Den historiska händelsen äger rum i samband med årsdagen av Sveriges medlemskap i Nato den 7 mars, vilket skedde efter en lång och utdragen process där Ungern och Turkiet dröjde med att ratificera ansökan.
Gunilla Herolf, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, menar att medlemskapet gör Sverige säkrare.
– Vi är säkrare idag än för ett år sedan i det att vi inte är ensamma i Östersjön inför en rysk aggression, säger Gunilla Herolf och understryker att Sverige kommer få hjälp om landet blir angripet.
Hon betonar dock den osäkerhet som råder kring Rysslands krig i Ukraina och USA:s agerande under Trumpadministrationen.
– Det är en fruktansvärt osäker situation för hela världen, konstaterar hon.
Samtidigt är inte alla övertygade om Nato-medlemskapets fördelar. Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen, anser inte att Sverige är säkrare nu.
– Nato är inte den demokratiklubb den utmålades som, säger Kerstin Bergeå som uttrycker oro för retoriken runt att Europa nu behöver bygga upp sin egen kärnvapenförmåga för att avskräcka Ryssland. Hon menar att diskussionen om en ökad kärnvapenarsenal i Europa är oroväckande och legitimerar massförstörelsevapen.
Gunilla Herolf framhåller dock att Europas kärnvapenmakter, Storbritannien och Frankrike, har begränsade resurser och att det skulle kräva stora ansträngningar att bygga upp en liknande förmåga som USA:s strategiska kärnvapenarsenal. Diskussioner om europeisk självständighet på kärnvapenområdet kan komma att pågå, men det är ett jättestort steg.
– Innan det inträffar så kommer man att ha vänt på många stenar, säger Gunilla Herolf.
artikel från Kvartal
- Alla artiklar
- Alla poddar
- Kvartals app
- Reklamfritt
