I korthet
I Joel Halldorfs artikel riktas fokus mot att rentvå den nytillträdde påven Leo XIV från en viss anklagelse i Peru. Det är möjligt att kardinal Robert Prevost i det aktuella fallet inte agerade på ett direkt klandervärt sätt – det får framtida granskningar visa. Men den väsentliga frågan är inte om en person inom detta system möjligen gjorde tillräckligt i ett enskilt fall. Halldorf underlåter helt att nämna det verkliga problemet: den ideologi, teologi och kultur som genomsyrar katolska kyrkan – och som gång på gång visat sig utgöra en grogrund för övergrepp.
Hur ser denna ideologi ut? Ett snabbt överslag i kyrkans egen katekes visar:
- Abort likställs med mord, och medför exkommunikation. (§2271–2272)
- Homosexuella handlingar beskrivs som ”i sig själva oordnade” och ”under inga omständigheter godtagbara.” (§2357)
- Onani ses som en ”allvarlig störning av den sexuella ordningen.” (§2352)
- Preventivmedel fördöms eftersom varje samlag måste vara ”öppet för livet.” (§2366)
- Sexualitet utanför äktenskapet klassas som synd, och äktenskapets huvudsakliga syfte är inte kärlek, utan fortplantning. (§1652)
Det är denna människosyn – livsförnekande, sexualfientlig, kontrollorienterad – som utgör bakgrunden till kyrkans katastrofala hantering av kropp, lust, makt och skuld. Den skapar ett klimat där övergrepp kan frodas, där offren tystas, och där syndabekännelsen är viktigare än upprättelsen.
Den som företräder denna kyrka, dess katekes och dess kultur, är inte en del av lösningen – utan fortfarande en del av problemet.
Redan prenumerant? Logga in här
Du har läst en olåst
artikel från Kvartal
artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt
