihad, ett ryskt twitterkonto, kan samma dag som händelsen ägt rum publicera en chatt på ryska där Akilov hela tiden hållit en person som säger sig vara från IS informerad om sitt dåd. Akilov har bland annat skrivit, enligt TV Jihad: »Jag körde över tio personer i centrum av Stockholm, nu måste jag försöka ta mig härifrån!«. IS-personen Abu Fatyma har då svarat Akilov: »Allahu Akbar, min bror, jag gråter, jag älskar dig, hur mår du, stå fast, du är på väg. Skicka mig en kort video.«²

För att kunna bekräfta att Sverige utsatts för ett IS-dåd vill svenska journalister nu veta mer om Akilovs chatt. TV Jihad påstås ha ett samarbete med den svensk-tjetjenska nyhetsportalen Kavkaz-Center så journalisterna jagar rätt på portalens beskyddare Mikael Storsjö. Han dementerar dock kontots uppgifter: »Personen bakom @TVJIHAD har inget att göra med Kavkaz-Center.«³Mot bakgrund av de motstridiga uppgifterna om Akilovs IS-chatt väljer de svenska tidningarna att behandla den uppmärksammade chatten som desinformation. DN skriver: »[M]ycket talar för att upp­gifterna [chatten] är helt falska«.⁴

Akilovs telefon styrker snart dådets IS-koppling

När polisutredningen något år senare blir offentlig och information från Akilovs mobiltelefon blir tillgänglig står det klart att Akilovs attentat på Drottninggatan planerades tillsammans med flera personer som tros vara IS-medlemmar, och att kontakten med dessa personer varit tät både före och efter dådet.⁵ TV Jihads chatt mellan Akilov och personen Abu Fatyma, vilken anklagades först för att vara falsk, visade sig i själva verket vara korrekt återgiven.⁶ (Abu Fatyma är ett alias för Arsen Mukhazhirov, som kommer från den ryska delrepubliken Dagestan).

Akilovs mobilkonversationer avslöjar även att IS-kontakterna haft en aktiv roll i att förverkliga brottet i Stockholm. Även om den svenska polisen inte lyckas återskapa samtliga chattmeddelanden så går det att hitta flera exempel på hur en ibland vilsen Akilov ledsagats av exempelvis IS-kontakten Abu Fatyma:⁷

27 mars 2017 (knappt två veckor före dådet): Akilov: Min bror nu läser jag Tawhid [trosläran]. Jag vill utföra martyroperationen här, om Gud vill. Kan du säga om jag har rätt att göra det i Sverige? Abu Fatyma: Ni som är trogna! Kriga mot de otrogna som finns omkring er. Låt de övertygas av er grymhet. Koran 9:123 […] Akilov: Ja, min bror, men de [Sverige] är inte med i Nato och de har inte sina militärer som krigar med någon. […] Dessutom finns det jättemånga flyktingar här, både muslimer och icke-muslimer. Efter martyroperationen blir det svårare för dem osv., min bror. [Tyvärr går det inte att se vad Abu Fatyma svarar på Akilovs tvivel.]

2 april 2017 (knappt en vecka före dådet): Akilov: Min bror, kan du ta reda på om jag får köra över de otrogna (bögar och lesbianer) på en central gata här i en storbil [lastbil]. Må Gud belöna dig. Abu Fatyma: Be min bror, be […] Det är klart att du kan.

Kvardröjande frågor om IS-kopplingen

Trots att den svenska polisen kommit över komprometterande chattar till flera personer som identifierar sig som IS-anhängare förklarar åklagaren Hans Ihrman, som driver målet mot Akilov, att han inte kommer att gå vidare med en rätts­process mot andra personer än just Akilov. Ihrman utvecklar: »För att gå vidare i en förundersökning och misstänkliggöra personerna behöv­er man 100 procents säkerhet på identiteterna. Sedan kan man söka på alias och så vidare. Men det är en betydande osäkerhet hela tiden.«⁸

Inte heller Säpo, som svenska polisen tagit till hjälp, känner sig övertygad om de olika chatt­identiteterna i Akilovs telefon. Poliskommissarien Mikael Wessling berättar: »Vi vet inte vilka chattkontakterna är. Den här delen tog vi hjälp av från Säpo, efter det kan vi bara konstatera att vi inte har några faktiska personer bakom alla chattnamn.«⁹I samma veva tonas dådets IS-koppling ned. På Regeringskansliets hemsida fastslås det ett år efter händelsen, att det saknas bevis för att dådet på Drottninggatan har med islamistisk terrorism att göra.¹⁰

