Det vissa kallar ransonering kallar vi frivillighet

För att förstå rapportens bakgrund, och att frågan om effekt och elförsörjning diskuteras så livligt, får vi gå tillbaka fyra år. Det var då Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna fattade den så kallade energiöverenskommelsen. I ett sju sidor långt dokument beskrev partierna målen för Sveriges långsiktiga energipolitik. Ett mål är en 100 procent förnybar elproduktion till år 2040.

I begreppet ”förnybar” ingår inte kärnkraft. Men överenskommelsen slår också fast att målet är just ett mål, och inte ett stoppdatum för kärnkraft.

Vindstilla dagar blir det elbrist

Problemet med förnybara energikällor, som vind och sol, är att de är osäkra. Blåsiga dagar kan vindkraften, om den är tillräckligt utbyggd, ge ett överskott. När vinden mojnar uppstår i stället ett underskott. I debatten har problemet kallats effektutmaningen – att skapa en elproduktion som kan leverera el alla dagar om året, dygnets alla timmar.

Det handlar inte bara om att ladda elbilen på natten utan också om att avstå från att värma bostaden.

I ekvationen ingår en kraftigt ökad elkonsumtion samt att priserna ska vara, som det står i energiöverenskommelsen, konkurrenskraftiga.

Så hur ska vi lösa problemet? I rapporten från Svensk Vindenergi läggs en stor del av ansvaret på konsumenterna. Det handlar inte bara om att ladda elbilen på natten utan också om att avstå från att värma bostaden. Svensk Vindenergi kallar det för efterfrågeflexibilitet. Jens Bjöörn, senior manager för public affairs på Fortum och före detta styrelseledamot i Svensk Vindenergi, vill i stället använda ordet ransonering. Det gör han i en debattartikel i Ny Teknik där han skriver att flexibiliteten kan innebära att avstå från att värma bostaden i upp till två dygn. Han beskriver rapporten som så undermålig att Fortum överväger att lämna Svensk Vindenergi.

Svensk Vindenergi: Rapporten är ett tankeexperiment

Daniel Kulin, strategisk analytiker på Svensk Vindenergi, beskriver rapporten som ett tankeexperiment som har provocerat fram en besvärlig situation.

– Det vissa kallar ransonering kallar vi frivillighet för att spara pengar, säger Daniel Kulin.

Tanken är att när elbrist uppstår ökar priset, och då kommer användningen att minska. Daniel Kulin menar också att vi har 20 års teknikutveckling framför oss.

– Vi ska inte stänga in oss i tanken att vi har samma teknik som vi har idag. Om 20 år kanske alla har ett hemmabatteri, säger Daniel Kulin.

Rapporten utgår enbart från havsbaserad produktion

En annan som har läst rapporten är Staffan Qvist, konsult i energibranschen och författare till boken ”Klimatnyckeln”. Han har tillsammans med andra forskare nyligen tagit fram en rapport om framtidens energiförsörjning, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, men kommit till helt andra slutsatser. Enligt Qvists analys är den optimala  fördelningen 1/3 bibehållen vattenkraft, 1/3 vindkraft samt 1/3 bibehållen och ny kärnkraft för ett framtida fossilfritt elsystem.

Staffan Qvist är kritisk till beskrivningen av elkonsumenternas roll i rapporten från Svensk Vindenergi.

– Jag tycker att det är ett oroande nyspråk att använda ordet flexibilitet på det sättet. I vanliga fall är flexibilitet ett positivt laddat ord. Men nu betyder det att du får inte använda el när du vill, säger Staffan Qvist.

Förutom att rapporten lägger ett orimligt ansvar på elkonsumenterna är Staffan Qvist skeptisk till beräkningen av vindkraftens framtida produktionsprofil. Den databas som används som utgångspunkt innehåller bara havsbaserad vindkraft. Den produktionsprofil som antas uppstå är enligt Staffan Qvist inte orimlig för havsbaserad vindkraft men gäller inte för landbaserad.

