När den danska filmen En runda till häromveckan belönades med en Oscarstatyett för bästa utländska drama var det inte bara en seger för skandinavisk filmkonst – det var en triumf för manlig frigörelse. Thomas Vinterbergs drama skildrar fyra män – ungdomsvänner och lärarkollegor på samma gymnasieskola – som rör sig likt vålnader genom livet. Som så många andra medelklassmän gör de sitt bästa för att vara till lags, följsamma efter samhällsnormer så till den grad att de utplånar sig själva och inte är till nytta för någon. Deras elever tappar respekten för dem, deras fruar finner dem tråkiga och allra sämst tycker de om sig själva.
Krav på social anpassning lämnade inget kvar av mannen
Den sociala anpassningen har krävt total uppoffring: inte bara av tid och vilja, men också av den egna naturen; tankar, känslor, behov. Huvudkaraktären – spelad av Mads Mikkelsen – har drabbats hårdast: samtidens krav har lämnat honom tom och sorgsen.
:
Revolten sker med 0.5 promille i kroppen. Med avstamp i norska psykiatrikern Finn Skårderuds teori om att människan är född med en halv promille för lite i blodet inleds ett socialt experiment med lågintensiv berusning. Världen öppnar sig. De blir kreativa och orädda, glada och avslappnade.
2021 krävs alkohol för att porträttera den goda mannen med ett fullständigt känsloregister
Det finns en särskild dansscen som jag fastnar vid: kvartetten korkar upp och rör sig till svängig 1970-talsfunk. Det är något främmande att se fyra vita män som inte bara slutat skämmas för sig själv – men som faktiskt ser ut att trivas i sitt eget sällskap. Sorglöst rör de sina stela höfter i takt till musiken, ansiktsdragen mjuknar upp, där finns något som kan liknas vid sinnesro, nästan en antydan till lycka.
Intressant är också att det 2021 krävs alkohol för att porträttera den goda mannen med ett fullständigt känsloregister; här ryms ilska och aggressivitet, värme och ömhet. Vissa sidor motbjudande, andra älskvärda. Som en livs levande människa.
Han orkar inte längre bry sig om toxisk manlighet
Efter den kvinnliga frigörelsen har det kanske blivit mannens tur att bryta sig loss från samhällets ideal och förväntningar. Tendenserna i populärkulturen är flera: i maj släpps Michel Houellebecqs roman Konkurrens till döds i nyöversättning på svenska, och under vintern har tyska författaren Simon Strauss splittrat både högern och vänstern i sina skildringar av livet som ung man i 2010-talets Europa. Därtill ser vi nu Ulf Lundells Vardagar toppa försäljningslistorna, en uppgörelse med mannen, kvinnan och samtiden.
Jag tänker på filmpostern till En runda till: Mads Mikkelsen vänder ansiktet mot himlen och sluter ögonen i ett champagneregn. Det är bilden av en man som släppt taget, som inte längre orkar bry sig om sin toxiska manlighet, som slutat tänka på sin problematiska natur och vem som egentligen gör det känslomässiga arbetet i hemmet, som slutligen är fri.