Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Hade Putin fått grönt ljus från Xi?

Xi och Putin har samsyn. Foto: Evgenia Novozhenina/TT

Det land som har störst inflytande på Putin är Xi Jinpings Kina. Analytiker försöker nu uttyda Pekings position. Peking skyller utvecklingen på USA, och kan ha mycket att vinna på ett isolerat Ryssland. Det är knappast en slump att Putin satte igång dagen efter att vinter-OS i Peking avslutades.

Av Ola Wong | 24 februari 2022
Ola Wong är Kvartals kulturredaktör, Kina-kännare och författare.
ProfilLästid 5 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Fick Putin klartecken av Xi? Den frågan har diskuterats bland analytiker den senaste tiden – en del menar att den kinesiska ledningen togs på sängen medan andra menar att Peking hade gett klartecken, och att det skedde under mötet mellan Kinas president Xi och Rysslands Vladimir Putin den 4 februari i Peking.

Vill man få en bild av den världsordning som Kina redan ser framför sig kan man titta på hur kinesisk stats-tv bevakade mötet mellan Xi och Putin den dagen. Det var dagens huvudnyhet, som alltid när Xi gör något. Inslaget visade hur den ryske ledaren satt som en lydig skolgosse och nickade och log inställsamt åt allt Xi sa, vilket var mycket. Detta var väldigt långt från den maktfullkomlige Putin som hotade Europa med ”konsekvenser ni aldrig har sett” på torsdagen. Det var snarare en bild av en småkung som kom med tribut till Kinas härskare, vilket också är en iscensättning av den värld som Peking vill bygga, en Kinacentrerad världsordning.

Men även om Xi har kallat Putin sin ”bäste vän” kan Putin knappast vara nöjd med rollen som en sidekick till Kina, och det går inte hem i Ryssland – där folket fortfarande ser sig som en europeisk nation.

Peking och Kremls gemensamma sak

Samsynen i fråga om värderingar blev också tydlig i det gemensamma uttalande som kom från Peking och Kreml samma dag. Det var ett manifest för en värld där auktoritära stater och diktaturer ska få ha sina bakgårdar i fred och inte heller besväras av krav på demokrati eller mänskliga rättigheter. Man sade att vänskapen mellan länderna hade ”inga gränser”. De underströk att länderna motsatte sig en utvidgning av Nato och uppmanade försvarsalliansen att respektera andra länders säkerhetsintressen.

De kinesiska och utländska analytiker som nu menar att Peking tagits på sängen av utvecklingen och att Putin målade in Kina i ett hörn med det gemensamma uttalandet anför följande:

  • Pekings mål är att  bända loss Europa från USA, men kriget i Ukraina driver Europa mot USA och lämnar Kina hand i hand med den ekonomiskt svagaste aktören: Ryssland.
  • Kina har länge anklagat USA för att överdriva krigsrisken. Så sent som på onsdagen sade utrikesministeriets talesperson Hua Chunying att USA skickat vapen till Ukraina, skapat panik och ”till och med hajpat upp en möjlig risk för krig”. Veckan före sade Kinas utrikesminister Wang Yi att länders suveränitet ska upprätthållas – och Ukraina är inget undantag.
  • Peking har konsekvent uppmanat bägge parterna till lugn och förhandlingar och att respektera varandras ”legitima säkerhetsintressen”.
  • Kinesiska bolag skulle också kunna drabbas av sanktioner mot Ryssland. Kina är Rysslands viktigaste handelspartner. Ukraina är samtidigt en viktig medlem i Kinas Sidenvägsinitiativ (BRI) och är en av landets viktigaste leverantör av majs och reservdelar för kinesiska flygplan.
  • Kina gillar inte att andra länder godtyckligt ändrar gränser. Landet har fortfarande inte erkänt Rysslands annektering av Krim 2014. Även den gången skyllde Peking krisen på  fientliga västerländska krafter och inte på Ryssland.
  • Landet avfärdar liknelserna som har gjorts med Pekings anspråk på Taiwan – eftersom det skulle innebära att Taiwan vore en legitim stat och inte bara en del av Kina. Man ser också att USA fäster större vikt vid Taiwan än Ukraina.

Så är Peking taget på sängen eller var man införstådd med Putins plan? Det vi har i nuläget är mest spekulationer. Men det är knappast en slump att Putin satte i gång och erkände utbrytarrepublikerna i Ukraina dagen efter att vinter-OS i Kina avslutades. I januari rapporterade nyhetsbyrån Bloomberg att det var möjligt att Xi under ett samtal till Putin hade uppmanat honom att inte invadera under spelen, något som ilsket tillbakavisades av Kina.

Kina fördömer inte Putins agerande

Vad som går att säga är att Peking lutar åt den ryska sidan, även om man inte öppet tar ställning och alltid kan förväntas att i första hand värna sina egna intressen. I ett telefonsamtal mellan Kinas utrikesminister Wang Yi och hans ryske kollega Sergej Lavrov på torsdagen sade Wang att Kina hade förståelse för Rysslands legitima oro över säkerhetsfrågor. Den kinesiska sidan respekterar länders suveränitet och territoriella integritet. Samtidigt förstår man att det finns ”speciella historiska förhållanden” i Ukrainafrågan, sade Wang Yi.

Lavrov skyllde på USA och Nato som tvingat Ryssland att vidta åtgärder för att skydda sina rättmätiga intressen. Även Peking har tidigare i veckan lagt skulden för krisen på USA.

Moskva och Peking är livrädda för ”färgrevolutioner”, av den typen som skedde på Majdantorget i Ukraina.

Peking fördömer alltså inte den uppenbara kränkningen av Ukrainas suveränitet. ”Varför är ni besatta av den frågan”, sade det kinesiska utrikeministeriets talesperson Hua Chunying efter att ha duckat elva frågor från utländska journalister om Rysslands agerande under torsdagens presskonferens. Hua sade samtidigt att Kina skulle börja importera mer vete från Ryssland med början på torsdagen. Det var ett avtal som kom till stånd under Putins besök i Peking vid OS-öppningen.

Kommentarerna på kinesiska sociala medier som censuren släpper igenom handlar ofta om att stötta Ryssland och kritisera USA. Det finns också tydliga fördelar för Peking med utvecklingen. Om kriget distraherar USA mot Europa så är det bra för Kina. Men Peking kommer knappast låta Putin hålla i taktpinnen för ett så viktigt beslut som om man ska angripa Taiwan. President Joe Biden har under det senaste året två gånger sagt att USA kommer att försvara Taiwan om Kina attackerar. Han har på samma sätt gjort det tydligt att USA inte kommer att ingripa militärt i Ukraina.

Att Ryssland blir än mer beroende av Kina är en fördel för Peking, och ger också möjlighet till bra kontrakt på naturgas. Efter mötet med Xi meddelade Putin att en ny gasledning kommer att byggas till Kina, som kommer att kunna föra ytterligare tio miljarder kubikmeter naturgas varje år till Kina.

Det som främst förenar Moskva och Peking är att de delar en djup skräck och avsky mot  ”färgrevolutioner”, av den typen som skedde på Majdantorget i Ukraina. Att Putin vill göra slut på den ukrainska demokratin ligger i Kommunistpartiets intresse. Räkna inte med att Peking kommer att stoppa Putin.

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.