När skönhet kommer i en spruta

… var femte ung kvinna kan tänka sig att genomgå injektioner för rynkbehandling eller läppförstoring.

Hur kommer det sig då att estetiska ingrepp, behandlingar som förändrar en persons utseende, blir allt vanligare i både Sverige och omvärlden? Marknaden för skönhetsoperationer uppskattas i Sverige växa med 15–20 procent per år, omsättningen för skönhetsvård har sedan 2011 ökat med 123%.¹ Siffror från 2015 visar att var femte ung kvinna i åldrarna 15–29 kan tänka sig att genomgå injektioner för rynkbehandling eller läppförstoring.² Några av dem som funderar på detta är alltså fortfarande barn. Fler än 90 procent av alla ingrepp görs på kvinnor, men i spåren av pandemin börjar det nu även bli allt vanligare bland män.³

Barn- och ungdomsperspektiv

Länge var skönhetsingrepp något som framför allt medelålders kvinnor i Hollywood tog till för att förskjuta åldrandet och förlänga möjligheten till filmkontrakt. Med dagens skönhetsideal räcker det inte längre att hindra åldrandet.

De ökade kraven och objektifieringen av kroppen, som innebär att kroppen ständigt är föremål för värdering av individen själv och andra, skickar budskapet att ingen riktigt duger som den är. Även yngre måste se snygga ut i enlighet med ett ouppnåeligt ideal som är influerat av reklam, inlägg i sociala medier, skönhetsindustrin och influerare (som inte sällan gör reklam för ingrepp de själva gjort) och som tjänar pengar på detta.

Om unga upplever att de inte duger i sin ungdom, när kommer de då känna att de är tillfyllest? Om kvinnor som redan har ett yttre enligt rådande normer ändå upplever att de behöver genomgå estetiska ingrepp, vem duger då?

Samtidigt som allt fler idag förespråkar mångfald så går vi mot ett samhälle där alla ska se likadana ut.

Samtidigt som allt fler idag förespråkar mångfald så går vi mot ett samhälle där alla ska se likadana ut. Få vågar ifrågasätta utseendeidealet, i synnerhet inte ungdomar under sina formativa år. Ett stereotypt skönhetsideal där det skapas orimliga förväntningar och krav på utseendet. Där tjejer allt längre ner i åldrarna ska vara sexiga, och unga killar undrar om de har en tillräckligt markerad haklinje.

Duckface och stoneface

En majoritet av dagens unga tillbringar mycket tid med digitala medier. För bara några år sedan hade de flesta av oss ansett det som orimligt mycket tid. Samtidigt ökar barn och ungas upplevda ohälsa. Sambanden mellan sociala medier och ungdomars hälsa diskuteras ofta. Men kopplingen till hur sociala medier bidrar till könsstereotyper och sätter press på unga är minst lika viktig och kan i sin tur vara en bidragande orsak till ökningen av psykisk ohälsa.

Pojkar ägnar mest tid åt spelande, medan flickor ägnar mer tid till sociala medier.

Det är inte enkelt att mäta hur mycket tid barn och ungdomar spenderar framför en skärm eftersom medier alltmer är en integrerad del i deras vardagliga liv.⁴ En tydlig trend är att skärmtiden har ökat och kryper ner i åldrarna samt att skillnader i pojkars och flickors medievanor ökar. Pojkar och unga män ägnar mest tid åt spelande, medan flickor och unga kvinnor ägnar mer tid till sociala medier.⁵

Det finns en stark medvetenhet redan hos tio- och trettonåringar om vilka bilder som är genuskodade som ”killiga” respektive ”tjejiga”. Killarnas selfies präglas av att framstå som handlingskraftig och oberörd, att inte bry sig så mycket om hur bilden ser ut eller hur andra uppfattar den, idealet är ett stoneface. Bland tjejerna är det i stället vanligare att manipulera och redigera bilderna i estetiserande syfte, att le mot kameran och att göra duckface (pluta med munnen mot kameran) och försöka se äldre ut än vad man är.⁶

Olika för flickor och pojkar

Instagram-ansiktet är ett annat begrepp som har kommit till för att det i dag finns filter och makeup-appar, som retuscherar foton att stämma bättre med dagens skönhetsideal. En artikelserie i SvD beskriver hur allt fler inspireras av att göra kosmetiska ingrepp i enlighet med de påhittade ansiktsidealen i sociala medier, samt vilken lönsam industri skönhetsidealen har blivit för såväl kändisar som många andra aktörer.⁷

Att det finns en koppling mellan den påverkan som sociala medier kan ha på främst flickor och unga kvinnors ohälsa, förstärks av att välbefinnandet sjunker särskilt mycket bland de flickor som använder sociala medier i stor omfattning.⁸  Citaten nedan visar hur de kan resonera själva kring att de ständigt möts av bilder på ”perfekta” kroppar eller ”perfekta” liv⁹:

