Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Kultur |

Tondöv kommunikation när invandrare ska lockas till vaccinering

I mitten Jonas Gardell, som är del av kampanjen #kavlaupp. Texten är på arabiska och uppmanar till vaccinering. Den rörliga affischen med Gardell visas på digitala utomhustavlor i hela landet. Rubrikerna kommer från Aftonbladet, Hallandsposten och Dagens Nyheter. Kollage: Kvartal. Foto: Mattias Edwall.

Vi har en lång väg att vandra innan coronaviruset stoppas i invandrartäta områden. Att vaccinet kallas djävulens redskap eller påstås göra den vaccinerade homosexuell är allvarligt. Men det är också uppseendeväckande att myndigheterna inte tycks kunna kommunicera med utsatta befolkningsgrupper.

Av Nuri Kino | 3 juni 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 8 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Vi har en lång väg att vandra innan smittspridningen av coronaviruset stoppas i socioekonomiskt utsatta områden.

Regeringen har givit FHM och andra myndigheter uppdraget att informera om vaccination, särskilt i grupper där vaccinationstäckning sedan tidigare är låg. Lena Hallengren är nöjd trots att siffror är låga vad gäller vaccination i invandrargrupper.

Vaccinationsskeptikerna hävdar bland annat att det i vaccinet finns ett chip som kommer att kontrollera den vaccinerade. Eller att de blir homosexuella.

De flesta människor lever numera via sina mobiler. Men människor från olika kulturer använder olika sociala och traditionella medier.

Det är bra att pengar spenderas på kommunikation som #kavlaupp där kändisar visar att de vaccinerats. Men få av dessa är kända av invandrare. Och ska vi stoppa smittspridningen i socioekonomiskt utsatta områden måste vi nå människorna på deras villkor.

Kända personer har rekryterats till att kavla upp ärmarna för att visa att de har vaccinerat sig. Bra så. Problemet är att allt för många av dessa kändisar inte är kända i invandrartäta förorter. Att Jonas Gardell kavlar upp ärmen och att vi på arabiska får veta att han vaccinerat sig, kommer knappast att få fler i Tensta att vaccinera sig.

Mycket tyder på att vi har en lång väg att vandra innan smittspridningen av coronaviruset stoppas i socioekonomiskt utsatta områden. Om bland annat detta handlade Ledarpodden1 där jag nyligen deltog. Vi talade om civilsamhällets initiativ och agerande, exempelvis #kavlaupp, och hur det tar vid där det offentliga inte lyckats.

Vi har nämligen ett problem i Sverige. Folkhälsomyndigheten (FHM) redovisade i början av maj att 91 procent av alla inrikes födda över 80 år i slutet av april hade fått minst en dos vaccin. Motsvarande andel för personer födda i Asien var 66 procent, Mellanöstern och Sydamerika 62 procent, Nordafrika 59 procent, och övriga Afrika 44 procent.2 I december 2020 gav regeringen FHM, Läkemedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra informationsinsatser om vaccination mot covid-19: ”Myndigheterna ska särskilt rikta sig till grupper där vaccinationstäckningen redan nu är lägre gällande andra typer av vacciner”, slogs det fast.3

Lena Hallengren är nöjd

Jag kontaktar Lena Hallengren, ansvarigt statsråd, och de fyra myndigheterna. Hur har pengarna och arbetsuppgifterna fördelats för att bättre nå ut till socioekonomiskt utsatta områden?

Lena Hallengren är nöjd trots att Folkhälsomyndigheten, som av regeringen alltså fått uppdraget att nå ut till utrikesfödda och övertyga dem om att vaccinera sig, visar på beklagliga siffror vad gäller vaccination. Hon svarar att vaccinationerna, liksom informationsinsatserna, alltjämt pågår och att det är svårt att redan nu utvärdera arbetet. Om andelen bland utrikesfödda som vaccinerar sig skriver hon i ett mejl till mig ”även andelen bland utrikes födda som har vaccinerat sig stiger, men här finns mer att göra på både lokal och nationell nivå. Uthållighet är avgörande.”

FHM låter hälsa att myndigheten fått 60 miljoner kronor för insatserna. Pressekreteraren skickade ett mejl med hur verket ska förvalta pengarna. Bland annat ska videoklipp produceras som ska visas i bland andra tv4, butiks-tv på Ica och Hemköp, DN-TV och i sociala medier. På myndighetens webbplats finns information och filmer om covid-19 som översatts till 19 olika språk. Ledare från 14 trossamfund talar om vikten av att vaccinera sig på följande språk: svenska, somaliska, arabiska, syriska/suryoyo, tigrinja, serbiska, turkiska, thailändska och persiska. Myndigheten ville inte uttala sig om resultatet, ännu.

På MSB säger man att det är FHM som fått pengarna och som samordnar arbetet och som ansvarar för uppföljningen. MSB har inte något svar att ge om hur arbetet gått hittills. Läkemedelsverket svarar ungefär som MSB och på Socialstyrelsen säger man att ”vaccinationsviljan i Sverige är hög vilket är positivt”, i övrigt hänvisar myndigheten till FHM.

Tolken försöker övertala …

För en tid sedan grälade jag med en tolk som försökte övertyga några patienter på en vårdcentral i Hovsjö, en invandrartät stadsdel i Södertälje, att inte ta vaccinet mot covid-19. Han påstod att det finns ett chip i vaccinet som kommer att kontrollera dem. Som om läkemedelsbolagen inte har annat för sig än att hålla reda på Hovsjöbor! När jag då, i januari i år, tittade på den information som fanns om hur viktigt det är att vaccinera sig häpnade jag över att myndigheterna inte lärt sig något av haveriet under pandemiåret 2020.

