Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Sverige borde snabbtesta barnen

Snabbtest på elever vid Anne Frank-skolan i tyska Halberstadt. Matthias Bein/TT

Sverige bör snabbtesta skolbarn för att hålla nere smittspridningen, menar barnläkaren Petter Brodin. I Tyskland har regeringen avsatt medel för att coronasäkra skolor, med bland annat krav på luftrenare i klassrummen. Men i Sverige har mycket av ansvaret hamnat på enskilda skolor och lärare.

Sedan Sverige började testa barn mer regelmässigt i slutet på november har tio barn officiellt avlidit i covid-19, och under våren hade Sverige en kraftig överdödlighet bland barn där det inte kan uteslutas att det fanns covid-fall, skriver Jonas A Eriksson.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Jonas A Eriksson | 30 mars 2021
Jonas A Eriksson är analytiker, skribent och rådgivare. Han har tidigare varit kommunikationschef på Skagen Fonder, ekonom på Riksbanken och tjänsteman i regeringskansliet.
Profil Inlästa texterLästid 11 min Skärmläsarvänlig
I korthet
Coronapandemin har drabbat de äldre hårdast. Av de drygt 2,7 miljoner människor som så här långt avlidit i pandemin i världen – en siffra som sannolikt är mycket större eftersom underrapporteringen är stor – är de flesta gamla. I Sverige är omkring 90 procent av de omkring 13 500 avlidna, enligt Folkhälsomyndigheten så här långt, över 70 år och siffrorna är likartade i andra länder. Det står i bjärt kontrast mot spanska sjukan som lamslog världen för hundra år sedan.1 En pandemi som slog allra hårdast mot de unga (men även drabbade de riktigt gamla).

Att de gamla drabbats så hårt under pandemin har gjort att fokus legat mycket på brister i äldrevården och hur rekommendationerna som tidigare fanns i Sverige för 70-plussarna beskurit deras handlingsfrihet och väl. Och att de nu när vaccinationer rullats ut på bred front, står först i kön. Barnens roll i pandemin har därför kommit lite i skymundan menar många. Inte minst i Sverige, som till skillnad från de flesta andra länder i världen valde att inte stänga ner skolor (med undantag för gymnasier som gick över till distansundervisning) och förskolor när pandemin bredde ut sig och världen gick in i ett slags kollektivt ”lockdown” vintern/våren 2020. Antagandet har varit att barn och skolor inte spelat någon avgörande roll i smittspridningen, och stödet för detta synsätt i samhället har varit stort. Men det har även funnits kritik. Bland annat farhågor om att lärare utsätts för större smittorisker än många andra yrkesgrupper.2

Den brittiska varianten smittar mer bland barn

Det kommer nu rapporter från flera länder där framförallt den ”brittiska varianten” B117 fått fotfäste och smittar mer än tidigare varianter bland yngre. Den tyska förbundskanslern Angela Merkel gick nyligen ut och sa att situationen är så allvarlig med den nya varianten att det är som om världen hade fått en ny pandemi.3 Smittutbrotten i skolor har blivit fler och antalet barn med konstaterad covid-19 har ökat kraftigt under senare tid i Sverige. Samtidigt har utbildningsminister Anna Ekström meddelat att gymnasieelever inom kort ska kunna återvända till skolan. Ett utspel som mottogs som ett aprilskämt av de två stora lärarfacken.4

Den amerikanska epidemiologen professor Michael Osterholm, vetenskaplig covidrådgivare till president Joe Biden, menar att B117 är en ”game changer” för att den påverkar smittspridningen bland barn och unga så mycket. Från att ha varit en förespråkare för öppna skolor under pandemin har Osterholm svängt och är nu mer osäker på om skolor bör vara öppna i samhällen med hög smittspridning innan de fått smittan under kontroll.5

I bilden ovan ser man smittspridningen i världen. Ju mörkare färg, desto högre smittspridning. Sverige är med sina 506 nya fall per en miljon invånare mätt som ett sjudagarssnitt ett av de femton mest rapporterade smittdrabbade länderna i världen just nu. En smittspridning som är mer än fyra gånger så hög som snittet för de övriga nordiska länderna. Källa: Johns Hopkins University

