Nya flyktingkrisen: Myndigheterna handfallna kring vilka som kommit

De flesta har säkerligen följt mottagandet av ukrainska flyktingar i nyhetsrapporteringen den senaste månaden, där reportrar har väntat vid färjeterminaler och intervjuat minibusskörande svenska volontärer. Bilden som givits i medier och av myndigheterna är att det i stort sett uteslutande rör sig om ukrainska kvinnor och barn med giltiga ID-handlingar. I en intervju med Dagens Nyheter den 15 mars, exempelvis, sade infrastrukturminister Tomas Eneroth:

– De som kommer från Ukraina har id-handlingar med sig. Det är inte som 2015 där många personer inte kunde identifiera sig. Här är det kvinnor och barn som kommer med id-handlingar.

Storbritannien varnar för säkerhetshot i flyktingströmmen

Det är nog få som ifrågasätter att det kommit många kvinnor och barn från Ukraina till Sverige, men finns det saklig grund för kategoriska påståenden som Eneroths? Vilka kontrollfunktioner finns det för att säkerställa att inga andra personer – som kommer från andra länder än Ukraina eller som till och med skulle kunna utgöra säkerhetshot mot Sverige – utnyttjar den stora flyktingströmmen för att ta sig in i landet?

Storbritanniens regering har upprepade gånger hänvisat till risken för att ryska agenter ska ta sig in i landet när den motiverat sitt beslut att ha kvar viseringskrav och säkerhetskontroller för ukrainska flyktingar. Sigrid Hasselberg, handläggare vid Nationella gränspolissektionen på polisens nationella operativa avdelning, Noa, menar att ett annat möjligt problem kan vara att personer som inte har rätt att vistas i Sverige utnyttjar situationen.

– Det som kan hända är att det kanske glider med personer som redan har rätt att vistas i ett annat EU-land, men av olika anledningar så vill de hellre ta sig hit, säger hon.

Fram till för ungefär en vecka sedan – alltså nästan en hel månad efter att Ryssland inledde sin invasion av Ukraina – gjorde gränspolisen inga organiserade försök att räkna hur många personer som kom till Sverige.

Så hur mycket vet vi om vilka som har tagit sig i landet den senaste månaden?

För att kunna svara på det måste vi börja med att gå igenom vilka möjligheter som finns att ta sig till Sverige, och därefter titta på vilka ID- och gränskontroller som faktiskt görs i nuläget.

Ukrainska flyktingar kommer främst till Sverige via polska färjor, men även landvägen över Öresundsbron, enligt Sigrid Hasselberg på Noa. Hon säger att polisens bedömning är att majoriteten av flyktingarna kommit via färjorna, men att det inte går att veta helt säkert. Klart är att en mindre andel har kommit via flyg, och att det där sker ID-kontroller.

Fram till för ungefär en vecka sedan – alltså nästan en hel månad efter att Ryssland inledde sin invasion av Ukraina – gjorde gränspolisen inga organiserade försök att räkna hur många personer som kom till Sverige. Detta uppger en talesperson på polisens nationella mediecenter för Kvartal precis efter att Polismyndigheten fattat beslut om att börja registrera antalen, och det bekräftas senare av Sigrid Hasselberg på Noa. Hasselberg menar samtidigt att det, trots att ambitionen nu finns, inte är praktiskt möjligt att föra bok över exakt hur många som kommer.

I grunden beror detta på att det svenska systemet är anpassat utefter vårt medlemskap i Schengen, det europeiska samarbetet för fri rörlighet mellan länder. Själva syftet med samarbetet är att människor ska kunna röra sig mellan Schengenländer – exempelvis från Danmark till Sverige – utan att behöva visa upp ID-handlingar.

Bara stickprov görs vid gränsen

Under flyktingkrisen 2015 beslutade Sverige, precis som många andra Schengenländer, att ändå införa gränskontroller vid inre gräns. Detta är tillåtet enligt Schengenregelverket, så länge gränskontrollerna kan anses vara tillfälliga. Sverige har sedan 2015 haft kvar kontrollerna, men av resursskäl utförs de bara som stickprover, på en mycket liten andel av alla som kommer sjö- eller landvägen.

Det uppmärksammade förslaget om ID-kontroller, som regeringen nyligen skickade på remiss och som var tänkt att börja gälla under april, har inte med gränskontrollerna att göra. ID-kontrollerna, som infördes tillfälligt under hösten 2015, gäller för buss- och tågbolag, som blir skyldiga att se till att alla passagerare på avgångar mot Sverige kan uppvisa giltiga ID-handlingar. Polisen gör sedan kontroller för att säkerställa att kraven efterlevs, och motsatsen leder till dryga böter för transportören. 