Man börjar känna att man måste förändra sig, gå ner i vikt eller gå upp i vikt, i stället för att bara vara dig själv, 16-årig tjej

Varje dag måste du stiga upp, sätta på dig en mask och försöka vara någon annan i stället för att vara den du är. Och du kan aldrig vara lycklig, 19-årig tjej

Även om flickor och unga kvinnor är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa och uppvisar en snabbare ökning, finns det också normer och förväntningar hos pojkar, exempelvis kring maskulinitet och manlighet, som kan ha en negativ inverkan på deras hälsa. Män är till exempel starkt överrepresenterade när det gäller självmord. Maskulina normer om att en man ska vara stark och klara sig själv leder till att psykisk ohälsa inte upptäcks och behandlas i tid hos män.¹⁰

Paradoxen på sociala medier

Naturligtvis finns positiva aspekter med digitala medier, även för att skapa nya normer. Plattformar som Tiktok och Instagram kan bidra till att fler visar alternativa sätt att leva och klä sig. På så sätt kan dessa medier spela en positiv roll genom att öppna upp och bredda för normer som skapar större acceptans. För till exempel hbtqi-personer.

Ungdomar har i alla tider experimenterat med sitt utseende, och de är också själva med om att sätta och skapa trender. Utmaningen, med inmarschen av smartmobiler, är att unga nu under en stor del av sin fritid matas med stereotypa ideal.

Under 2020 har ”Influencer marketing” varit en av de snabbast växande delarna av reklambranschen.¹¹

Listan på de i sociala medier nio mest följda influerarna, som gör kommersiella samarbeten med varumärken på Instagram i Sverige under 2020, visar – ur ett normperspektiv – att det är mer lönsamt att producera stereotypa skönhetsideal än alternativa sätta att leva och klä sig. Med få undantag är samtliga på listan träningsprofiler eller modeller som på olika sätt verkar för att behålla, eller uppnå, en högre nivå av skönhet.¹²

… [sociala medier skapar] skapar ouppnåeliga ideal och befäster rådande könsstereotyper …

Detta visar att även om sociala medier på ett positivt sätt kan öppna upp större social acceptans för könsöverskridande normer, innebär det ofta i praktiken att de skapar ouppnåeliga ideal och befäster rådande könsstereotyper mellan kvinnor och män.

Stereotypa könsnormer

I exempelvis Frankrike har stereotypa könsroller och dess inverkan på främst flickor och unga kvinnors hälsa, varit på den politiska dagordningen under många år. Reglering mot osunda kroppsideal har införts, där retuscherade modebilder måste märkas med information och lagstiftning mot för smala modeller. Lagstiftning är inte nödvändigtvis den rätta vägen att gå här i Sverige, men likväl en illustration av att problemet existerar och behöver uppmärksammas.

… vi tror oss leva i ett av världens mest jämställda länder.

Att könsnormer inte debatteras mer i Sverige kan bero på att vi tror oss leva i ett av världens mest jämställda länder. Bilden av stereotypa könsnormer passar då inte in med bilden av Sverige.¹³

I ett jämförande globalt perspektiv har Sverige kommit långt, men ojämställdheten består fortfarande på många områden, till exempel råder alltjämt en könssegregerad arbetsmarknad som leder till en fortsatt lägre livsinkomst för kvinnor.

Kanske är en anledning till att vi inte kommit längre på vissa områden – att vi tror att vi har kommit längre än vi faktiskt har, och att vi inte längre vill se stereotypa könsnormer som ett problem. Eller så lever vi kanske i tron att jämställdhet är en generationsfråga som kommer att lösa sig när de yngre blir äldre.

En färsk undersökning om attityder till jämställdhet visar dock att stora grupper av unga kvinnor och unga män (16–24 år) har vitt skilda uppfattningar när det gäller jämställdhet och kvinnors och mäns roller i samhället. Medan en stor grupp yngre män har mer könskonservativa attityder och tycker att kvinnor överdriver jämställdhetsproblemen, är unga kvinnor de som minst instämmer i påståendet att vi lever i ett jämställt samhälle.¹⁴

Sociala mediers roll

Med andra ord, vi måste fortsätta prata om hur normer och skönhetsideal skapas och upprätthålls samt skapa medvetenhet kring hur vi påverkas av sociala medier. Detta är dock inget som låter sig göras tidigt en morgon med en tonåring som har bråttom till skolan.

Med en uppenbar risk att uppfattas som anti-feministisk menar jag att även om det är svårt att diskutera dessa frågor, måste vi kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det enskildes fria val är inte alltid så fritt som vi tror. Inte ens i världens mest jämställda land.