Få barn bli mycket sjuka av covid-19…

Hur påverkas barnen av covid-19? Jag ringer upp Petter Brodin, barnläkare på Karolinska sjukhuset och docent i immunologi, och en av de främsta experterna i landet på barn och covid. Han berättar att det är ovanligt att barn utan underliggande sjukdomar blir mycket sjuka i covid. För barn som haft covid kan det dock i vissa fall efter en månad dyka upp ett slags tillstånd av hyperinflammation. Totalt har 170–180 barn i Sverige drabbats av detta. Flera av dem har blivit rejält sjuka, men ingen har avlidit.

Brodin tycker det är sorgligt att det inte finns ett system för snabbtester på plats ännu.

Den ökning av fall bland barn som noterats under senare tid beror på den ökade allmänna smittspridningen i samhället och att fler barn än tidigare testas för covid-19 menar Brodin. Att Sverige har problem med stor smittspridning nu är ett arv av stor smittspridning i pandemins början. De flesta länder som inte lyckades hejda smittan initialt, har haft svårt att få ner smittan även under senare faser i pandemin.

Petter Brodin ser snabbtest som ett sätt att möta den ökande smittspridningen bland barn. Foto: Privat.

För att minska smittspridningen tycker Brodin att det i vissa fall kan vara motiverat att stänga skolor lokalt, när stora utbrott sker, men att det är ett verktyg man bör vara försiktig med att använda. Han förordar i stället att man börjar snabbtesta barn innan de går till skolan. Om det visar sig att de bär på viruset får de stanna hemma med sin familj en vecka tills de är smittfria. Det finns redan enkla och billiga tester klara att använda. De är inte hundraprocentiga men fångar upp tillräckligt många fall för att kunna bryta smittkedjor.6

Brodin tycker det är sorgligt att det inte finns ett system för snabbtester på plats ännu. En annan åtgärd han vill se är vaccinationer av barn som han menar skulle vara ett viktigt bidrag till att begränsa smittspridningen i samhället.

…men det finns dödstal i covid-19 även bland barn

I takt med den ökande smittspridningen har missnöjet med hur svenska myndigheter hanterat frågan om barn och covid blivit större. Fram till i höstas provtog man inte barn som man gjorde med vuxna. Det gör att det kan finnas kunskapsluckor och att det kan finnas ett mörkertal kring barn som blivit smittade. Ett exempel: under våren 2020 dog 51 barn i Sverige i åldern 7–16 år. Det är 68 procent fler barn än snittet för 2015–2019. En ganska dramatisk ökning. Det kan vara slumpen som gör att ökningen varit så kraftig. Den stora ökningen förklaras primärt av ”yttre orsaker” som orsakat deras död, enligt Socialstyrelsen.7

Sedan man börjat testa barn mer regelmässigt, i slutet på november 2020, har tio barn officiellt avlidit i covid-19 (0–19 år).

Man kan inte utesluta att det finns covid-fall bland de avlidna barnen under våren 2020 när antalet döda avviker så kraftigt uppåt i jämförelse med tidigare år. Framförallt när det visar sig att det finns barn som har haft dödsorsaker som är desamma som för vuxna som avlidit i covid-19, säger en insatt läkare till Kvartal. Som exempelvis sjukdomar med neurologiska diagnoser och ofullständigt definierade och okända orsaker till död.

Sedan man börjat testa barn mer regelmässigt, i slutet på november 2020, har tio barn officiellt avlidit i covid-19 (0–19 år). Innan dess finns två avlidna barn i samma åldersgrupp i statistiken. Kvartal har bett att få en kommentar om dödligheten bland barn av Folkhälsomyndigheten, som har det övergripande nationella ansvaret för befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar. Men myndigheten avböjer att kommentera detta och hänvisar i stället till Socialstyrelsen, som är ansvarig för dödsorsaksregistret.

