Tysk rädsla styr klimat- och energipolitiken

Den plötsliga stängningen av kärnkraftverken 2011 tillfogade ägarna stor ekonomisk skada. Två av de åtta reaktorer som stängdes ned, Krümmel och Brunsbüttel, ägdes av svenska Vattenfall. Efter tio års tvist mellan bolaget och den tyska staten har man nu enats om ersättning. Vattenfall kommer att ersättas med 1,4 miljarder euro, och ytterligare 1 miljard euro fördelas mellan de tyska energibolagen RWE, EnBW och EON.⁴

Men kolkraften då?

Avvecklingen har även kritiserats på grund av Tysklands stora beroende av kolkraft. Många hade hellre, av miljöhänsyn, sett en tidigare avveckling av kolkraften. I stället togs beslut först 2018 om att avveckla kolkraften. Senast 2038 ska det sista tyska kolkraftverket stängas. Effekterna av beslutet märktes dock snabbt. Efter att elproduktionen från brunkol under lång tid legat runt 145–155 TWh per år, sjönk den till 114 TWh 2019, och enligt preliminära siffror till 92 TWh 2020.⁵

Avvecklingen av kärnkraft och kolkraft går hand i hand med ett tredje mål som innebär att minst 80 procent av all tysk el ska vara förnybar år 2050. Idag är knappt hälften av elen förnybar.⁶ Målsättningen har inneburit stora satsningar på framför allt vindkraft. Omställningen ställer nya krav på det tyska elnätet som behöver anpassas och som nu byggs ut. Förbundsdagen har i olika etapper beslutat om att bygga ut elnätet med totalt 7656 kilometer, varav cirka 1 000 kilometer färdigställts och tagits i bruk.⁷ Arbetet beräknas vara klart år 2031.⁸ Den tyska problematiken liknar den svenska; mycket av vindkraften finns i östra och norra Tyskland, inte minst vid kusterna, medan behovet är som störst i de folk- och industritäta områdena i de västra och södra delarna av landet.

Nord Stream 2 ifrågasatt utomlands

Men mer förnybar energi riskerar också att innebära mindre pålitlig energi. I synnerhet när det inte blåser eller vid mörker kan vind- och solkraft få svårt att täcka efterfrågan på el, vilket kan leda till effektbrist. Tyskland är nettoexportör av el, men landets totala elproduktion sjönk något under 2020, och man behövde importera mer än tidigare år, något som förklaras av att kärnkraft och kolkraft bidrar allt mindre till elproduktionen.⁹

… el från naturgas. Detta är en av skiljelinjerna i den inhemska tyska debatten.

Som komplement till förnybara energikällor avser Tyskland att även fortsättningsvis producera el från naturgas. Detta är en av skiljelinjerna i den inhemska tyska debatten. Medan i synnerhet det gröna partiet Die Grünen strävar efter att göra elproduktionen klimatneutral, menar regeringen att naturgas kommer att vara nödvändig för att uppnå övriga mål. Tyskland saknar dock egna gastillgångar och är därmed beroende av import. Frågan har blivit extra laddad i samband med det pågående bygget av gasledningen Nord Stream 2 mellan Ryssland och Tyskland.

Projektet har kritiserats mer i utlandet, bland annat i Sverige, än i Tyskland. I Sverige är numera samtliga riksdagspartier eniga om att projektet bör avbrytas av miljömässiga och säkerhetspolitiska skäl.¹⁰ Efter en omröstning i januari drog EU-parlamentet samma slutsats.¹¹ Kritik har också framförts att Nord Stream 2 skulle försvaga betydelsen av redan existerande gasledningar genom Östeuropa, exempelvis skulle den få ekonomiska följder för Ukraina. Särskilt upprörda blev reaktionerna i Ukraina när Tysklands president Frank-Walter Steinmeier nyligen antydde att Tysklands hållning till Nord Stream 2 skulle bygga på att man står i skuld till Ryssland för att 20 miljoner sovjetiska invånare dog under Andra världskriget, men glömde att nämna alla de ukrainare som föll offer i kriget.¹²

… amerikanska påtryckningar har nyligen fått 18 europeiska företag att dra sig ur projektet [Nord Stream 2] …

Även i USA ser man på projektet med oro, och Donald Trump var länge kritisk till bygget. I slutet av 2019 stoppades det tillfälligt till följd av amerikanska sanktioner riktade mot de fartyg som lägger rören.¹³ Joe Biden har ännu inte infört liknande sanktioner, men amerikanska påtryckningar har nyligen fått 18 europeiska företag att dra sig ur projektet, enligt en rapport från det amerikanska utrikesdepartementet. Bland dessa finns en rad försäkringsbolag samt det tyska tillverkningsföretaget Bilfinger.¹⁴

Politiken står fast

Men trots massiv utländsk kritik står Angela Merkel hittills fast vid att låta projektet slutföras. Den tyska regeringen, bestående av kristdemokrater och socialdemokrater, har helt enkelt sedan länge stakat ut vägen för energipolitiken. Beslutet att avveckla kärnkraften, sprunget ur farhågorna för dess säkerhet, har satt ramarna för avvecklingen av kolkraften och det framtida beroendet av förnybart och naturgas. Medan andra länder hellre kompletterar sin förnybara elproduktion med kärnkraft, planerar Tyskland att komplettera med naturgas. Att klimatpolitiken inte är mer ambitiös än så stärker landets miljörörelse ytterligare.

Merkels CDU skakades nyligen av en korruptionsaffär¹⁵ och fick historiskt lågt stöd i den gångna helgens två delstatsval.¹⁶ Att det skulle få några direkta följder för energipolitiken är dock inte sannolikt. Ska Tyskland ändra kurs krävs troligen att medvinden som Die Grünen nu åtnjuter för dem hela vägen till regeringsställning efter förbundsdagsvalet i september. I annat fall ser betydande mängder naturgas ut att fortsättningsvis driva Tyskland framåt. För politiken har ännu inte präglats av rädslan för rysk gas.