Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Kultur |

Nätjättarna skärpte censuren efter Charlottesville

Efter kravallerna i Charlottesville 2017, där en nynazist körde in i en grupp motdemonstranter och dödade en kvinna, skärpte nätjättarna censuren av innehåll på internet. Foto: TT/AP/Ryan M. Kelly

Kravallerna i Charlottesville 2017 blev en vattendelare för teknikjättarna. En nynazist med sina sociala medier fyllda av Trumphögerns mem körde in i en grupp motdemonstranter, och en ung kvinna dog medan ett trettiotal skadades. Därefter skärpte nätjättarna censuren på sina plattformar, något som tidigare mest hade praktiserats mot våldsamma islamister. Kvartal kan här publicera ett utdrag ur Jonathan Lundbergs nya bok Från världskrig till nätkrig: Hundra år som formade internet, som behandlar det historiska förloppet.

Av Jonathan Lundberg | 5 november 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
ProfilLästid 8 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Terrordådet i Charlottesville ger vatten på kvarnen åt dem som menar att företagen måste moderera bort mer hat och lögner från sina plattformar. Det var på Facebook som demonstrationen organiserades: ”Facebook tillåter inte hets mot folkgrupp eller hyllningar av terrorbrott eller hatbrott. Vi raderar alla inlägg som glorifierar det förskräckliga dådet i Charlottesville”, skriver Facebook i ett uttalande.

På The Daily Stormer publicerar en administratör en artikel med rubriken ”Kvinnan som dödades i bilolyckan var en fet, barnlös 32-årig slampa”. Det väcker våldsam kritik och ökar kraven på att teknikjättarna ska agera för att tysta hatsajten. Facebook förbjuder sina användare att länka till artikeln om de inte uttryckligen fördömer den. De börjar ta bort konton, grupper och evenemang som de kopplar till nynazister. Twitter har kallats för ”yttrandefrihetsfalangen i yttrandefrihetspartiet”.

Nu följer Twitter Facebooks exempel och börjar ta bort innehåll som de kopplar till högerextremt hat i allmänhet och The Daily Stormer i synnerhet. Youtube gör detsamma. Spotify tar bort podcasts och vit makt-musik. Reddit tar bort ett helt delforum där nynazister samlats. Bara veckor tidigare kallade Reddit delforumet ”ett uttryck för det fria internet” och försvarade dess rätt att finnas kvar på plattformen.

Den alternativa högerns nya hem

Många av dem som blir avstängda flyttar över till det alternativa sociala nätverket Gab, som har grodan Pepe som sin logotyp – det ska vara den alternativa högerns nya hem. Där ska det råda mer yttrandefrihet, med mindre moderering, än på de etablerade plattformarna. Google och Apple svarar med att ta bort Gab från sina appbutiker. Det går fortfarande att nå sajten via webben, men eftersom de flesta använder sociala medier via apparna på sina mobiler är det ett hårt slag mot plattformen.

Att problematisera det handlar inte om att försvara nynazisterna, utan om hur teknikjättarna kan missbruka denna makt i framtiden.

Redan här går det att problematisera det som sker och somliga väljer att göra det. Teknikjättarnas koordinerade agerande, där nynazister går från att finnas till att inte finnas på de etablerade plattformarna inom loppet av några dagar, visar vilken oerhörd makt de har fått över samhällsdebatten. I flera år har de tillåtit nynazister att sprida sin politiska extremism utan att göra något åt det, i yttrandefrihetens namn.

Nu städar de godtyckligt undan mängder av ”skadligt innehåll” som de kopplar till de här nynazisterna. Att problematisera det handlar inte om att försvara nynazisterna, utan om hur teknikjättarna kan missbruka denna makt i framtiden.

Plattformarna är som pubar

Somliga menar att plattformarna är som pubar. Om en pubägare ogillar en gäst så har denne all rätt att kasta ut gästen på gatan. Andra argumenterar för att de vuxit sig för stora för att ses som pubar. Den som blivit utkastad från en pub kan gå till en annan, liknande pub – det kan inte den som stängs av från Facebook, Twitter eller Youtube. Den som vill bli hörd i samhällsdebatten är beroende av att finnas på de här plattformarna – därför borde de här företagen inte få moderera bort vad de vill.

Oavsett vad man tycker i frågan är det som sker härnäst mer kontroversiellt. Om man ser plattformarna som pubar där pubägarna bestämmer vilka gäster de vill betjäna, så finns det företag som drar internets motsvarighet till vatten, avlopp och elektricitet in till pubarna. Om de vägrar erbjuda en pub sina tjänster, därför att de ogillar gästerna därinne, får de en väldig makt över pubägaren. Antingen måste denne då kasta ut gästerna för att få tillgång till infrastrukturen – eller stänga ner puben, eftersom verksamheten inte går att driva utan el, vatten eller avlopp.

En elektriker bär ansvar för att elen flödar, inte för vad som händer i glödlampans sken. Så har även internets motsvarighet till elektriker sett på saken.

Den makten vill man inte att företagen som ansvarar för infrastrukturen ska ha – därför brukar de förväntas vara innehållsneutrala. Det innebär att de ska erbjuda sina tjänster till alla som efterfrågar dem, oavsett vad de själva tycker om dem. En elektriker bär ansvar för att elen flödar, inte för vad som händer i glödlampans sken.