91 procent av alla inrikes födda över 80 år hade i slutet av april fått minst en dos vaccin. Att jämföra med 66 procent för personer födda i Asien, Mellanöstern 62 procent, Nordafrika 59 procent, och övriga Afrika 44 procent. Foto: Steven Cornfield/Unsplash.

I februari 2020 ägnade jag veckor åt efterforskning om vad personer i det svenska skuggsamhället4 och invandrartäta områden visste om viruset, om hur man ska skydda sig och om hur de fick den information de hade. Jag blev rädd. Efter att ha jobbat mycket i Mellanöstern vet jag hur man där konsumerar medier. Jag hade ingen aning om att det fanns svenskar som inte använder exempelvis appen Telegram. Flera svenska journalister hade knappt hört talas om den, likadant var det med tjänstemän och politiker.

Men jag tänkte, i min enfald, att public serviceföretagen SVT och Sveriges Radio samt MSB och Folkhälsomyndigheten skulle vara intresserade av hur man bäst når ut till olika språkgrupper. Men oj! Prestige tog över. I en del fall trodde de att jag var ute efter pengar. I andra fall att jag skulle stigmatisera vissa folkgrupper. Allt medan käglorna började falla i våra invandrarområden, våra släktingar, vänner och grannar insjuknade. Vi vädjade på våra bara knän att skydda omsorgspersonalen, att be dem använda skyddsmaterial. Men det blev tvärtom. De fick inte sprida panik, hette det. I stället flummade myndigheter och politiker vidare med att de som kan, ska jobba hemifrån.

Sprida panik? Hur hade de tänkt att buss- och taxichaufförer, undersköterskor och städare på sjukhus och sjukhem, frisörer, servitörer och all andra som dessutom måste ta bussen till jobbet, skulle skydda sig?

Vi kan informera rätt

FHM redogjorde i juni 2020 för hur många av utländskt ursprung som dött i covid-19 i Sverige. Överrepresentationen var påtaglig.5 Själv kan jag räkna till 35 personer, som jag på ett eller annat sätt haft koppling till, som har gått bort i covid.

Vad gjordes för att stoppa spridningen i invandrartäta områden? Knappt något. Några felöversatta broschyrer (till exempel när den somaliska versionen fick fel innebörd), affischer på fel språk i fel område (det fanns exempelvis inte någon på assyriska/syrianska som är majoritetsspråket i Ronna i Södertälje).

Så kom vaccinet. Vad hade Sverige lärt sig om hur man når ut till samtliga i landet? Uppenbarligen för lite.

Vi tar det en gång till. De flesta människor lever numera via sina mobiler. Segregationen har därför blivit mycket större. Om du är somalier eller arab så går du in på appar på ditt modersmål och där får du informationen du behöver för dagen, nyheter, skämt, idrottsresultat …

Vänta, det kanske blir för komplicerat för våra myndighetsutövare att förstå. Jag ska försöka förenkla det. Ponera att ni är en familj på fyra personer, etnisk svensk sådan. Ni har just ätit middag. Pappan sitter med sin telefon, det är nyheter och sport som gäller. Mamman läser om sina vänner på sociala medier, mycket mammasnack men också inredning, skvaller … Sonen chattar med kompisarna, dottern också. För barnen blir det åtskilligt Tiktok och Youtube. Ibland dyker det upp en annons med Pernilla Wahlgren, alla i familjen vet vem hon är. Hon har vaccinerat sig och tycker att andra också ska göra det. Alla måste göra det!

Men så byter vi till en irakisk familj. För det första använder de nog inte samma appar, och om Pernilla dyker upp är det ingen som vet vem hon är eller bryr sig så värst mycket om vad hon tycker. De skrollar vidare.

Vaccin är djävulens redskap

Häromdagen ringde min mamma, hon hade just sett ett program på assyrisk/syriansk tv, Suroyo tv, där läkaren Imad Issa från Södertälje fick försvara vaccineringen. En tittare hade ringt in till programmet och sagt att det står i Gamla Testamentet att vaccinet är djävulens redskap för att förgifta människor. Imad Issa sa så klart emot detta.

Fler exempel: en imam ska enligt ett inlägg, som spridits alldeles för mycket, sagt att vaccinet kan få dig att bli homosexuell, frikyrkliga amerikaner har publicerat konspirationsteorier på Facebook, Instagram och i grupper på WhatsApp- och  Telegram-appen för att folk ska avstå vaccinet.8 Jag har sett liknande budskap från religiösa ledare från flera religioner. Sedan har vi det faktum att flera amerikanska kongressledamöter vägrar vaccinera sig, något som antivaccineringsförespråkare hänvisar till.9

Det är självklart bra att tiotals miljoner kronor spenderas på kommunikation som #kavlaupp. Och en av grundarna, Helena Westin, berättade i Ledarpodden att det kommer posters även med kändisar från andra delar av världen. Det är glädjande. Hoppas att de också hittar till sociala medier som används i invandrartäta områden.

Sedan undrar jag vad regeringen ska göra åt att fem månader har gått sedan fyra myndigheter fått i uppdrag att nå invandrartäta områden och det enligt de siffror som Folkhälsomyndigheten redovisade i maj inte lyckats?

Ska vi stoppa smittspridningen i socioekonomiskt utsatta områden måste vi sluta leva med synvillan att Sverige är homogent. Vi behöver nå människorna där de är, i de appar de använder, i de sociala media-grupper de finns och i traditionella medier som olika etniska grupper använder. Vi måste dessutom söka upp personerna i skuggsamhället och få dem att vaccinera sig. De är nämligen ofta inte ens registrerade. Men de finns. Och tillsammans, med kunskap om vilka medier, traditionella som sociala man konsumerar i dessa områden, kan vi nå de flesta. Så låt oss kavla upp fler ärmar!

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.