Jämställdheten gör en U-sväng under corona

Kvinnors ekonomi drabbas hårdare

När ett bohag ska bli två ökar kostnaderna och därmed drabbas privatekonomin för den enskilde. I ett läge där kvinnor fortfarande tjänar mindre än män, väljer yrken och omfattning av arbete som ger lägre inkomst, kan skilsmässa påverka ekonomin mer för just kvinnor.

Sett utifrån intjänade pengar under en livstid, påverkas förutsättningarna redan i och med familjebildning. Kvinnor tar enligt Statistiska Centralbyrån ut i snitt 70% av föräldraledigheten. Mäns andel är 30%.

Den som stannar hemma mest sätter rutinerna från start. Det innebär både att kvinnor paxar rollen som permanent projektledare för AB familjen, och att män trängs undan. Förutom att kvinnor fortfarande tjänar sämre än män för lika arbete, halkar därmed löneutvecklingen efter. Deltidsanställning är fortfarande vanligare bland kvinnor under småbarnsåren och det syns på sista raden när livsinkomsten ska summeras.

I jakten på förklaringar till varför kvinnor i större utsträckning väljer att gå ner i arbetstid märks det berömda ’livspusslet’. Enligt SCB lägger kvinnor 6 timmar mer på hushållsarbete (27 timmar) i veckan än män (21 timmar). Inom EU axlar kvinnor i snitt sexton timmar mer i veckan av hushållsarbetet. Att jobba tvåskift – kvällspass hemifrån efter att barnen har lagt sig – är för många ett recept på utbrändhet, och skilsmässa.

Kvinnofällan i karantän

En undersökning från april av University College of London och Institute for Fiscal Studies i England visar att under karantän hemfaller kvinnor till att axla merparten av hushållsarbetet och barnpassning. Medan mannen kan jobba ostört i tre timmar, får kvinnan en timma på sig att göra något vettigt för jobbet innan ett barn ska tröstas eller något annat måste hanteras i hemmet. Det finns en uppenbar risk att sådana faktorer påverkar möjligheten att prestera yrkesmässigt och därmed ta sig uppåt i karriär och lön.

Genusforskning pågår vid flera lärosäten i Sverige, men någon undersökning som den brittiska om coronapandemins påverkan har ännu inte gjort.

Svensk och internationell statistik visar att det ofta är kvinnan som tar initiativ till skilsmässa. Men oro för ekonomin kan också vara en orsak till att kvinnor stannar kvar i dåliga äktenskap. En möjlig indikation på kvinnors socioekonomiska förutsättning i Sverige i relation till beslut om skilsmässa, omskrevs i en artikel i Amelia 2018  där en av fem kvinnor sade sig inte råd att skilja sig, och en av tre kvinnor angav pengar som ett stort hinder för att kunna separera.

Kvinnor som avancerar karriärmässigt verkar å andra sidan skilja sig oftare än kvinnor som inte gör det, enligt en studie av forskare vid Stockholms universitet som nyligen publicerades i American Economic Journal.¹ De jämförde hur relationerna i privatlivet gick för vinnande respektive förlorande kandidater till borgmästarposter och parlamentsplatser. Kvinnor som vann toppjobben fördubblade sin risk för skilsmässa.

För män är det tvärtom, framgång i karriären betyder för dem lägre risk för skilsmässa. En möjlig förklaring till det kan vara att åtaganden på jobbet i högre utsträckning går ut över relationen för kvinnor. Framgång och ansvar på jobbet innebär ett högre personligt pris för dem.

Ekonomisk omställning drabbar kvinnoyrken

Den ekonomiska krisen slår hårt mot kvinnor. Butiksdöden var ett faktum redan före pandemin, och accelererar nu kraftigt. 60% av anställda i butik och fackhandel är kvinnor. Inom okvalificerade kontorsjobb är siffran 78%. En sedan tidigare nödvändigt omvandling av sektorer som kan effektiviseras och digitaliseras blir nu påtaglig, samtidigt som det givetvis slår hårdast mot kvinnors ekonomiska förutsättningar.

Vid ekonomisk nedgång varslas deltidsanställda och icke-kritiska funktioner först. Arbetssökande med mindre erfarenhet, eller sådana som varit borta längre perioder, är givetvis mindre attraktiva på arbetsmarknaden.

I de kvinnodominerade handels- och besöksnäringarna gäller fler tillfälliga anställningar, som faller utanför stödprogrammen som gynnar mansdominerade industrisektorer.

