Arbeta hemifrån kan vara tufft för introverta

En förklaring kan vara att de extroverta mer än de introverta kände sig stimulerade av de utmaningar som pandemin medförde. En annan att introverta kan vara mer otränade i att själva driva sociala relationer, vilket skulle förklara varför introverta blev mer passiviserade och socialt undernärda av den påtvingade isoleringen.

… att det är de introverta medarbetarna som i första hand mår dåligt av att arbeta från hemmet.

Men undersökningen gjordes i juni efter bara två-tre månaders hemarbete och dessutom under en period av ljus och vårvärme, som en av mina elever sa i slutet av maj: ”Är det bara jag som tycker att detta med distansundervisning är skitgött?” En attityd hen delade med vissa andra, men som jag inte alls har hört under den andra perioden under årets mörkare halva. Men om resultatet från i våras är generaliserbart så pekar det mot att det är de introverta medarbetarna som i första hand riskerar att må dåligt av att arbeta från hemmet.

Personlighet och kontorsmiljöer

I tre större svenska undersökningar 2015,⁴ 2016⁵  och 2018⁶ undersöktes hur våra fem personlighetsdimensioner samvarierar med trivsel, arbetsglädje och jobbutfall i öppna kontorslandskap visavi mer celliknande arbetsmiljöer. Öppna kontorslandskap har under 2000-talet blivit allt vanligare. De har av arbetsgivare drivits fram dels för att spara pengar, dels i hopp om att öka samarbete och resultat. Men den sammantagna bilden från undersökningarna visar att de enda som gagnas av öppnare kontorslandskap är de extroverta. Den extroverte får i motsats till den introverte oftare energi av att umgås med andra – i vart fall en stund. Men därefter behöver även den extroverte lugn och ro för att kunna omsätta den stimulans som den sociala miljön givit.

Medarbetare i kontor med en till två kollegor anger överlag högre värden för trivsel, arbetsglädje och kollegialt jobbutbyte.

För de introverta, men även för dem som har fått en hög tilldelning av öppenhet, vänlighet och neuroticism (se nedan) leder miljöer med många människor snarare till kognitiv stress och sämre arbetsprestation. Medarbetare i kontor med en till två kollegor anger överlag högre värden för trivsel, arbetsglädje och kollegialt jobbutbyte.

Könsskillnader

Det andra personlighetsdraget öppenhet beskriver en individs fallenhet för abstrakta analyser och kreativ problemlösning⁷ och är det enda personlighetsdrag som samvarierar med intelligens mätt med standardiserade IQ-test.⁸ Vänlighet mäter en individs vilja till samarbete och konsensus. Neuroticism mäter känslighet för negativa emotioner som stress, oro och ångest.

Neuroticism, men ännu högre grad vänlighet, är även de två personlighetsdrag där män och kvinnor på gruppnivå skiljer sig som mest: män som grupp är mer stresståliga, kvinnor mindre; män som grupp är mer tävlingsinriktade och mer konfliktsbenägna, kvinnor är mer empatiska och mer konsensusdrivna. Det femte draget är plikttrogenhet, som beskriver hur ihärdig, ordningsam och långsiktig man är, tycks också i något högre grad vara vanlig i gruppen kvinnor.⁹ En attraktiv egenskap för varje arbetsgivare förstås, förutom att draget även samvarierar med oförmåga att skilja på arbete och privatliv samt är associerat med sömnproblem¹⁰ och ökad risk för utmattningssyndrom och sjukskrivning.¹¹

Egenkontroll viktigare för kvinnor

I en svensk studie¹² från 1999 jämfördes hur två olika sätt att organisera arbetet vid ett löpande band för montering av bilmotorer. Arbetarna i gruppen som efter eget huvud kunde variera både tempo och arbetsuppgifter var mindre stressade och mindre trötta efter dagens slut. Men av särskilt intresse var att kvinnornas stresspåslag ökade mer än männens när egenkontrollen blev lägre.

… samma arbete men ändå olika upplevelser av egenkontroll med tillhörande stress…

I en rapport¹³ (2013:9) från Arbetsmiljöverket redovisas olika mätvärden för upplevd grad av krav och egenkontroll inom olika yrken. Inom min egen yrkeskategori, lärarskrået, uppgav 83 procent av kvinnliga och 72 procent av de manliga lärarna hög grad av styrd arbetstakt. Åter igen, samma arbete men ändå olika upplevelser av egenkontroll med tillhörande stress och i förlängningen risk för arbetsrelaterad sjukskrivning. I Arbetsmiljöverkets rapport¹⁴ (2016:2), anges följande yrken ha särskilt liten egenkontroll: grundskollärare, sjuksköterska, gymnasielärare, barnmorska, undersköterska, sjukvårdsbiträde samt förskolelärare och fritidspedagog. Det vill säga yrken som enligt SCB¹⁵ till runt 80 procent innehas av kvinnor.

Individuell cocktail

Vår medfödda individuella cocktail av personlighetsdrag har signifikant betydelse för vilken arbetsmiljö som erbjuder oss de bästa betingelserna för trivsel, arbetsglädje och arbetsprestation. Statistiska skillnader mellan könen vad gäller personlighetsdrag och känslighet för begränsad egenkontroll talar för att det finns ett särskilt stort behov av ökat egeninflytande i kvinnodominerade yrken.

Pandemin tycks föra det goda med sig att arbetsgivare nu är beredda att luckra upp synen på styrning och kontroll. Och det är angeläget att inga arbetsgivare faller för frestelsen att spara pengar genom att aktivt försöka styra arbetstagare till fortsatt arbete hemma. Det blir ju bara styrning i en annan form och inte alls den utvidgning av egeninflytande som skulle behövas.

De extroverta och energiska behöver balanseras av de introverta mer eftertänksamma kollegorna.

Det finns behov av många personlighetsdrag i en organisation. De extroverta och energiska behöver balanseras av de introverta mer eftertänksamma kollegorna. De stridbara och mer konforma har båda en roll att spela i en fungerande helhet. Själv får jag höga värden i både öppenhet och extraversion och sitter i ett arbetsrum med åtta andra kollegor. Ibland är det ett vansinnigt dörrslamrande, tjatter och spring, men kan stundom vara både givande och stimulerande. Men på eftermiddagen efter att kollegorna har gått hem är jag som mest produktiv. Det är först då jag kan arbeta helt koncentrerat och kan fortsätta med att författa det läroboksmaterial i psykologi jag tillämpar i min undervisning och som delvis ligger till grund för denna artikel.