I nuläget finns alltså inga sådana krav på buss- och tågbolagen. Och även om regeringen skulle få igenom sitt förslag om ID-kontroller, som nu fått hårt mothugg av den skånska regionledningen och därför skjutits upp, så kommer det inte att ske några ID-kontroller av bilar och bussar som körs av privatpersoner, annat än genom de stickprover som görs vid gränsen.

Polisen verkar inte ha följt regler och rutiner

För sjöfarten gäller ett annat regelverk. Efter Estoniakatastrofen skärptes kraven på färjebolagen att ha fullständiga passagerarlistor, men det finns i vanliga fall inga obligatoriska krav på att de ska be passagerarna att visa upp ID-handlingar. Detta är färjebolagen endast skyldiga att kräva ”om det finns skäl att anta att personuppgifterna som lämnats är oriktiga”.

På denna punkt har regeringen nu infört en skärpning, så att samtliga färjepassagerare måste uppvisa giltiga ID-handlingar, men den förordningsändringen började inte gälla förrän den 28 mars – mer än en månad efter att Ryssland invaderade Ukraina.

Enligt Sigrid Hasselberg på Noa har det också kommit interna indikationer på att polisen inte har följt uppsatta regelverk och rutiner vid sina gränskontroller sedan kriget bröt ut.

När polisen vid en gränskontroll påträffar en person som inte har ID-handlingar och som vill söka asyl i Sverige så ska de, både enligt Schengenregelverket och myndighetens överenskomna rutiner med Migrationsverket, registrera att personen har kommit till Sverige. Polisen ska därefter notera personens ankomst i en tjänsteanteckning och sedan ska ärendet överlämnas till Migrationsverket i polisens datasystem. Denna rutin har inte alltid följts den senaste månaden, säger Sigrid Hasselberg:

– Nej det har funnits vissa indikationer på att det i regionerna inte alltid har registrerats i enlighet med de rutiner och den lagstiftning som finns, för att det har varit ett så stort inflöde.

En utredning kan ta månader och år

Oavsett om den rutinen följs eller inte är det vanligtvis upp till den som kommit hit att själv uppsöka Migrationsverket för att ansöka om skydd. Hur stor andel som kommer så långt vet vi inte, även om det finns goda skäl att tro att den stora merparten har starka incitament att registrera sig för att kunna få dagersättning och boende.

En ukrainsk medborgare som kommer till Migrationsverket behöver inte ha giltiga ID-handlingar för att beviljas skydd enligt massflyktsdirektivet, men personen måste göra sin identitet sannolik under en utredning, säger Pierre Karatzian på Migrationsverkets presstjänst. Det är samma förfarande som när en person söker asyl i Sverige i vanliga fall. En sådan utredning kan ta både månader och år, särskilt när myndigheten är hårt belastad. En person som far med osanning om sin identitet kommer alltså att kunna vistas i landet ganska lång tid innan det kommer fram.

Hur många personer som tagit sig in i Sverige den senaste månaden och sedan valt att inte uppsöka Migrationsverket är det ingen som säkert vet.

Så vad vet vi egentligen om hur många – och vilka – personer som kommit till Sverige den senaste månaden?

Sammantaget kan följande slås fast: Gränspolisen har hittills bara gjort uppskattningar av hur många som kommit, och även om antalet gränskontroller har ökat kraftigt den senaste månaden är det långt ifrån alla färjor och fordon som kontrolleras. Färjebolagen hade fram till den 28 mars ingen skyldighet att göra ID-kontroller om det inte fanns anledning att misstänka att passagerarna lämnat felaktiga personuppgifter. Migrationsverket har i sin tur bara siffror över hur många personer som ansökt om skydd, och det kan ta lång tid innan man hinner utreda identiteterna hos dem som inte har några ID-handlingar. Hur många personer som tagit sig in i Sverige den senaste månaden och sedan valt att inte uppsöka Migrationsverket är det ingen som säkert vet.

Vad innebär då detta för möjliga risker i praktiken?