De svenska myndigheternas begränsade ansträngningar att utreda Akilovs dåd och dess IS-kopplingar väcker kritik. I januari konstaterar Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, följande: »Om vi inte vet vilka de [chattkontakterna] är och kan följa deras kontakter till enskilda personer i Sverige är det förebyggande arbetet väldigt svårt att genomföra. De är ett potentiellt hot som vi kan göra väldigt lite åt.«¹¹ Även de anhöriga till offren vill att mer information om dådet ska tas fram och att utredningen ska drivas vidare. Målsägandebiträdet Jessica Sandberg förklarar: »För dem är det en viktig del i deras sorgeprocess, att få så många svar som möjligt.«¹²

Vikten av att till fullo utreda dådet har också uttryckts i liknande fall. Chefsåklagaren Agnetha Hilding Qvarnström, som 2010 ledde förundersökningen av Taimour Abdulwahabs bombdåd på Bryggargatan i Stockholm, förklarar hur hon då la upp sin utredning: »En primär fråga var då, finns det några medgärningsmän? Kommer det hända något mer i Sverige, i andra städer? Är det ett nätverk här av människor som tänker spränga sig? Det är inte ovanligt att det kan gå till på det viset.«¹³

Det saknas inte heller potentiella utredningsuppslag gällande Akilovs dåd. Hösten 2019 grips två tadzjikiska IS-män i Syrien som skulle kunna identifieras som Akilovs chattkontakter. Michael Krona, forskare med fokus på IS vid Malmö universitet, förklarar att gripandet är viktigt att följa upp: »Om det visar sig att [de två gripna] personerna är villiga att dela med sig av information hade det självklart varit av stort intresse att veta mer om dem.«¹⁴ Trots detta tycks en fördjupad utredning av Akilovs chattkontakter och dådets förmodade IS-koppling än idag stå och stampa.¹⁵ Så sent som i höstas framförde terrorforskaren Magnus Ranstorp kritik mot det bristande utrednings­engagemanget: »Det är otroligt att man inte kommit åt de här personerna [som chattat med Akilov], det borde vara en prioritering för säkerhetstjänsterna. Jag hoppas fortfarande att fler kan straffas för detta.« Bristen på information till trots förhåller sig åklagare Ihrman fortsatt kall till att driva utredningen vidare: »I min egenskap av åklagare är detta ett avslutat ärende.«^{16, 17}

Inställningen väcker frågor. Så vad skulle kunna förklara den svenska oviljan att utreda Akilovs terrordåd fullt ut? 

IS tar inte på sig dådet

En första aspekt som kan ha skapat osäkerhet hos de svenska utredarna är att IS aldrig tar på sig dådet i Stockholm. Det förvånar. För Akilov har ett erkännande från IS varit angeläget under planeringsfasen. Den återskapade chattdialogen med Abu Fatyma, nämnd ovan, visar att Akilov genom flera åtgärder agerat grundligt för att säkerställa ett IS-erkännande.¹⁸

Akilovs noggranna förberedelser görs alltså förgäves. IS tar inte på sig dådet. När denna nyhet når Akilov under rättegången kan han knappt tro att det är sant. DN rapporterar från rättssalen: »[Målsägande­biträde Gustaf Linderholm]: ”Mig veterligen har IS inte tagit på sig ansvaret för det som du har utfört. Hur känner du inför det, har du kännedom om det?” Akilovs respons var omedelbar. Han slog ut med händerna som i en frågande gest: [Akilov]: Har de inte erkänt?«¹⁹

Tidningen Expo skriver: »I dagsläget har ännu ingen organisation tagit på sig dådet, även om den misstänkta gärningsmannen Rakhmat Akilov hävdar att han agerat på order av IS. Inom den radikala islamistiska miljön är detta ovanligt. Som vi har kunnat se under de senaste åren, tenderar dessa grupper att försöka ta på sig terrordåd så snabbt som möjligt.«

Att IS inte tar på sig Akilovs gärning väcker således frågor. Eller som en person i den svenska underrättelse­tjänsten uttryckte det för mig: »Om jag tror att IS låg bakom dådet? IS har ju inte tagit på sig skulden. Det hade varit så enkelt för dem att göra. Och det borde ha legat i deras intresse.«²⁰

IS är inte alltid IS på nätet

En andra aspekt som kan ha resulterat i osäkerhet hos de svenska utredningsmyndigheterna är att IS-poserande förekommer. Grupper som på nätet utger sig för att vara IS är helt enkelt inte alltid IS.

