Hon har använt data från det så kallade Metropolitprojektet, där en grupp som föddes år 1953 analyserades. År 1966 fick 13 000 ungdomar i 12–13-årsåldern frågan om de skulle vilja ha 100 kronor i handen eller 1 000 kronor om fem år. Svaret ger en bild av en människas tidspreferenser och hur man ställer sig till korta eller långa tidsperspektiv.
Lisa Norrgren har i sin studie nu följt upp denna grupp, och analyserat utfallen av hur man svarade på frågan.
Mammas tålamod spelar roll
Det mest tydliga resultatet var att gruppen som premierade en långsiktig belöning – de med mest tålamod – hade hela 20 procents högre chans att uppleva sin 65-årsdag än den mer impulsiva gruppen. Detta står klart sedan man kontrollerat för faktorer som kön, föräldrars ålder och inkomst, kognitiv förmåga, utbildning och liknande. Det finns även ett samband mellan barnens och mödrarnas tidspreferenser, men det är oklart om detta handlar om genetik eller socialisering.
Tidigare forskning har visat att de med en långsiktig läggning i lägre grad är rökare eller överviktiga.
Det finns även tecken på att kognitiv förmåga korrelerar med tålamod.
– Resultaten är mycket stabila, men vi kan inte exakt veta varför det är så här, säger Lisa Norrgren. De tålmodiga barnen är mindre sjuka, har färre sjukhusbesök och färre diagnoser.
Tidigare forskning har visat att de med en långsiktig läggning i lägre grad är rökare eller överviktiga.
– Detta påminner om marshmallowtesterna, men det finns stora skillnader, berättar Lisa Norrgren. Mina data är från 12–13-åringar. Då är man äldre och mognare. Marshmallowtesterna gjordes på 3–5-åringar på ett universitetsdagis. Urvalet var knappast representativt. De flesta inser att det är skillnad på 4-åringar och 12-åringar.
Lisa Norrgren berättar att den stora majoriteten inom försöket var tålmodiga – runt 80 procent valde att tänka långsiktigt och prioriterade mer pengar senare.
Svenskar är enligt studier som gjorts tålmodigast i världen. Tålamod har ett starkt samband med hög utbildning och god ekonomi – detta syns även inom länderna. Att premiera långsiktiga belöningar är alltså något bra.
– Många studier har visat att tidspreferenser är centrala för att förstå hur rikedom uppstår. Sparsamhet och långsiktigt tänkande är basala faktorer som förklarar detta, säger Lisa Norrgren.
Tålamodets ursprung i jordbruket
Nationalekonomen Jonas Vlachos har tidigare konstaterat att nationers välstånd bygger på tålamod: ”Ett lands genomsnittliga tålamod är kraftigt positivt relaterat till landets inkomstnivå”. Både på individuell och nationell nivå finns det ett samband mellan graden av tålamod och viljan att investera i utbildning.
Men hur uppkommer tålamod och förmåga till långsiktigt tänkande, denna egenskap som bidrar till nationers rikedom samt människors hälsa och långa liv? Man kan ju gissa att urtillståndet var impulsivt – jägare och samlare levde mer eller mindre för dagen. I och med jordbrukssamhället blev tidshorisonten sannolikt längre – tiden från sådd till skörd bör ha gjort människor mer benägna att uppskatta längre tidshorisonter.
Det finns faktiskt en studie som ger en pusselbit till förståelse (i American Economic Review 2016: 106: “The agricultural origins of time preference”). Forskarna Oded Galor och Ömer Özak argumenterar för att det finns långsiktiga, historiska orsaker till att tålamodsliknande värderingar byggs upp i en befolkning. Detta har de kunnat undersöka via ett så kallat naturligt experiment. Det faktum att världens befolkningar har mycket olika tidspreferenser har de testat mot vad som odlats sedan före år 1500, då man i och med kontakterna med Den nya världen fick tillgång till fler typer av grödor på båda sidorna av Atlanten.
Kaloririk skörd tar i regel längre tid att odla. Eller, med Molières ord, ”träd som växer långsamt ger den bästa frukten”.
De befolkningar som före 1500-talet hade bättre skördar med högre kaloriutfall per ytenhet har idag statistiskt sett högre nivå av tålamod och långsiktigt tänkande. Forskarna testade även denna hypotes på migranter, vilket bekräftade teorin; samhällen där man fått större utfall på sin skörd utvecklar på lång sikt mer långsiktiga värderingar. De testade även resultatet mot andra tänkbara faktorer, men fann effekten tydlig.
Forskarna analyserade också det historiska sambandet mellan fruktbar odlingsmark och tiden mellan skörd och sådd före och efter år 1500 och fann – något förenklat – att det ökade kraftigt efter sekelskiftet 1500 då man kunde experimentera med fler grödor i olika delar av världen. Kaloririk skörd tar i regel längre tid att odla. Eller, med Molières ord, ”träd som växer långsamt ger den bästa frukten”.
Så – om vill du leva ett långt liv: Odla din trädgård. Men plantera något som inte gror för snabbt.