Säpo: Situationen kan utnyttjas av illasinnade

Enligt säkerhets- och Rysslandsanalytikern Peter Axelsson går det inte att utesluta att exempelvis ryska underrättelseagenter skulle kunna utnyttja flyktingströmmen för att ta sig in landet. Ett konkret motiv för sådana individer, menar han, skulle kunna vara att få kunskap om leveransrutter för skyddsmateriel och förnödenheter från Sverige till Ukraina. Nyligen konstaterade den ryske utrikesministern Lavrov att man betraktar alla vapentransporter till Ukraina som militära mål, och så sent som förra året presenterades bevis för att ryska  agenter för den militära underättelsetjänsten, GRU, sprängt ett ammunitionsförråd i Tjeckien 2014. 
Det är inte otänkbart att ryska säkerhetstjänster i nuläget lägger betydande resurser på att sabotera nödvändiga leveranser till Ukraina, säger Peter Axelsson.

När Kvartal frågar Säpochefen Charlotte von Essen om flyktingströmmen kan innebära säkerhetshot mot Sverige understryker hon flera gånger att den i första hand består av människor som flyr för sina liv, men säger samtidigt att man på Säpo vet att sådana här situationer utnyttjas av illasinnade.

– Det finns individer som skulle kunna utgöra ett säkerhetshot för Sverige, så för Säkerhetspolisen är det angeläget att kunna identifiera eventuella säkerhetshot och i så fall kunna göra en bedömning av om det här är individer som har avsikt och förmåga att begå ett attentat till exempel, säger Charlotte von Essen.

Hon säger att det både kan röra sig om individer som har koppling till främmande makt och till extremism.

– Vi jobbar nära både svenska myndigheter men också väldigt nära internationella partners. Det är viktigt för oss att försöka hitta de individer som eventuellt skulle kunna utgöra ett säkerhetshot.

Men har ni ens några möjligheter att kontrollera vilka som kommer in i Sverige?

– Vi får ju förhålla oss till de processer som finns och utifrån det göra bedömningar. 

Önskar ni att det fanns andra typer av kontroller än vad som finns i nuläget?

– Nej men det är inte något som jag kan se på det sättet utan vi förhåller oss till den ordning som gäller här och utifrån det så gör vi vad vi kan för att identifiera eventuella hot, säger Charlotte von Essen. 

Underrättelseofficerare för främmande makt tar sig in i Sverige även under normala omständigheter

Daniel Stenling, chef för kontraspionage på Säpo, har svårt att bedöma risken för att ryska agenter skulle kunna använda flyktingströmmen för att ta sig in i Sverige, vilket alltså är det uttalade skälet till att Storbritannien valt att behålla viseringskrav gentemot ukrainska medborgare.

– Det är jättejättesvårt att bedöma, jag säger ungefär så här, att det går inte att utesluta.

Stenling säger precis som von Essen att Säpo arbetar med andra myndigheter för att bevaka vilka som kommer in i Sverige, men inte heller han kan svara på hur detta ska gå till i praktiken. Han menar samtidigt att underrättelseofficerare för främmande makt löpande tar sig in i Sverige även under normala omständigheter, och att de ”kommer in på alla möjliga sätt”. 

Varken Charlotte von Essen, Daniel Stenling eller Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism på Säpo, vill kommentera huruvida de nuvarande gräns- och id-kontrollerna är tillräckliga för att Sveriges säkerhet ska kunna värnas.

Sverige utvisar inte ryska misstänkta spiondiplomater

Man kan i sammanhanget notera att ett flertal andra EU-länder har utvisat dussintals misstänkta ryska spiondiplomater. Detta är misstänkta agenter som har kunnat operera med diplomatisk ackreditering som täckmantel. Enligt Säpos bedömning är var tredje rysk diplomat i Sverige egentligen underrättelseofficerare som arbetar under täckmantel, vilket skulle innebära att det rör sig om ett tiotal personer, rapporterade Expressen på onsdagen. 

Polen har sparkat ut hela 45 ”ryska spioner som låtsas vara diplomater”. Man monterar därmed ned de ryska agentnätverken i landet, skriver landets inrikesminister Mariusz Kaminiski på Twitter. I Sverige kräver oppositionen, anförd av Moderaterna, att ryska spiondiplomater ska utvisas, men regeringen tvekar fortfarande. Statsminister Magdalena Andersson (S) säger att frågan har diskuterats med övriga länder. Hon försvarar beslutet att inte utvisa misstänkta ryska agenter med diplomatpass  med att det skulle riskera att mötas av motsvarande motåtgärder från Ryssland och därmed försvaga de diplomatiska förbindelserna.