Varför överdriva havsnivåhöjningen?

I nyhetskanalen ABC påstods år 2008 att stora delar av Manhattan skulle ligga under vatten år 2015. Och så vidare; Nathan Shachar ger flera andra exempel på klimatrörelsens undergångsvisioner som kommit på skam. Och BBC förutspådde till exempel 2007 ett isfritt Arktis redan 2013, vilket förstås inte slagit in.

Globen nästan under vatten

Även svenska medier har gett liknande bilder. I Forskning & Framsteg kunde man se Globen, till hälften dränkt i vatten, i en artikel från år 2013. Texten var förvisso nyanserad – men bildspråket bet sig fast och gillades av Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman: ”en apokalyptisk bild som åtminstone har det goda med sig att vattenmassorna har osynliggjort även det anskrämliga nybygget Tele 2 Arena alldeles intill”.

Man kan notera att Globens markplan ligger cirka 45 meter över havet och att själva byggnaden är 85 meter hög.

Tanken på en förestående översvämning av liknande karaktär närs även av klimataktivister som bär skyltar med budskapet ”Act now or swim later”.

Lennart Bengtsson är professor emeritus i dynamisk meteorologi och har under sin drygt halvseklet långa forskargärning skrivit över 230 forskningsartiklar i meteorologi och klimatologi.

Jag frågar honom hur han ser på sådana skräckbilder av tänkbara framtida havsnivåhöjningar. Svaret kommer snabbt.

– Fullständigt orimligt, utbrister han. Media skapar en atmosfär av förestående undergång!

Lennart Bengtsson förklarar att det har varit svårt att kombinera olika typer av mätmetoder för havsnivåerna; det handlar om satellitmätningar av det öppna havet och vattennivåmätningar vid kusterna. Men sedan början av 1990-talet har vi riktigt bra data, och dessa mätningar indikerar en linjär havshöjningstakt på drygt 3 millimeter per år, det vill säga drygt 3 centimeter per decennium.

– Men, säger han, ska man ta höjd för osäkerheterna i framtiden så bör man räkna med en tänkbar ökning av takten. Kanske bör man räkna med 4–5 millimeter per år under resten av detta sekel. Det ger en höjning på uppåt en halvmeter till år 2100.

Landhöjningen kompenserar i Sverige

I boken Vad händer med klimatet? En klimatforskares syn på jordens klimat (2019) stödjer Lennart Bengtsson de av IPCC:s scenarier som kommer att ge en havsnivåhöjning på cirka 50 centimeter till år 2100.² Och detta står han fast vid idag.

Han förklarar att cirka en tredjedel av ökningen härrör från expansionen av det allt varmare havet (vatten expanderar då det blir varmare), och två tredjedelar från ökad volym på grund av smältande isar och glaciärer.

Längs delar av Norrlandskusten är landhöjningen påtaglig och till och med synbar under en livstid.

För Sveriges del är landhöjningen i stora delar av landet en faktor som dock balanserar kommande havsnivåhöjningar. Längs delar av Norrlandskusten är landhöjningen påtaglig och till och med synbar under en livstid. Enligt SMHI sker landhöjningen med uppåt 9 millimeter per år i trakterna kring Umeå. Och jag har med egna ögon sett bryggor till sommarstugor byggda för 100 år sedan utanför Gävle som nästan står på land vid lågvatten.

Enligt Lennart Bengtsson kan även Stockholm räkna med en landhöjning på runt 5 mm per år som en motkraft – det är bara i Skåne och Blekinge som man bör oro sig för havsnivåhöjningar på sikt.

– Det är ingen större dramatik för Sveriges del i denna fråga, säger han. Men länder som Filippinerna, och delar av USA:s sydkust kan på sikt få rejäla problem. Och vissa länder är redan utsatta.

Lite eller mycket

Samtidigt bör man komma ihåg att enlig Världsbankens databas lever omkring fem procent av jordens befolkning i områden på lägre än fem meter över havet. Man kan tycka att detta är mycket eller lite – men för den stora majoriteten av jordens befolkning är kommande havsnivåhöjningar inte det stora problemet.

Vilka är dina reflektioner kring senaste IPCC- rapporten?

– Nja, det är inte så mycket nytt sedan 2013 års rapport, säger Lennart Bengtsson. Man har tagit avstånd från de mest extrema scenarierna åt båda hållen, och det är fullt rimligt.

– Vi får nog räkna med 1-2 grader varmare till år 2100. Men det är mycket vi inte vet om klimatet – till exempel havens roll i temperaturökningen.

Vad gäller de problem vi sett i Sverige med översvämningar under sensommaren har Lennart Bengtsson två kommentarer:

– För det första, sådant har hänt förr, men minnet är dåligt. Och för det andra: dålig planering kan ibland vara värre än väderhändelsen i sig. Slarviga kommunpolitiker som inte tar höjd för vädervariationer kan ju numera alltid skylla på klimatet.

Vad säger du om de överdrivna larmen om extrema havsnivåer?

– Det ligger i medias natur att larma. Det ligger en attraktion i detta. Och en enkel förklaring är alltid uppskattad. Men extremt väder har alltid varit en del av jordens klimat. Det är mycket svårt att fastställa den exakta kopplingen till ökade utsläpp.

Man kan fråga sig om överdrifter och domedagsscenarier verkligen är konstruktiva. De väntade havsnivåhöjningarna kommer definitivt att medföra allvarliga konsekvenser. Men som Nathan Shachar skriver apropå Greta Thunbergs mörka syn på jordens framtid: ”Det är inte otroligt att gretismen på sikt är sin egen värsta fiende – överdrifter är som amfetamin: i början uppiggande, i längden avtrubbande.”³