Bland dem som använt sig av metoden att posera som IS finns ryska intressen. I början av 2015 lyckades Cyber­caliphate, en påstådd IS-grupp, ta över Twitterkontot för USA:s central­kommando. IS-gruppen publicerar då snabbt ett antal hot avsedda för ameri­kanska elitsoldater och deras familjer: »American soldiers, we are coming. Watch your back. ISIS.«²¹

Någon månad senare inträffar en liknande händelse. Nyhetsportalen Newsweek får sitt twitterkonto hackat av samma Cybercaliphate. Hackargruppen lyckas då byta ut symbolen för Newsweek mot en bild på en jihad-krigare. Presi­dent­familjen Obama hotas i samband med hackningen: »Bloody Valentine’s Day MichelleObama! We’re watching you, your girls and your hus­band!«²²

Ytterligare en hackerattack genomförs ett par månader senare. Det franska media-nätverket TV5Monde tas över av Cyber­caliphate och jihadistpropaganda kablas ut i hela Frankrike.²³Attacken mot TV5Monde har tydligen genomförts med datorer som varit utformade för kyrilliska bokstäver. De tider på dygnet när hackarattacken mot Frankrike förbereddes, ett arbete som visar sig ha pågått i flera månader, samman­faller med de kontorstider som råder i Moskva.²⁴

Snart kan den franska utredningen konstatera att det var Ryssland som låg bakom IS-cyberattacken mot TV5Monde.²⁵Det ska också visa sig att det var ryska hackare som låg bakom IS-hoten mot amerikanska soldater och presidentfamiljen Obama.²⁶ 

Historien bakom Kavkaz-Center

Det kan röra sig om en slump, men en tredje aspekt som kan ha bidragit till svensk tveksamhet är att den tjetjenska nyhetsportalen Kavkaz-Center och Mikael Storsjö plötsligt hamnar i blickfånget i samband med Akilovs dåd på Drottning­gatan. Ryssland har sedan länge varnat för att just Kavkaz-Center innebär en ökad risk för islamistisk terrorism, något som nu tycks ha hänt. Låt oss ta den här historien från början.

I början på 2000-talet protesterar Kreml mot att tjetjensk fundamentalistisk information ska göras tillgänglig via Finland. Genom finlandssvensken Storsjö har en server för den tjetjenska nyhetsportalen Kavkaz-Center placerats i Helsingfors. Ett ökat terroristhot nämns när en rysk politiker förklarar riskerna med att Finland nu tillgängliggör Kavkaz-Center: »Gud förbjude att europeiska stater skulle drabbas av terroristattacker. Om det skulle hända i någon geografi så är de som stöttar tjetjenska banditer som ska hållas ansvariga [det vill säga finländska politiker].«²⁷Men Storsjö ser det som en yttrandefrihetsfråga.

Pressen från Ryssland leder dock till att Kavkaz-Center stängs ned i Finland, och portalens server måste flyttas. Hösten 2004 blir det således Sveriges tur.^{28, 29}

Ryska protester mot att Kavkaz-Center får svensk fristad

Ryssland protesterar omedelbart mot att den tjetjenska servern flyttats till Sverige: »Vi förväntar oss att Sverige, som deklarerat sig vara en principfast medlem i den internationella antiterrorism-koalitionen, kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra den propaganda som föder idéer till terrorism och våld från sitt territorium.«^{30, 31}

Dagen efter protesten förvärras situationen. Någon har då satt en bil tillhörande ryska ambassaden på Kungsholmen i brand. Den ryska kritiken förstärks nu: »Attacken är riktad mot oss« meddelar den ryska ambassaden och förklarar vari problemet består: »Det är inte någon hemlighet att människor som misstänks för terroristverksamhet ofta får asyl i Sverige. De känner inget obehag när de är här.«³²

Även flera bedömare i Sverige, såsom Rysslandsanalytikern Kalle Kniivilä  menar att sajten är våldsförhärligande och jihadistisk.  När Sveriges Justitiekansler, trots Kremls protester, slår fast att Kavkaz-Center omfattas av det svenska grundlagsskyddet försämras förhållandet mellan länderna ytterligare. År 2007 identifierar den ryske ambassad­ören i Sverige, Aleksandr Kadakin, särskilt en sak som stör diplomatin: »[D]e tjetjenska terroristerna [kan] fortfarande använda svenskt territorium när de tillåts sprida sitt budskap via nätet under namnet Kavkaz-Center. Vi har varit i kontakt med de svenska myndigheterna många gånger men ingenting händer.«³³ Några år senare, år 2012, framför Ryssland en protest gentemot Sverige i FN:s säkerhetsråd: »Svenska myndig­heter har fortfarande inte implementerat resolutionen [1989], vilket tillåter sajten [Kavkaz-Center] att fortsätta att propagera för idéer om terrorism och religiös intolerans«.³⁴Frågan fortsätter att vara infekterad. När utrikesminister Carl Bildt träffar bi­trädande utrikesminister Vladimir Titov våren 2013 tar den ryske politikern upp problemet med att Sverige »inte för­bjudit ”terroristinternetsajten” Kavkaz-Center«.³⁵ Samma åsikt förmedlas ett par månader senare i Kiruna när Bildt träffar utrikes­minister Sergej Lavrov.^36,37 Och när diplomatin inte räcker till genomförs mer konkreta åtgärder. Genom åren utsätts Kavkaz-Center bland annat för överbelastnings­attacker och Ryssland försöker få in Mikael Storsjö på FN:s terrorlista.^38,39

Vems intressen representerar TV Jihad?

