Norges ekonomi klarar sig bäst i Norden

I denna analys tittar jag på det bredaste måttet för ekonomisk aktivitet BNP (bruttonationalprodukten) som beskriver storleken på ekonomin, arbetslöshet och den offentliga sektorns budgetbalans i de nordiska länderna^.3

Ekonomin under 2020

Alla de nordiska ländernas ekonomier krympte under 2020. De föll kraftigt under andra kvartalet, efter att WHO deklarerat att covid-19 var en pandemi och världen gick in i en nedstängningsfas, men återhämtade sig därefter. Som man kan se ovan i tabell 1 krympte den norska ekonomin minst när den norska regeringen kraftigt stimulerade ekonomin.⁴ BNP föll där med 2,5 procent för helåret. BNP-fallet blev marginellt större i Sverige och Finland som föll med 2,8 procent och Danmark som krympte med 3,3 procent. Island uppvisade den största nedgången där BNP föll med 6,6 procent – dubbelt så mycket som i de andra länderna eller mer när den för landet så viktiga turistindustrin helt stoppades upp.

Arbetslösheten ökade i alla de nordiska länderna, trots olika typer av kortidspermitteringar som sannolikt höll tillbaka en ännu större uppgång i antalet arbetslösa. Arbetslösheten steg mellan 1,0–2,5 procentenheter under året. Som man kan se i tabellen hade Norge med 5 procent arbetslösa, den lägsta arbetslösheten i slutet av året följt av Danmark och Island. I både Finland och Sverige var arbetslösheten över 8 procent i slutet på 2020. Sverige utmärker sig med att ha haft högst arbetslöshet både vid årets början och året slut då antalet som inte hade jobb ökade kraftigt bland unga och utrikes födda inom främst hotell, restaurang och transport.

Länders budgetbalans försvagas när BNP faller och arbetslösheten ökar. Det är då inte förvånande att Island sticker ut med ett budgetunderskott på 7,3 procent av BNP eftersom arbetslösheten där ökat snabbast och BNP-fallet varit störst i Norden. Finland hade det näst högsta budgetunderskottet med 5,4 procent. Därefter kom Danmark. Och Norge, som under 2020 för första gången på tjugofem år uppvisade ett budgetunderskott, hade tillsammans med Sverige lägst budgetunderskott 2020, 3,4 procent. Att Sverige hade lägst underskott kan ses som förvånande mot bakgrund av att arbetslösheten steg så mycket. Viss kritik har därför riktats mot regeringen för att den inte stimulerat finanspolitiken tillräckligt så att uppgången i arbetslöshet hade kunnat dämpas.

Sjukdom & hälsa

Som man kan se i tabell 2 har Finland minst antal smittade per hundratusen invånare sedan pandemins början, följt av Norge, Island, Danmark och Sverige som sticker ut med en mycket större smittspridning än de andra nordiska länderna. Detta har bland annat förklarats med att Sverige införde färre restriktioner än de övriga länderna i ett tidigt skede av pandemin.

Vad gäller antal döda i covid-19 följer antalet smittade relativt väl smittspridningen, med undantag för Finland som har fler döda än Island och Norge trots att landet haft mindre smittspridning. De tre länderna har, som man kan se i tabell 2, alla färre än 15 döda per etthundratusen invånare. Danmark har mer än dubbelt så många döda. Sedan är det ett hopp till Sverige med sina 130 döda per hundratusen invånare. Det är fler än tre gånger så många döda som i Danmark och 13 gånger så många avlidna som i Island. I absoluta tal har cirka 13 200 människor avlidit i Sverige i covid-19 mot knappt 30 i Island.

Ser man till ”överdödligheten”, definierad som det antal människor som avlidit på en plats under en given period jämfört med ett historiskt genomsnitt, ser utvecklingen olika ut för de nordiska länderna. Tidskriften Economist har tagit fram ett överdödlighetsmått under coronapandemin som redovisas i tabell 2. I den ser man att Island och Norge rapporterar en underdödlighet sedan pandemins start, det vill säga färre människor har dött under pandemin än vad som varit fallet de senaste åren. Det förklaras bland annat av att åtgärderna att stoppa covid-19 inneburit att färre än vanligt dött i exempelvis influensa och lunginflammation, men även självmorden har varit färre. I Finland och Danmark är överdödligheten 15–20 per hundratusen invånare, medan den är mångdubbelt högre för Sverige som noterar en överdödlighet på 108 personer per hundratusen invånare.

Det som avgör framtiden

Det som kommer avgöra hur återgången till en mer normal samhällssituation blir är hur den allmänna smittspridningen i samhället utvecklas och hur vaccinationerna fortskrider.

Som man kan se i tabell 3 har smittspridningen i dagsläget pressats ner kraftigt i Island, där endast 0,5 fall av smitta per hundratusen invånare noterats den senaste sjudagarsperioden. Det är sedan ett hopp till Finland, Norge och Danmark där snittet för de tre länderna ligger runt 13 smittade per hundratusen invånare. Det är åter igen ett stort hopp till Sverige, som för närvarande har en smittspridning på nästan 41 nya smittfall per hundratusen invånare. Att Sverige, som tidigare i pandemin haft hög smittspridning, nu har det än en gång är ett fenomen som återfinns på andra platser som tidigare haft hög smittspridning. Exempelvis delar av Norditalien och områden i Amazonas i Brasilien.

Ser man till vaccinationstakten toppar Danmark listan i Norden där 14,5 vaccinationsdoser per hundra invånare givits. Därefter följer Island, Norge och Finland som har en likartad vaccinationsgrad. Sist kommer Sverige som hittills utdelat 10,6 vaccinationsdoser per hundra invånare. Den högre takten i Danmark har bland annat förklarats med att man där upptäckt att man kan få ut fler vaccinationsdoser ur ampullerna än vad läkemedelsbolagen angivit. Upp till sju doser i varje ampull istället för fem.⁵