Misstänkt långtidscovid bland barn

En som engagerat sig in i frågan om barn och covid är läkaren Sofia Breland. Hon är specialist i allmänmedicin och smittades själv tidigt i pandemin och utvecklade därefter långtidscovid. Från att ha tränat mycket och varit i god form får hon numera hög puls vid måttlig ansträngning, har låg syresättning och blir snabbt trött. Breland är som distriktsläkare bland annat sakkunnig i en SBU-grupp (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) som fokuserar på långtidscovid, och hon har mött flera barn som fått samma symtom som hon själv efter genomgången sjukdom. Och hon möter deras frustrerade föräldrar som inte vet vad de ska göra med sina barn.

Det förs inte officiell statistik om smitta i exempelvis förskolor, skolor och gymnasier, vilket gör att det är svårt att få en helhetsbild av smittspridningen. I stället har gräsrotsinitiativ av ideella krafter skapat en hemsida där skolor uppmanas att rapportera in smittoutbrott. I år har till exempel sammanlagt 802 utbrott rapporterats in till sajten. Det är sannolikt en underskattning, eftersom många skolor inte deltar och rapporterar in fall och allt bygger på frivillighet.

Barn bidrar till den allmänna smittspridningen

Men om nu barn blir mindre sjuka än vuxna och dödligheten är mycket lägre än hos vuxna, även om det har förekommit dödsfall även bland barn som redogjorts för ovan, varför är det så viktigt att ta reda på mer om barn och smitta? Det är primärt för att barn ser ut att föra smitta vidare till vuxna som bidrar till den allmänna smittspridningen i samhället på ett mer omfattande sätt än vad man tidigare trott.

Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademin, menar att det egentligen inte är någon skillnad på hur barn sprider smitta och att man därför inte ska förvånas över att utbrotten på skolor nu ökar. Inte minst nu när den ”brittiska varianten” av viruset ökar, som verkar vara mer smittsam, håller på att ta över.8På vissa platser har den tagit över helt. Enligt vissa studier kan den vara 50–60 procent mer smittsam eller ännu mer.

En forskare som studerat barnens mottaglighet för smitta och deras förmåga att föra smittan vidare är epidemiologen Zoe Hyde, verksam vid the University of Western Australia i Perth i Australien. Hon menar att barn spelat en större roll än vad många tror i smittspridningen.9 Men att det kan vara svårare att upptäcka smitta bland barn eftersom fler är asymtomatiskt smittade än vuxna, det vill säga de uppvisar få eller inga symtom alls. Men att de smittar likväl. Dessutom testas barn i mindre omfattning, vilket skapat uppfattningen att de är mindre mottagliga för smitta.

Skolor har drivit smittan i Europa

Hyde menar att skolor har drivit på smittan under andra vågen både i Europa och på andra platser. Hon lutar sig bland annat på studier gjorda i länder som Storbritannien, Tyskland, Österrike och Australien. Slutsatsen hon drar är att det är oerhört viktigt att ”coronasäkra” skolor så att elever och lärare utsätts för så lite risk som möjligt när de går till skolan. De allra viktigaste åtgärderna, menar hon, är att se till att ventilation och luftfiltrering fungerar väl i skolorna. Att storlekarna på klasserna minimeras och att man genomför blandad undervisning (på plats och digitalt) för att undvika trängsel samt att både lärare och elever bär munskydd. Åtgärderna Hyde föreslår bör vidtas där man har samhällsspridning, som i de flesta länderna i Europa.

Jag frågar Hyde hur man gör i skolor i länder där man endast har sporadiska fall, eller inga inhemskt genererade fall alls, som i delar av Asien & Oceanien. Hon menar att man där kan släppa lite på garden. Hon tar exemplet Perth. Hennes hemstad med cirka två miljoner invånare där man utgår man från ett slags försiktighetsprincip. Här har man ingen samhällsmitta och mycket få restriktioner för närvarande, men när det dök upp fall i januari från en hotellkarantän som bröts, och smitta spreds, genomförde man en femdagars snabb lockdown med krav på att använda munskydd under ett par veckor. När smittan sedan försvann har kravet på munskydd tagits bort.

