Efter att ha tagit del av vår granskning, hur reagerar du på de stora skillnaderna mellan olika kommuner vad gäller fördelning av resurser till skolor i utsatta respektive icke utsatta områden? Vad är din reaktion på att Stockholm har en genomsnittlig skillnad på 44 500 kronor (mellan utsatta och icke utsatta områden) medan exempelvis Landskrona bara har en skillnad på 5 000 kronor? Och att en skola i ett utsatt område i Landskrona i snitt får mindre pengar per elev än en skola i ett icke utsatt område i Stockholm?
Anna Ekström: Björn Åstrands likvärdighetsutredning visar att det finns stora skillnader mellan kommuners kostnader för skolan, som inte kan förklaras av glesbygdsfaktorer eller av elevernas socioekonomiska bakgrund. Så jag är inte helt förvånad, men att skillnaderna är så här stora är bekymmersamt. Ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver likvärdigheten i skolsystemet stärkas och en central del i det är att se till att resurserna går just dit, där behoven är som störst. Det är därför regeringen bland annat har förstärkt det så kallade likvärdighetsbidraget som i år är 6,2 miljarder kronor. Med hjälp av det kan kommunerna styra mer resurser efter behov inom kommunen.
När vi visade detta underlag för utbildningsförvaltningen i Stockholms kommun blev de i viss mån förvånade över att skillnaderna var så stora i den egna kommunen, mellan exempelvis Mälarhöjdens skola och skolor som Rinkebyskolan eller Hässelbygårdsskolan. Det är inte den enda kommunen där vi mötts av bristande kunskaper om hur pengar fördelas mellan de egna skolorna. Vad tycker du om att man inte har bättre koll på detta?
Anna Ekström: Det är viktigt att huvudmännen har bra koll både på behoven och på hur man fördelar sina resurser internt. Sedan kan jag ha förståelse för att Stockholm har en extremt stor skolorganisation och fördelar resurser med ett komplext system. Men man måste ha kunskap om systemet faller ut i verkligheten för de enskilda skolorna i slutändan. Vi har ett decentraliserat skolsystem och huvudmännen har ett ansvar att se till att de fördelar resurserna på bästa sätt, och i det ingår kontroll över hur resurserna fördelas.
Kommer du att vidta några åtgärder med anledning av det som kommer fram i vår granskning – och i så fall vad?
Anna Ekström: Det räcker inte att bara försöka komma åt segregationens effekter, till exempel genom att kompensera utsatta skolor, utan vi behöver även komma tillrätta med skolsegregationens orsaker, bland annat genom att göra regelverket för skolvalet mer rättvist, så att alla barn kan delta i det på lika villkor. Vi behöver också koncentrera oss på att stärka likvärdigheten, både nationellt och lokalt. Det handlar bland annat om att styra mer ekonomiska resurser efter behoven. Resursfördelningen från staten till huvudmännen har vi kontroll över nationellt, men internt måste huvudmännen se till att de har goda system för att fånga de skiftande behoven och för att styra pengar mellan skolor.
I likvärdighetsutredningen finns förslag på ett statligt sektorsbidrag för att öka jämlikheten i skolan. Utredningens förslag har remitterats och vi håller på att bereda frågorna i Regeringskansliet. Vi vet även att lärarnas kompetens spelar roll. Så det handlar även om att försöka locka välutbildade och erfarna lärare till skolor i utsatta områden, till exempel genom de nya förstelärartjänsterna med extra lönetillägg som nu har skapats.
I Kvartals granskning jämför vi enskilda grundskolor, bland annat Seminarieskolan i Landskrona och Hässelbygårdsskolan i Stockholm. Trots att de två skolorna har nästan identisk elevsammansättning och snarlika socioekonomiska förutsättningar, så får Hässelbygårdsskolan nästan dubbelt så mycket pengar per elev. Ändå uppnår Seminarieskolan något bättre resultat (nästan identiskt meritvärde men högre andel elever med godkänt i alla ämnen. De överträffar också förväntningarna inom SALSA i högre utsträckning än Hässelbygårdsskolan). Förvånar detta dig – och vad drar du för slutsatser av det?
Anna Ekström: Det är svårt att säga något om resultaten på enskilda skolor. Jag känner till exempel inte till detaljer om förekomsten av nyanlända elever som kan påverka resultaten. Men vi vet sedan tidigare att det inte är rätlinjiga samband mellan insatta resurser och resultat. Det kan finnas stora skillnader i undervisningens kvalitet mellan skolor med liknande förutsättningar. Styrning och ledning är också viktigt. Men tittar man samlat på resultaten på kommunnivå så kan vi se att det har betydelse att fördela resurser med hänsyn taget till elevernas förutsättningar, och resurserna spelar roll för möjligheten att nå goda resultat i alla skolor. Vi vet också sedan tidigare att skolor i utsatta områden behöver stöd. Därför genomför Skolverket sedan 2015 insatser med riktat stöd till skolor med störst utmaningar, i syfte att främja förutsättningar för barns utveckling och lärande, och insatser för att förbättra elevers kunskapsresultat.