I det scenario för vindkraft år 2040 som Svensk Vindenergi tidigare publicerat ska den landbaserade vindkraften stå för nästan dubbelt så mycket energi som den havsbaserade.

Rapporten kan tyckas lite tunn vad gäller redovisning av antaganden, säger Daniel Kulin.

Daniel Kulin på Svensk Vindenergi menar att den vindkraft som byggs på land kommer att bli allt mer lik den havsbaserade och att det är åt det hållet teknikutvecklingen går. Han håller med om att de hade kunnat vara tydligare i att redovisa de antaganden som görs.

– Rapporten kan tyckas lite tunn vad gäller redovisning av antaganden, säger Daniel Kulin.

Men även om framtidens vindkraft skulle vara helt havsbaserad kommer brister att uppstå. I Svensk Vindenergis rapport finns tre olika alternativ för att klara perioder med underskott:

• Flexibla konsumenter.
• Flexibla konsumenter kombinerat det man kallas power-to-gas.
• Flexibla konsumenter och kärnkraft.

Power-to-gas innebär att el från dagar med överskott används för att framställa vätgas för att därmed lagra energin till dagar med underskott. Idag är den här tekniken kostsam, men rapporten räknar med att prislappen kommer att sjunka tillräckligt för att det här alternativet ska bli det näst billigaste. Alternativet med fortsatt produktion av kärnkraft är det dyraste, enligt rapporten.

Staffan Qvist kallar den ekonomiska analysen för obegriplig. Framför allt gäller det beräkningen av kostnaden för kärnkraften, som han anser är överdriven i rapporten. Samma kritik förs fram i Fortums debattartikel.

– Den kritik vi har fått är att vi inte har tagit med en livstidsförlängning av kärnkraften i rapporten. I de antaganden vi gör behöver vi ta hänsyn till kostnaderna för ny kärnkraft, säger Daniel Kulin.

Kärnkraft ingår i fossilfritt

De scenarier som Staffan Qvist har tagit fram utgår inte från att elproduktionen måste bygga helt på förnybara energikällor utan på fossilfria, och där ingår kärnkraften. Utgångspunkten är att kostnaderna ska hållas så låga som möjligt.

Men om nu politiken vill ha 100 procent förnybar elproduktion, bör inte marknaden leverera då, även om kostnaderna blir högre än om man nöjer sig med fossilfritt?

Staffan Qvist ser andra problem med en elproduktion som enbart består av förnybara energikällor som vind-, vatten- och solkraft. Ett är att risken för stora störningar ökar. Idag kan elnätet kompensera för vissa störningar, men blir de för stora ökar risken för elavbrott.

– Nätets frekvens ska ligga inom ett visst band, och har man en stor störning kan det bli bortkopplingar och i värsta fall nedsläckning av kraftnätet, säger Staffan Qvist.

Ett annat handlar om vattenkraftens miljöpåverkan. Genom att öka och minska flödena kan vattenkraften till viss del kompensera för mindre blåsiga dagar.

– Det där börjar bli ganska volatilt idag och kommer att bli mer extremt i framtiden; om det blåser mycket tvingas man köra med minimalt vattenflöde och när det inte blåser får man köra med maximala flöden och det påverkar naturen och djurlivet i älvarna, säger Staffan Qvist.

Rapporten utgår inte från den teknik som finns idag

Med tanke på den kritik som framförts håller Daniel Kulin på Svensk Vindenergi med om att rapporten kunde ha varit tydligare.

– Det är många som har tolkat det som att vi vill beskriva ett optimalt system. Men vi ville leka med tanken på vad som kan göras och har provocerat fram en extrem situation. Daniel Kulin tycker att det inte är fruktbart att fokusera på den teknik och de alternativ som finns idag.

– Det kommer att finnas gott om tekniska lösningar och inte vara så dyrt, framtiden kommer ge bättre energi som blir billigare.