Som vanligt utgår panelen från den stora undersökning som Inizio låtit göra för Kvartals räkning, där över 2 500 svenskar mellan den 8 och 15 augusti intervjuats om hur de ser på Sverige, på framtiden och på sig själva.
”Den här gruppen etablerade människor brukade se framtiden an med stor tillförsikt, men så är det inte längre.”
Den ”pessimistiske varsomhelstaren” är en växande grupp och utgör nu hela 40 procent av oss. De ser sig som världsmedborgare, men ser samtidigt negativt på utvecklingen.
– Det här är ett ganska nytt fenomen, säger Markus Uvell.
– Tidigare gick synen på samhällets utveckling och ens egen situation ofta ihop, men den h
Gruppen innehåller något fler kvinnor än män. I gruppen är de allra yngsta väljarna överrepresenterade, tillsammans med gruppen som befinner sig i yngre medelåldern. Utbildningen är hög och relativt hela väljarkåren bor man oftare i någon av storstäderna. Gruppen röstar i högre grad än andra väljare på Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Klimatengagemanget är starkt, men de viktigaste frågorna är invandringen, ekonomin och brottsligheten.
– Det här är absolut en växande grupp, säger Karin Nelsson.
– De har upplevt globaliseringen och ser positivt på den. Men samtidigt tycker de att många av samhällets problem inte har hanterats rätt av politikerna.
”Det finns ju en gammal föreställning i Sverige att eftersom vi är ett så framstående land är alla som är kritiska mot något här okunniga, men i många fall är det precis tvärtom. Det här är människor som vet hur exempelvis sjukvård och brottsbekämpning fungerar i andra länder.”
– Det här är ingen grupp som personligen är särskilt drabbad av brottslighet, säger Markus Uvell.
– De bor inte där det bränns bilar. Men deras bild av Sverige är att brottsligheten är ett snabbt ökande problem. Det här är en ung, ganska global grupp med tydliga borgerliga värderingar. Den typiske väljaren är ofta väldigt berest och vet mycket om andra länder. Därför kan hon göra jämförelser och finner ofta att det svenska sättet att sköta saker inte är det bästa. Det finns ju en gammal föreställning i Sverige att eftersom vi är ett så framstående land är alla som är kritiska mot något här okunniga, men i många fall är det precis tvärtom. Det här är människor som vet hur exempelvis sjukvård och brottsbekämpning fungerar i andra länder.
Det här är också en grupp som verkligen dök upp i samband med decemberöverenskommelsen. Då lämnade också många av dem allianspartierna för Sverigedemokraterna.
Den pessimistiske varsomhelstarens växande betydelse förklarar också varför valrörelsen ser ut som den gör. Den optimism som länge stod stark inom borgerligheten har förbytts i pessimism. De borgerliga partierna har anpassat sitt budskap efter det. Om valrörelsen för några val sedan handlade om tillväxtens möjligheter, handlar den i dag snarare om att ett misskött land behöver styras upp igen.
– Detta är personer som reagerar mot kravlösheten i skolan, på arbetsplatser, i invandringspolitiken, säger Karin Nelsson.
– Man efterfrågar en större tydlighet. Och framför allt en politisk handlingskraft. Det här är också en grupp som verkligen dök upp i samband med decemberöverenskommelsen. Då lämnade också många av dem allianspartierna för Sverigedemokraterna.
”När Sverigedemokraterna växt under mandatperioden är det genom att locka väljare i den här gruppen.”
– Jämfört med den ”pessimistiske någonstansaren” som vi tidigare har diskuterat är dessa människor inte motståndare till mångkultur, förklarar Markus Uvell.
– Inte heller till öppenhet. De är kritiska till invandringspolitiken och framför allt integrationspolitiken, men är inte emot invandring eller invandrare i sig. När Sverigedemokraterna växt under mandatperioden är det genom att locka väljare i den här gruppen.
Enligt våra opinionsexperter är det här en ganska rörlig grupp väljare. De är precis som sin kusin ”den optimistiske varsomhelstaren” (som avhandlades i Väljarpoddens tredje avsnitt) politiskt intresserade, engagerade och väl pålästa. Hur de kommer att välja att slutligen lägga sina röster om några veckor kommer att ha stor betydelse för valet som helhet.
– Dels genom huruvida de kommer att hamna hos Moderaterna eller Sverigedemokraterna, dels om deras stödröster kommer att hålla Kristdemokraterna kvar i riksdagen, sammanfattar Markus Uvell.
Därför är det kanske inte så konstigt att just deras frågor – invandring, brottslighet, samhällets grundläggande funktioner i form av skola, vård och polis – hamnat i centrum av valrörelsen.
– Väljarna som tillhör den här gruppen är mer arga än rädda, säger Markus Uvell.
– Det är en krävande grupp som inte tycker att politikerna har visat handlingskraft nog. De kräver att politikerna prioriterar, och agerar.
Förutom diskussioner om denna stora och viktiga väljargrupp bjuder Väljarpoddens avslutande del också på en metoddiskussion. Karin Nelsson förklarar vad som är grejen med självrekryterade paneler och varför webbintervjuer i dag blivit det överlägset vanligaste sättet att undersöka opinionen. Och så försöker poddeltagarna reda ut var i modellen de själva egentligen hör hemma.