Så har även internets motsvarighet till elektriker sett på saken. De ser till att informationen flödar – oavsett vilken information det handlar om. De erbjuder sina tjänster till alla, oavsett vad de själva tycker om användarna eller innehållet som finns på en hemsida. Annars skulle den som driver en hemsida inte kunna moderera den fritt, utan tvingas moderera på ett sätt som infrastrukturföretagen gillar – eller tvingas stänga ner sin hemsida, eftersom den inte går att driva utan infrastrukturen.

”Från världskrig till nätkrig: Hundra år som formade internet” (Piratförlaget), är Jonathan Lundbergs nya bok, som undersöker varifrån extremismen och konspirationsteorierna som frodas på internet kommer – och hur man kan lösa problemen utan att skapa nya.

It-företagen frångår sina principer

Men nu, i augusti 2017, börjar flera av de här it-företagen frångå sina principer. Först ut är Godaddy, världens största domänregistrator med tjugo miljoner kunder. De ansvarar för internets gatunätverk, som gör att man hittar till hemsidor utan krångel. Bara en månad före terrordådet i Charlottesville försvarade de sitt avtal med The Daily Stormer. De kallade sajten ”motbjudande”, ”smaklös” och ”inskränkt”. Samtidigt, menade de, måste företag med deras makt värna yttrandefriheten även för nynazister.

Efter dådet, närmare bestämt efter texten som publicerades på The Daily Stormer efter dådet, tvärvänder Godaddy och river sitt avtal med nynazisterna. De får tjugofyra timmar på sig att hitta en ny domänregistrator innan de blir utsparkade. The Daily Stormer söker sig till Google Domains, som kort därpå också sparkar ut dem. Det innebär att sajten blir svår att hitta – men den är fortfarande online. Åtminstone i några dagar till.

Cloudflare [har] historiskt sett erbjudit sitt beskydd till alla som sökt det, oavsett hur kontroversiella de varit i samhällets ögon. Nu frångår de för första gången den policyn.

Då riktas blickarna mot Cloudflare, ett av internets viktigaste företag med mycket få konkurrenter. De skyddar hemsidor mot yttre angrepp. En kontroversiell politiker som talar på ett torg behöver beskydd. Om det bara finns en säkerhetsfirma i staden så kan den firmans beslut avgöra huruvida politikern kommer kunna tala på torget eller inte. Erbjuder de sitt beskydd kan politikern hålla sitt tal. Gör de det inte – knappast. Därför har Cloudflare historiskt sett erbjudit sitt beskydd till alla som sökt det, oavsett hur kontroversiella de varit i samhällets ögon. Nu frångår de för första gången den policyn och drar undan sitt beskydd från The Daily Stormer, vilket innebär att sajten tas offline.

Ingen bör styra andras existensberättigande på internet

Juridikprofessorn Kate Klonick, aktiv i yttrandefrihetsfrågor, skriver i The New York Times att den censurroll som Cloudflare nu antar, genom beslutet de fattar, ”inte bara är ny, utan också skrämmande”. Hon skriver att ”det kan verka oproblematiskt att neka en nazistsajt beskydd, men vad händer om Cloudflare i framtiden skulle dra undan sitt beskydd från en folkvald politiker som företagets vd inte tycker om?”.

Cloudflares vd är också tveksam inför sitt beslut, som han kallar ”godtyckligt”:

”Jag vaknade på fel sida idag och bestämde att de inte skulle tillåtas existera på internet. Ingen borde ha den makten”, skriver han i ett mejl till företagets anställda.

…internet behöver få tydliga spelregler, annars kommer snart ett fåtal företag ”frivilligt” bestämma vad som är tillåtet där eller ej

Han skriver att internet behöver få tydliga spelregler, annars kommer snart ett fåtal företag ”frivilligt” bestämma vad som är tillåtet där eller ej – om det nu inte redan är så, lägger han till. I det läget kommer inte bara teknikjättarna själva ha möjligheten att censurera – utan även makthavare som kan utöva politisk och ekonomisk press på dessa företag:

”Efter dagens beslut blir det svårare för oss att argumentera emot när en regering pressar oss att stänga ner en sajt de inte tycker om – tro inte annat”, skriver vd:n.

Modereringens framtida konsekvenser

Därför måste de som uppmanar teknikjättarna att moderera mer idag fundera på vilka konsekvenser det kan få imorgon. Idag använder de sin makt över modereringen för att ”frivilligt” städa undan nynazister från internet. I morgon kan de lika ”frivilligt” städa undan nynazisternas motståndare.

Vad händer om vindarna vänder och företagen i framtiden pressas att tysta Black Lives Matter, genom att avfärda deras samhällskritik som hat mot vita?

Vad händer om vindarna vänder och företagen i framtiden pressas att tysta Black Lives Matter, genom att avfärda deras samhällskritik som hat mot vita? Om klimatförnekande makthavare uppmanar dem att agera mot klimataktivister, genom att kalla dem lögnare eller desinformatörer? Om islamistiska makthavare kräver att de städar undan sådant som de kallar hbtq-propaganda? Eller om islamhatare pressar dem att gå hårdare åt muslimer?

Den som oroar sig för sådant måste oroa sig när teknikjättarna börjar moderera mer efter Charlottesville. Det som har börjat med en censur av sådant som hotar allmänhetens säkerhet, har genom historien ofta slutat med en censur av sådant som hotar den rådande elitens intressen.

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.