Hösten 2011 ska en domstol i Moskva ha givit en order till den ryska underrättelsetjänsten att se till att få Kavkaz-Center stängd. En anonym rysk källa berättar: »När beslutet träder i kraft nästa vecka ger vi order till säkerhetstjänsten och in­rikes­ministeriet att vidta konkreta åtgärder för att stänga webb­platsen.«^40,41Snart kommer dock någon att bryta sig in i Storsjös hem i Finland. Att det är ryska FSB som ligger bakom inbrotten framstår som sannolikt. Hemma hos Storsjö har det lämnats olika lappar med hot. Ett ortodoxt kors har ritats med rött läppstift på familjens badrums­spegel. En död fågel har placerats på ett bord hemma i familjens Storsjös vardagsrum.⁴²

Så kommer dagen den 7 april 2017. Terrordådet på Drottninggatan har precis ägt rum och det ryska twitterkontot TV Jihad, som uppges vara ett samarbetsprojekt mellan den ryska liberala tv-kanalen Dozjd och Kavkaz-Center,⁴³lägger inom några timmar ut den komprometterande chatten mellan gärningsmannen Akilov och IS-jihadisten med alias Abu Fatyma. Journalister söker upp Storsjö för att ställa frågor, som dock tvivlar på chattuppgifternas äkthet och avvisar alla eventuella kopplingar mellan Kavkaz-Center och TV Jihad.

Storsjö har både fel och rätt. Felet består i att den publicerade chattdialogen med Akilov i själva verket är genuin.  Däremot stämmer det att det inte finns någon koppling mellan Kavkaz-Center och TV Jihad. I stället finns det uppgifter som, lite överraskande, pekar på att TV Jihad stöttas av den ryska staten. Detta framförs av journal­isten Anastasia Denisova som kartlagt kontots aktiviteter i sin doktors­avhandling från 2016. Denisova bygger sin argumentation på det faktum att kontot TV Jihad flitigt kritiserat ryska oppositions­politiker, jour­nal­ister och andra medier. Mot bakgrund av de omfattande resurser som läggs ned på kontot TV Jihad hyser Denisova misstankar om vem som stödjer det och skriver: »Uthålligheten och stringensen av TV Jihads tweets och dess antiliberala kritik indikerar att [den ryska] staten kan finansiera kontot.«⁴⁴Även tidningen The Washington Post har fått indikationer på att TV Jihads intressen är samstämmiga med Kremls. The Washington Post skriver: »Ett antal experter påpekar att det ryktas om att kontot [TV Jihad] har startats av den Kreml-trogna ungdoms­organisationen Nasji men att inform­a­tionen inte kunnat bekräftas.«⁴⁵

Frågan ändrar nu karaktär. Hur det kommer det sig att ett twitterkonto med potentiellt stöd från den ryska staten fått tidig tillgång till terroristen Akilovs känsliga chatt? Ett konto som dessutom aktiverar en diskussion om omstridda Kavkaz-Center.

Den svenska journalisten Chang Frick får knappt ett år efter dådet möjlighet att intervjua personen bakom Twitterkontot TV Jihad. I intervjun berättar personen att man fått tillgång till Akilovs chatt via ett nätforum.⁴⁶Tyvärr tycks inga kritiska frågor ha ställts under intervjun. Vems intressen representerar TV Jihad? Och vid vilken tidpunkt fick TV Jihad tillgång till Akilovs chatt? Om tillgång fanns före dådet så borde svensk polis ha varnats. Om det var efter dådet kan potentiellt viktiga utredningsuppgifter prematurt ha offentliggjorts vid twitterpubliceringen.⁴⁷

Osäkerheten måste skingras

Ovan beskrivs omständigheter avseende Akilovs dåd som kan ha skapat osäkerhet hos de svenska utredningsmyndigheterna.

Denna text påstår inte att Ryssland ligger bakom Akilovfallet. Det den påstår är att det är märkligt att man inte har gått vidare med Akilovs chattkontakter och utrett dessa samt frågetecknen som är kopplade kring dem.

Inför publiceringen av denna artikel har jag försökt få till stånd en intervju med Hans Ihrman och ställa frågor kring det som redovisats här. Ihman har dock meddelat att han ”har inget mer att tillägga”. I januari 2020 sade åklagaren Hans Ihrman att ”kontakterna var inte av den karaktären att det förändrade bilden av en ensamagerande [Akilov].”.

Sveriges begränsade ambition att till fullo utreda och förstå Akilovs dåd har med rätta kritiserats. Avgörande brist på information kring dådet finns fortfarande. Vem, utöver Akilov, bär skuld för terrordådet på Drottninggatan den 7 april 2017?