Flygskam löser inte klimatkrisen

Flygskammen var därmed inte så utbredd som man skulle kunna tro. Och varför inte? Flyget står ju trots allt för bara max 2–4 procent av utsläppen – medan till exempel kolkraften står för nästan hälften av de globala utsläppen av koldioxid.

Coronan ett naturligt experiment

Detta faktum illustreras av de begränsade utsläppsminskningar vi sett under coronaåret 2020. Under detta år stannade över hälften av alla flygplan på marken på grund av coronapandemin, vilket kan liknas vid ett så kallat naturligt experiment. I april i år ju levde 91 procent av världens befolkning i länder med hårda reserestriktioner, enligt Pew Research.

Den globala utsläppsminskningen under 2020 blev bara 6–7 procent, enligt preliminära beräkningar.

Hur påverkades utsläppen av detta? Inte nämnvärt, enligt SVT. Den globala utsläppsminskningen under 2020 blev bara 6–7 procent, enligt preliminära beräkningar. Siffran inkluderar även mindre bilkörning och minskad konsumtion. ”Sex procent är i och för sig inte illa. Men det räcker inte långt – inställda flyg löser inte klimatkrisen”, konstaterade SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström.

Klimatfrågan är komplex. Även om forskarvärlden är så gott som enlig om problemet, så råder stor oklarhet om den framtida utvecklingen av såväl klimatförändring som teknikomställning.

Greta Thunbergs opinionsbildning i frågan har gett många hopp, och forskare vid Göteborgs universitet har undersökt om hennes stora mediala genomslag påverkat våra attityder. Detta har man gjort genom att analysera och jämföra opinionerna kring klimatfrågor mellan åren 2018 och 2019 – Thunbergs stora genombrottsår.

”Gretaeffekten” visade sig dock vara mindre än vad man kan tro, med tanke på den massiva mediala bevakningen. Detta framgick av årets SOM-rapport från Göteborgs universitet: ”Gretaeffekten på svensk miljö- och klimatopinion har hittills varit mer blygsam än förväntat: miljöfrågorna position har flyttats fram på dagordningen men rörelserna är obefintliga för attityder och beteenden”, sammanfattade forskarna, bland annat statsvetarprofessorn Henrik Oscarsson.

Ingen bred opinionsförändring

I bara tre av elva undersökta frågor kunde man se någon påtaglig förändring mellan år 2018 och 2019: ”Vi ser inga statistiskt signifikanta förändringar när det gäller svenska folkets intresse för miljöfrågor, oro för förändringar i jordens klimat, oro för miljöförstöring, satsningar på ett miljövänligt samhälle, olika former av miljöbeteenden som att åka kollektivt eller engagemang som innebär medlemskap i miljöorganisationer”, konstaterade forskarna vidare. Man kunde alltså inte se någon säkerställd förändring i vilken utsträckning man valt cykel, bil eller kollektivtrafik mellan åren 2018 och 2019.

Forskarna kunde inte se någon tydlig opinionsförändring knuten till Greta Thunbergs mediala genomslag…

Forskarna kunde inte se någon tydlig opinionsförändring knuten till Greta Thunbergs mediala genomslag – inte ens bland unga eller personer som uppger att de står till vänster.

Hälften av svenskarna, 50 procent, känner oro inför förändringar i jordens klimat. Sverige är för övrigt det land som enligt European social survey har en befolkning som uppger att de är bland de mest oroade av klimatfrågor i Europa. Miljöfrågor generellt har länge varit på agendan i Sverige, men inte heller här har Greta Thunberg gjort något avtryck: ”När det gäller svenska folkets intresse för miljöfrågor har andelen ’mycket intresserade’ varit stabil över lång tid, och i princip oförändrad omkring 15–20 procent sedan 2013. Inte heller här kan vi se någon Gretaeffekt, varken på kort eller på lite längre sikt”, skriver forskarna.

Kunskaper enligt position

De som oroar sig mest över miljöfrågor är oftast yngre kvinnor med vänstersympatier – men trots oron finns stora okunskaper i frågan. Kunskapsbildningen i frågan sammanhänger delvis med ideologi och vilken grupp man tillhör i samhället.

Det var framför allt högutbildade och personer med vänsteråsikter i gruppen som överskattade flygets utsläpp.

Forskarna vid Göteborgs universitet testade en kunskapsfråga på sin panel: Jämför en flygresa och en tågresa mellan Malmö och Paris – vilken släpper ut mest koldioxid? Det vanligast svaret (46 procent) var att flyget släpper ut tio gånger mer än tåget. Bara 31 procent svarade rätt: att flyget är fyra gånger värre än tåget. Omkring 8 procent tror att flyg och tåg släpper ut lika mycket eller att tåg släpper ut mer koldioxid än flyg, och 15 procent tror att flyget släpper ut dubbelt så mycket.

Det var framför allt högutbildade och personer med vänsteråsikter i gruppen som överskattade flygets utsläpp. Bland dem som underskattade flygets utsläpp jämfört med tåg hittar man lågutbildade personer med högersympatier.

Inom grupper som visste eller gissade rätt finns en viss övervikt på yngre personer.

Bedömningarna av klimatfakta antyder en polarisering, vilket kan försvåra en konstruktiv debatt i frågan. Hur stort är detta problem, som brukar kallas ideological biased reasoning? Jag frågar Henrik Oscarsson, som just nu är involverad i ett nytt forskningsprojekt – som leds av filosofen Åsa Wikforss – om denna fråga, vad han tror.

”Vårt flerpartisystem och mediesystem i kombination med folkbildningstradition är omständigheter som borde göra oss motståndskraftiga. Såvida inte de rätt många som torgför idén att ’allt som händer i USA kommer hända här’ lyckas skapa en självuppfyllande profetia”, svarar han.

Förhoppningsvis räcker denna motståndskraft för att debatten ska kunna bli saklig och faktabaserad.