– Turkiet riskerar att närma sig något som liknar en regelrätt diktatur, säger Paul Levin, Turkietkännare vid Stockholms universitet. Han menar att Turkiet har haft ett flerpartisystem och demokratiska val ända sedan 1950-talet, men att landet de senaste 20 åren glidit allt mer mot ett auktoritärt styre.
Gripandet av İmamoğlu, som anklagas för korruption och samröre med den terrorklassade kurdiska motståndsgruppen PKK, sker bara dagar innan han väntades bli utsedd till oppositionspartiet CHP:s presidentkandidat. Händelsen har mötts av stark kritik och protester där tusentals människor trotsat demonstrationsförbudet för att uttrycka sitt missnöje.
– Det är ju så att Erdoğan verkar vilja sitta en mandatperiod till och han ser İmamoğlu som ett stort politiskt hot, säger Paul Levin som tillägger att Erdoğans agerande tyder på att han försöjer att oskadliggöra en karismatisk utmanare till presidentposten.
Trots Erdoğans försök att förbättra Turkiets ekonomiska relationer med Europa och Nato, kan gripandet få negativa konsekvenser för landets internationella ställning.
– Vi har redan sett att liran sjönk dramatiskt och centralbanken tvingades spendera 7-8 miljarder dollar för att stabilisera valutan, konstaterar Levin. Han menar att Erdoğan ändå räknar med att den internationella kritiken blir mild på grund av Turkiets strategiska betydelse i det nuvarande geopolitiska läget.
– Fredsförhandlingarna med PKK är också ett försök att säkerställa att han kan sitta kvar vid makten, åtminstone delvis. Erdoğan gör bedömningen att Europa och EU inte kommer att kunna kritisera honom så hårt för detta,” säger Paul Levin.
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt
