Bygg broar till de nya jobben

Löntagare som förlorar jobbet i en kris riskerar att få mycket svårt att komma tillbaka när ekonomin vänder uppåt.

Tidigare kriser har lärt oss att de negativa effekterna på arbetsmarknaden riskerar att bli långvariga. Löntagare som förlorar jobbet i en kris riskerar att få mycket svårt att komma tillbaka när ekonomin vänder uppåt. Erfarenheten efter finanskrisen är att de jobb som har skapats efter krisen, i såväl Sverige som andra OECD-länder, i genomsnitt har haft lägre produktivitet och lägre löner än de jobb som försvann under krisen.

Det är en förklaring till den oroväckande låga produktivitetstillväxten i Sverige och resten av västvärlden under de senaste tio åren.

Många som nu prövar näthandel, hemleveranser och digitala tjänster kommer att fortsätta göra det när krisen är över.

Strukturomvandling drivs av ny teknik, förändrade konsumtionsmönster, nya affärsmodeller och nya sätt att organisera arbetet. Vi kan förvänta oss att krisen påskyndar denna strukturomvandling. Och det kan gå snabbt. Många som nu prövar näthandel, hemleveranser och digitala tjänster kommer att fortsätta göra det när krisen är över. Fysiska butiker som nu slår igen riskerar att aldrig öppnas igen. Gigekonomin kommer att växa snabbare än tidigare. Flygbranschen genomgår ett stålbad. Samtidigt försöker fler företag hitta leverantörer i Sverige snarare än på andra sidan jorden.

En strukturomvandling som annars skulle tagit flera år kan nu ta några månader.

De jobb som växer fram efter krisen är inte nödvändigtvis samma jobb som nu försvinner. En snabbare strukturomvandling leder därför till ökade omställningsbehov och högre krav på arbetstagarnas omställningsförmåga. När förändringarna går snabbt och på bred front blir utmaningarna större.

Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken, men även parternas kollektivavtalade omställningsåtgärder, måste förberedas på detta. Det krävs en politik som bygger broar till de nya jobben. Krisen bör användas för att rusta arbetskraftens humankapital och anställningsbarhet.

Behovet av reformer

Vi vill peka på några centrala reformstrategier: Beredskapen för att säkra framtidens kompetensförsörjning måste höjas. Arbetslöshetskrisen behöver användas till att utbilda löntagare till framtidens jobb. Många av dessa jobb är kvalificerade LO-yrken: undersköterskor, industriarbetare och hantverkare. Sverige behöver prioritera yrkesutbildningar och fokusera mindre på allmänna högskoleutbildningar.

Forskning pekar på att det finns ett starkt samband mellan goda grundläggande färdigheter i svenska, matematik och engelska och framgångsrik etablering på arbetsmarknaden.

Regeringens satsning på yrkesutbildningar som återfinns i krispaketen är bra. Men nu behövs också en bättre studiefinansiering så att arbetslösa kan utbilda sig till yrken där det kommer att råda brist. Den pågående reformeringen av Arbetsförmedlingen bör avbrytas. Arbetsmarknadspolitiken måste få mer resurser, inte minst för kompetenshöjande åtgärder. Vi vill att Arbetsförmedlingen ska få möjlighet att anvisa arbetslösa till reguljära studier med bibehållen ersättning från arbetsmarknadspolitisk ersättning.

Forskning pekar på att det finns ett starkt samband mellan goda grundläggande färdigheter i svenska, matematik och engelska och framgångsrik etablering på arbetsmarknaden. Arbetslösa bör stärkas i dessa grundläggande färdigheter – både för de som blir öppet arbetslösa och de som permitteras helt eller delvis från sin arbetsplats.

Stärk parternas ansvar för omställning

Redan idag tar fack och arbetsgivare ett stort ansvar för trygghet på arbetsmarknaden. Vår syn är att parternas arbete med omställning och självreglering av arbetsmarknaden måste förstärkas ytterligare. Staten måste reglera gig-ekonomin för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilket dessutom underlättar för parterna att ta ökat ansvar för denna del av arbetsmarknaden.

Redan nu måste staten växla upp arbetet med den digitala omställningen.

Ett annat område är att säkerställa insatser som värnar löntagarnas humankapital genom kontinuerlig kompetensutveckling på arbetsplatsen. Ett tredje område är att utveckla arbetet med yrkesvalidering, som gör att löntagarna lättare kan visa upp sina kunskaper och färdigheter för potentiella arbetsgivare.

Redan nu måste staten växla upp arbetet med den digitala omställningen. Den strukturomvandling som nu präglar arbetsmarknaden kommer att ställa stora krav på digital infrastruktur. Sverige behöver investeringar i alltifrån elektrifiering till ökad datakapacitet. E-handeln ställer nya krav på klimatsmarta och effektiva transporter. Vi vet att det tar tid att få igång infrastrukturprojekt även när det handlar om renovering och utbyggnad. Detta uppstartsarbete behöver således inledas nu.

Vi vill se större resurser till närings- och innovationspolitiken och den behovsmotiverade forskningen för att främja näringslivets digitala och klimatmässiga omställning.

Värna öppenhet

I kampen mot smittan har många länder valt att stänga gränser och begränsa exporten och importen av varor. Risken är att protektionism kommer att prägla många länders agerande också efter att smittspridningen är över. Sverige måste värna frihandel och global konkurrens.

Strukturomvandlingen kan, rätt hanterad, långsiktigt bygga Sverige mer produktivt och skapa nya och bättre betalda jobb.

Om Sverige ska kunna nå en folklig acceptans för frihandel och öppenhet fordras en politik som fördelar bördorna rättvist. Löntagarnas skydd vid arbetslöshet är en central komponent i en politik för positiv strukturomvandling. Det kräver en permanent höjning av a-kassetaket i kombination med goda omställningsmöjligheter.

Strukturomvandlingen kan, rätt hanterad, långsiktigt bygga Sverige mer produktivt och skapa nya och bättre betalda jobb. Men fel hanterad kan en strukturomvandling försämra arbetsmarknadens funktionssätt. Sverige riskerar då att få en situation där arbetskraftsbrist och flaskhalsar existerar parallellt med en hög och bestående arbetslöshet.