Byggbranschen har tappat kontrollen

Ljus på skuggsamhället

Författaren och journalisten Elinor Torp har skrivit boken Vi, skuggorna om just det skuggsamhälle som beskrivs ovan. Det råder enligt henne inga tvivel om att problemen har sin början från flera håll, och att de behöver lösas från minst lika många. ”Vi behöver väldigt mycket arbetskraftsinvandring, och att samtidigt ha noll kontroll på den är ju en olycklig kombination”, säger hon. Nedmonteringar i framför allt tillsynsväsendet har lett till att Arbetsmiljöverket gör färre inspektioner, samtidigt som hon menar att kompetensen inom myndigheten också har minskat. Till detta kan läggas att regeringen Reinfeldt år 2007 lade ner Arbetslivsinstitutet, vars uppgift var att forska på frågor som rör arbetslivet. De kriminella aktörer som nu opererar här tar hit arbetskraft som när de väl är här, av olika anledningar, finner sig i en situation där entreprenaderna ”håller dem gisslan” i sin anställning.²

En bov i dramat tycks vara lagen om offentlig upphandling (LOU), menar Elinor Torp. I Sverige finns det inget beställaransvar, vilket gör att man har ryggen fri när en firma visar sig agera olagligt, så länge allt går rätt till mellan beställare och huvudentreprenör. Detta sker i en värld där hon beskriver att hon har mött upphandlare som har blivit direkt hotade av leverantörerna. ”Dessa typer är så nära maffia man kan komma”, säger hon om vissa leverantörer. Denna maffia har hittat ett sätt att genom svensk byråkrati fortsätta få uppdrag, både offentligt och i den privata sektorn.

Det pågår en byggboom i Sverige, och svensk arbetskraft räcker helt enkelt inte för att upprätthålla byggtakten.

Sverige har ett system där arbetsmarknadens parter ska komma överens, vilket innebär att minimilöner inte finns utanför facken. Företagen som fuskar ser på olika sätt till att deras anställda inte är med i facket, vilket gör att lönerna egentligen kan vara hur låga som helst. Torp berättar att det finns hierarkier även i detta, som beror på vilken typ av arbetsrätt man har i Sverige. ”Vi har svensk arbetskraft – alltså svenska medborgare – EU-arbetskraft, landsmedborgare och de helt papperslösa som tjänar allra sämst”.

Terrordådet väckte branschen

Ett av de få uppmärksammade namnen som har kommit fram i samröre med fuskföretagen är Rakhmat Akilov, skyldig till terrordådet på Drottninggatan 2017. Elinor Torp granskade vilka arbeten han har haft i Sverige och ”upptäckte att han hade använt olika samordningsnummer och vistats i Sverige under olika namn och att det inte fanns någon kontroll av det”. Det uppmärksammades med anledningen av hans brottsliga gärning, men pappersfusket är han långt ifrån ensam om.

Det strukturella problemet ligger i bristande kontroll och granskningar, där man har sett att våra grannländer lyckas bättre genom bättre samverkan mellan olika myndigheter. Riksrevisionen publicerade 2019 en rapport där de kritiserar samarbetet mellan olika myndigheter. Samarbetet är en förutsättning för att stoppa den organiserade kriminella verksamheten.­4

Det finns som så ofta ett obesvarat varför och ett hur  det har kunnat bli så här. Krympta resurser, indragna kontroller och minskad kompetens inom myndigheterna är ett svar, men Elinor Torp lyfter också en mer kontroversiell, konspiratorisk teori. Det pågår en byggboom i Sverige, och svensk arbetskraft räcker helt enkelt inte för att upprätthålla byggtakten. Att ta ett fast helhetsgrepp om fusket skulle, som Elinor Torp beskriver det, vara lite som ”att öppna Pandoras ask” och tvingas möta en verklighet där byggandet skulle stagnera. Oavsett vilken förklaringsmodell eller ursäkt man väljer har folk kunnat välja att se ett medialt samband mellan arbetskraftsinvandring och fusket inom byggbranschen, där graden av sanning inte har befästs.

