Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Nyheter

Spökmannen – varför släpptes han ut?

“Spökmannen” Jordanis Kouroutsidis döms till fyra år och sex månaders fängelse för en ny våldtäkt i ett soprum. Bilden kommer från en tidigare utredning. Foto: Polisen

Domen mot ”spökmannen” Jordanis Korotsidis har väckt debatt om möjligheten att införa ett säkerhetsstraff för att hantera återfallsförbrytare. Domen på 4,5 års fängelse kritiseras av flera  instanser – däribland Svea hovrätt.

 

Lyssna på inslaget och mycket mer i podden Kvartal Idag.
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Kvartals redaktion | 26 februari 2025
Profil Inlästa texterLästid 2 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Den 55-årige Jordanis Kouroutsidis, känd som ”spökmannen”, dömdes nyligen för våldtäkt för sjätte gången till 4,5 års fängelse. Domslutet har aktualiserat frågan om hur samhället kan skydda sig mot återfallsförbrytare.

I samband med domen har säkerhetsstraff återigen kommit på tapeten – vilket skulle göra det möjligt att låsa in vissa brottslingar  på obestämd tid om återfallsrisken bedöms som hög.

– De möjligheter som finns just nu att ha någon inlåst på obestämd tid är är om de begår tillräckligt allvarlig brottslighet. Då kan man dömas till livstid eller om personen är allvarligt psykiskt sjuk och behöver tvångsvård. Men för de som inte uppfyller de kraven finns det inget sätt. Då åker man liksom in och ut från fängelset, säger Tova Bennett, doktor i straffrätt och expert på skärningspunkten mellan brott och sjukdom, till Kvartal idag.

I somras lade en utredning fram ett förslag om att säkerhetsstraff skulle gälla för personer som tidigare dömts för allvarliga brott med hög återfallsrisk. Men Bennett uttrycker skepsis kring om hur detta skulle kunna komma att tillämpas, exempelvis när det handlar om gängkriminella.

– För att komma ifråga för straffet ska krävs att någon först redan dömts för allvarliga brott med ett straffvärde på minst fyra års fängelse och sedan återfaller i minst lika allvarlig brottslighet. Man förutser att det är ett litet antal personer som skulle kunna omfattas av det straffet, menar Bennett.

Om förslaget blir lag skulle domstolarna kunna få hjälp av Rättsmedicinalverket för att bedöma återfallsrisken. Dock finns kritik, bland annat från Svea hovrätt, som ser en risk för att individer kan hållas frihetsberövade i förebyggande syfte utan faktisk återfallsrisk.

Redan prenumerant?    
Du har läst en olåst
artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.
  • Alla artiklar
  • Alla poddar
  • Kvartals app
  • Reklamfritt

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?  
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.