Enstaka frågor kan förstås feltolkas genom svåröversättbara begrepp, men tanken är att genom många olika frågor ge en faktisk bild av värderingarna inom ett land.
En fråga som ställts är: Hur viktigt är det att leva i ett demokratiskt land? Det representativa urvalet har fått gradera svaren från ett (helt oviktigt) till tio (mycket viktigt). Hela 45 procent av ukrainarna gav maximalt stöd, 10 poäng. I Ryssland ger 23 procent samma svar. I Sverige var siffran 73 procent.
Över tid kan man se att denna klyfta har växt. I Ukraina har gruppen som värdesätter demokrati maximalt ökat från runt 35 procent tidigare under 2000-talet. I Ryssland har gruppen tvärtemot minskat, från knappt 30 procent under samma tid. Klyftan i demokratisyn växer alltså mellan länderna. (I Sverige är stödet rätt stabilt)
Till exempel värderar unga både i Ukraina och Ryssland vikten av att leva i ett demokratiskt land högre än äldre.
Dessa siffror är förstås nationella genomsnitt – det kan finnas geografiska variationer, liksom mellan åldersgrupper, kön, utbildningsnivåer och så vidare. Till exempel värderar unga både i Ukraina och Ryssland vikten av att leva i ett demokratiskt land högre än äldre. Utbildningsnivå medför däremot inte lika tydliga skillnader.
Auktoritärt Ryssland
Ska människor lyda sina ledare i en demokrati? Ja, 22 procent i Ryssland håller med helt och hållet – mot 8 procent i Ukraina. Och samma tendens finner man här – denna grupp ökar i Ryssland men minskar något i Ukraina. I Sverige är siffran 7 procent.
Och även här är åldern en faktor. Unga betonar frihetliga värden högre. Störst skillnad hittar man mellan unga ukrainare och äldre ryssar – 4 mot 34 procent menar att man ska lyda sina ledare i en demokrati.
Både Ukraina och Ryssland är relativt patriarkala samhällen. Det märks på exempelvis denna fråga: Är mäns och kvinnors lika rättigheter en essentiell del av demokrati? 48 procent håller med helt och hållet i Ukraina, mot 42 procent i Ryssland. I Ryssland har andelen sjunkit under 2000-talet, landet blir uppenbarligen allt mer patriarkalt. I Ukraina har siffran varit rätt statisk.
Är män bättre politiska ledare än kvinnor? Hela 20 procent av ryssarna håller med starkt…
I Sverige håller 87 procent med helt och hållet (det vill säga 10 på en 10-gradig skala).
Är män bättre politiska ledare än kvinnor? Hela 20 procent av ryssarna håller med starkt, 16 procent av ukrainarna. Och 1 procent av svenskarna.
Ska människor själva vara fria att välja sina ledare i fria, demokratiska val? I Ukraina håller 48 procent med helt och hållet, 38 procent i Ryssland. I Ryssland har siffran sjunkit under 2000-talet, i Ukraina har den varit stabil. Unga ukrainare är de som i allra högst grad håller med om denna fråga. I Sverige är siffran 74 procent. (Några tycker kanske att denna siffra är generellt låg, men detta är andelen som svarar 10 på en 10-gradig skala. Lägger man ihop de som svarat 8, 9 och 10 ökar gruppen betydligt, men tendensen är likartad.)
Får armén ta över om styret är inkompetent i en demokrati? Hela 13 procent i Ryssland håller med helt och hållet, mot 7 procent i Ukraina (och 2 procent i Sverige). Även här är äldre mer positiva, framför allt i Ryssland, där hela 18 procent av 65-plussarna håller med helt och hållet.
Hur villig är du att slåss för ditt land? I Ukraina säger 60 procent ja, i Ryssland 69 procent ja – och i Sverige 80 procent! Dessa siffror har varit rätt konstanta sedan slutet av 1900-talet i alla tre länderna, och kanske säger något om den generella lojaliteten till sitt land.
Den yngre generationen, som växt upp i en överlag friare och mindre våldsam värld, ger trots allt hopp för framtiden – både i Ukraina och i Ryssland.
En annan fråga är om politiskt våld någon gång kan vara försvarbart. I Ukraina svarar 60 procent att det aldrig kan vara det. I Ryssland är siffran 52 procent. Och i Sverige 69 procent.
Även demokratiklyftan växer
Demokratin i Ukraina bedöms av experter långt högre än Rysslands, enligt exempelvis Freedom House där Ukrainas demokrati får 61 poäng på en 100-gradig skala. Rysslands får 19 poäng på samma skala. Trenden över tid visar att Ukraina – som ett av få länder i världen – demokratiseras (om än lite), medan Ryssland fortsätter att avdemokratiseras.
Så kan man fortsätta – det finns ingen brist på siffror över samhällsutvecklingen i dessa två länder. De inskärper alla att de två ländernas utveckling och befolkningar går åt olika håll. Värderingarna bygger nationella genomsnitt – individuella avvikelser förekommer förstås – men generellt är yngre människor mer frihetliga i sina värderingar.
Den yngre generationen, som växt upp i en överlag friare och mindre våldsam värld, ger trots allt hopp för framtiden – både i Ukraina och i Ryssland.