Martin Ingvar om IQ i Norden: Uppgång och fall

James Flynn gjorde systematiska studier och visade att IQ år för år ökade i många länder, vilket ledde till diskussioner präglade av utvecklingsoptimism. [1]  Mellan 1932 och 1978 steg uppmätt IQ i USA med nästan 14 poäng. [2] Den positiva utvecklingen var starkast i de länder som hade bra skolsystem – något som just hade införts – och trenderna tillskrevs framför allt bättre skola parat med god samhällsutveckling. Det som framför allt ökande var resultaten från specifika tester (som är mer känsliga för utbildning) medan den generella begåvningsfaktorn (g-faktorn) inte alls uppvisade samma positiva utveckling. [3]

Efter millennieskiftet har det kommit ett stort antal arbeten från de nordiska länderna som visar motsatt tendens. Det är sannolikt helt riktiga observationer eftersom de är konsistenta över flera länder och uppvisar en trend över tid. Det fall som noterats i de nordiska länderna verkar vara i samma storleksordning som den positiva Flynn-effekten var i USA när det gick som bäst. Det verkar som att det är toppen som faller mest – vilket är i linje med vad till exempel PISA-mätningarna visar. [4]

Så nu är diskussionen igång.

Många teorier har föreslagits för att förstå Flynn-effekten. De har inkluderat biologiska förklaringar, miljöfaktorer – såsom utbildning, teknik och familjestorlek – och minskad IQ-variabilitet i ett jämlikare samhälle.

Mest sannolikt är det flera faktorer som spelar in när trenden nu börjar gå åt motsatt håll. På många håll i världen, inte minst i de nordiska länderna, har ett långsiktigt bekymmer med skolans organisation kunnat ses. Trenden med minskad läsning, fallande resultat inom matematik och logiskt resonemang har kunnat påvisas i internationella jämförelsemätningar.

Likaså finns uppenbara bekymmer med lika tillgång till bra utbildning och lärare. Det syns i Sverige eftersom skillnaderna i skolresultat mellan skolor och inom skolor ökar markant. Man kan också se ett tecken på skolans bristande kvalitet i att skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat fortsätter att öka. Bra skolsystem har liten skillnad mellan pojkars och flickors prestationer.

En genomgång av skolans funktionssätt visar stora problem avseende kunskapssyn och organisation samtidigt som resultaten visar på alarmerande trender där antalet elever som presterar i topp minskat drastiskt, antalet som inte når gymnasiet ökar samtidigt som lärarrekryteringen går trögt. Att Sverige särskilt måste arbeta med rekryteringen av lärare är mycket tydligt när man ser hur intagningskraven till lärarutbildningen ligger mycket lågt och väldigt få vill ägna sig åt matematik eller naturvetenskapliga ämnen.

Det finns historiska data som tillskriver migration en del i den negativa trenden för Flynn effekten. Några aktuella data från Sverige finns inte, men kombinationen av immigration och bristande integration behöver studeras i detta sammanhang – särskilt som Flynn-effekten verkar kunna påverkas av samhällets sätt att organiseras. Både klass- och integrationsresan börjar i skolan.

Oavsett vilken förklaringsmodell som tillämpas, bör man se data om sjunkande IQ-resultat som starka varningssignaler. De vunna sociala vinster vi upplevt med ett alltmer organiserat samhälle, måste skötas för att inte stabiliteten ska påverkas. Skolans förändringsbehov är akut. [5]