Tolv bolag polisanmäls

Idag, den 16 september, var förhoppningen att få vissa svar under Byggmarknadskommissionens konferens Verklighetens byggbransch³. Och svaren trumfades av handling redan under gårdagskvällen när Anne-Marie Begler och Stefan Attefall för Byggmarknadskommissionen, i en debattartikel i Dagens Nyheter, gick ut med att man har polisanmält tolv byggföretag för arbetslivskriminalitet av olika art. De anmäler även 35 företag till Arbetsmiljöverket och informerar Byggnads om 20 som inte följer kollektivavtal som de på pappret skrivit under. ”I dag gör vi något som vi aldrig trodde vi skulle vara med om” skriver de i debattinläggets första rad.

Kanske trodde de inte det, men det har varit många år som lett till den här punkten. Kopplingar kan göras till politiska beslut som togs för mer än tio år sedan. 2007 Arbetslivsinstitutets nedläggning. 2009 sade näringsminister Maud Olofsson att ”alla ska födas med rätt till F-skattsedel” och 2010 drogs revisionsplikten in för mindre företag. 2013 slutar Skatteverket göra kontroller av att personer utifrån EU har arbetstillstånd i Sverige innan man ger dem samordningsnummer. Sedan ökar byggtakten i en tid då Arbetsmiljöverkets inspektioner 2015 minskat med mer än en tredjedel, under en femårsperiod.¹

Människorna som utnyttjar och utnyttjas gömmer sig egentligen inte fysiskt. De är på arbetsplatserna, de syns, under solen och industrilamporna.

Med Anna-Lena Norberg och Thomas Lundh på Stoppa Fuskets granskning, som presenterades vid Byggmarknadskommisionens konferens, blev det som Elinor Torp har skrivit en bok om och många andra rapporterat konverterat till statistik. Man har granskat ett antal utlandsregistrerade företag verksamma i Sverige från ett urval länder – Estland, Lettland, Polen, Slovakien och Tjeckien. Totalt 90 bolag, varav 20 går ”under radarn” genom att inte finnas i utstationeringsregistret eller skriva på sin hemsida eller i årsredovisning att man har verksamhet i Sverige. Utifrån de problemnoteringar man har upptäckt i olika handlingar om de 90 företagen har man sedermera kunnat konstatera att ungefär tre fjärdedelar av bolagen på något sätt bryter mot lagar eller avtal. Bland problemnoteringarna finns punkter som för låg lönesättning och underrapportering av tjänstepension. En fjärdedel av bolagen uppskattas bryta mot skatteregler. Vad gäller lönerna har man hittat bottennoteringar på 15 kronor i timmen, med en mediannivå på 98 kronor i timmen.

Kan vara början på vändningen

Granskningen bör kunna ge faktiska följder, om inte annat genom de polisanmälningar som den nu har lett till. Men Hans Jeppson, senior utredare på Byggmarknadskommissionen, ger under sin presentation på konferensen även en annan problembild, där kontentan är att svensk byråkrati och regler möjliggör fusk utan att lagbrott behöver upptäckas.

Elinor Torp ifrågasätter själv begreppet skuggsamhälle i sin bok. Människorna som utnyttjar och utnyttjas gömmer sig egentligen inte fysiskt. De är på arbetsplatserna, de syns, under solen och industrilamporna. De har blivit en del av branschen och där finns en problematik som är mycket mer omfattande än de företag som faktiskt anmäls. Byggmarknadskommissionens konferens sänder signaler till myndigheterna om att kontrollen av byggbranschen behöver tas tillbaka. Som Begler och Attefall skriver i debattartikeln är det statistiskt sannolikt ”att av de drygt 1 000 utländska företagen från dessa länder bryter så många som 800 företag i någon form mot svensk lag och/eller mot de kollektivavtal de skrivit under”, och då handlar det om bara fem länder.