Hur olika länder gör skolor smittsäkrare

Världshälsorganisationen (WHO) har tagit fram riktlinjer för hur skolor kan hållas öppna på ett smittsäkert sätt. Flera av de saker som Hyde lyfter fram finns med i detta. Som att vikt bör fästas vid god ventilation, att det är viktigt med social distansering och att munskydd bör användas.10 Den amerikanska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten (eller kanske mer till föregångaren Smittskyddsinstitutet) CDC (Centers for Disease Control and Prevention) har också tagit fram riktlinjer för hur skolor bör ”coronasäkras”.11 Det handlar även här om saker som god ventilation i skollokaler, användande av munskydd av både lärare och elever och social distansering.

I Tyskland har regeringen avsatt medel i statsbudgeten för att coronasäkra skolor. Bland annat finns krav på mobila luftrenare i klassrum där det saknas adekvata ventilationssystem.12

I andra länder, som exempelvis Storbritannien och Österrike, lägger man stor vikt vid de snabbtester som Petter Brodin nämner tidigare i artikeln. Där barn en eller flera gånger i veckan innan de går till skolan gör ett snabbtest för att se om de bär på smitta.

Sverige lägger ansvaret på enskilda skolor och lärare

I Sverige har Folkhälsomyndigheten tagit fram dokumentation också.13 Men det är mer av allmänna råd, som att det är bra om en del skolarbete kan förläggas utomhus och att vädring kan vara lämpligt.14 Men det är få handfasta konkreta råd om hur skolor bör coronasäkras som exempelvis om och hur skyddsutrustning av elever och lärare bör användas. Eller om snabbtester kan vara ett bra sätt att bryta smittkedjor hos barn och ungdomar. FHM publicerade i november en rapport som kom fram till att lärare, förskollärare och barnskötare inte har en högre relativ risk att diagnostiseras med covid-19 i jämförelse med andra yrkesgrupper. Den rapporten har fått kritik från flera forskare för brister i urval och metod.15

Sammantaget ligger mycket av ansvaret på enskilda skolor och lärare i Sverige.

 

 

 

Se noter Visa mindre

Noter

 

1, https://www.economist.com/science-and-technology/2020/04/25/a-peculiarity-of-spanish-flu-may-shed-light-on-covid-19

2, https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5d74aa82d70541d586eb5b1d61d31ca6/covid-19-barn-unga.pdf och https://www.dn.se/sverige/kritik-mot-fhms-rapport-om-smittade-larare/

3, https://www.bbc.com/news/world-europe-56513366

4, https://www.dn.se/sverige/gymnasieelever-far-atervanda-till-skolan/

5, https://open.spotify.com/show/0ymlroFYVlSAnoq0uqECGx

6, https://www.nytimes.com/2020/08/29/health/coronavirus-testing.html

7, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-11-7034.pdf

8, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/smittan-okar-bland-barn-och-unga

9, https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.5694/mja2.50823

10, https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/question-and-answers-hub/q-a-detail/coronavirus-disease-covid-19-schools

11, https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/community/schools-childcare/operation-strategy.html

12, https://www.bbc.com/news/world-europe-54599593

13, https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5d74aa82d70541d586eb5b1d61d31ca6/covid-19-barn-unga.pdf

14, https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/ventilation/

15, Rapporten kan läsas här: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/7ff1da2c3d7140809558ddae46735aa1/forekomst-covid-19-olika-yrkesgrupper-skolan.pdf Där står: ”De yrkesgrupper som träffar större grupper av barn inom skolan, grundskollärare, förskollärare och barnskötare, har inte en högre relativ risk att diagnostiseras med covid-19 i jämförelse med andra yrkesgrupper.” Kritiken togs upp av DN i artikeln: https://www.dn.se/sverige/kritik-mot-fhms-rapport-om-smittade-larare/

 

 

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.