I juli gick Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen ut i ett pressmeddelande tillsammans med sina nordiska kollegor och varnade för att Corona-krisen inte får bli en jämställdhetskris.

”Corona-krisen slår mot kvinnors rättigheter, och FN varnar om att våldet mot kvinnor ökar i hela världen. Kvinnor i utsatta grupper i Sverige lever i isolering och det är svårare att söka hjälp,” säger Åsa Lindhagen till Kvartal.

Jämställdhetsministern pekar på ett ökat behov att förebygga våld i nära relationer, på ekonomin och specifikt permitteringar, som enligt Lindhagen eventuellt gynnar män i större utsträckning. I de kvinnodominerade handels- och besöksnäringarna gäller fler tillfälliga anställningar, som faller utanför stödprogrammen som gynnar mansdominerade industrisektorer.

Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten ser också att kvinnodominerade delar av arbetsmarknaden troligen inte återhämtar sig på samma sätt. ”Kanske ser vi fler visstidsanställningar bland kvinnor som kämpar med att få ihop livspusslet. Det får konsekvenser.”

Vårdskulden påverkar vårdkonsumtionen. Livmoder- och bröstcancerscreening har pausats på många håll i landet.

På grund av bemanningskriser inom sjukvården på flera håll i landet, med kalabaliken på Karolinska som talande exempel, har vi lärt oss det nya ordet vårdskuld – att planerade operationer skjuts framåt på grund av akuta åtaganden. Det är ett faktum som Lena Ag också vill lyfta i diskussionen om pandemins påverkan på just kvinnor.

Fler män dör i covid-19, men kvinnor drabbas på grund av de indirekta följderna för folkhälsan.

”Vårdskulden påverkar vårdkonsumtionen. Livmoder- och bröstcancerscreening har pausats på många håll i landet. Samtidigt slår den sociala isoleringen hårdare mot kvinnor eftersom det finns fler kvinnor bland de äldre.”

Ökning av våld i hemmet drabbar kvinnor

I en undersökning av Akademikerförbundet SSR svarar 9 av 10 socialarbetare att pandemin skapar fler sociala problem, där våld i nära relationer nämns av 94%. Enligt Lena Ag har trycket på landets kvinnojourer ökat, och stödorganisationen Bris tog emot 20% fler samtal i maj jämfört med samma månad 2019. Mycket handlar om våld i hemmet, en trend som också bekräftas av Brottsförebyggande Rådet.

Försämrad ekonomi, mindre socialt umgänge och fler skilsmässor påverkar både fysisk och mental hälsa. Under mars och april såg psykolog-appen Mindler en ökning på 30 procent fler klienter.

Fredrik Bondestam föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet hänvisar till erfarenheterna från tidigare pandemier såsom sars och zika. När arbetstillfällen försvinner ökar generellt mäns våld mot kvinnor. Tidigare har arbetsplatsen varit ett skyddat rum för kvinnor som lever i våldsamma relationer. De första siffrorna från en pågående studie vid European Institute of Gender Equality visar en ökning av våld i hemmet i Frankrike på 32% och i Litauen på 20% under ett fåtal veckor under våren. Riktade insatser och att prioritera forskning om våldsprevention under kriser är kritiskt säger Fredrik Bondestam, eftersom kunskapsläget är oklart.

Åsa Lindhagen nämner att hedersrelaterat våld är viktig, då isoleringen slagit mycket hårt mot kvinnor i vissa grupper som redan står långt från arbetsmarknaden såsom utrikesfödda.

Att vara en feministisk regering förpliktigar säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen. 100 miljoner kronor i extra tillskott har gått till civilsamhället, som kan agera mer snabbfotat än organisationer i offentlig sektor. Kommissionen som regeringen har tillsatt för att utvärdera insatserna i coronakrisen har ett tydligt uppdrag att se över konsekvenserna för jämställdheten. Åsa Lindhagen nämner att hedersrelaterat våld är viktig, då isoleringen slagit mycket hårt mot kvinnor i vissa grupper som redan står långt från arbetsmarknaden såsom utrikesfödda. Det kommer dock att dröja fram till 2022 innan kommissionen slutredovisar sitt arbete.

Parallellt med denna till synes deprimerande utveckling för jämställdheten generellt, och för vissa grupper av kvinnor speciellt, pågår politiska diskussioner om medborgarlön och kortare arbetsdagar. Någonstans i debatten kanske vi kan skönja att hemmafrun får komma in från kylan.