Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Cortado

EU tillåter att miljardbidrag investeras i försvaret

Illustration: Hans von Corswant

Hittills har det inte varit tillåtet att lägga EU-pengar på militära utgifter. Det kan nu ändras – och leda till stora investeringar på försvaret i Europa.

Dessutom i dagens Cortado: Kolkraft fortsätter att öka trots utfasning i Väst, nordkoreanska avhoppare förklarar varför soldater är beredda att dö i Ryssland – och Afghanistans sista jude har flyttat till Israel.

Av Johannes Stenlund | 12 november 2024
ProfilLästid 3 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Kvartals Cortado är en koncentrerad dos av världen varje vardag, serverad kl. 16.30 – ofta med nyheter som svenska medier inte uppmärksammar.

EU-länder kan få miljarder till försvaret med ny regeltolkning

I 30 år har EU:s sammanhållningsfonder delat ut pengar till länder för att jämna ut ekonomiska skillnader inom unionen. En utbetalning kräver dock att länders ansökan ska godkännas, baserat på vad de vill spendera pengarna på. Tidigare har det inte varit tillåtet att köpa vapen eller investera i annan militär upprustning, vilket har lett till att bara fem procent av fonden har använts.

Det kan nu vara på väg att ändras. EU planerar nämligen att göra det möjligt för länder att lägga pengarna på militären, skriver Financial Times.

Läs hela artikeln här.

Storbritanniens sista kolkraftverk, Ratcliffe-on-Soar i Nottingham. Foto: Rui Vieira/AP

”Kolkraftens död är kraftigt överdriven”

Storbritannien var landet som drev den industriella revolutionen – och kol var en central del i det, först som bränsle för ångmaskiner och därefter för att generera elektricitet. Därför var det en epok som gick i graven i början av oktober när det sista brittiska kolkraftverket stängde, ett år tidigare än planerat. Kolet ses allmänt som en ”smutsig” energikälla på grund av negativa effekter på både närmiljön och den globala uppvärmningen, och det har fått många länder i Väst att fasa ut det fossila bränslet. Men på en global nivå spelar kolet fortfarande en viktig roll, skriver The Economist.

Läs hela artikeln här.

3,5

… miljoner människor bor i de ryskockuperade områdena i östra Ukraina. Det är nästan en halvering av antalet invånare som bodde där före kriget, enligt tankesmedjan German Institute for International and Security Affairs.

Nordkoreas ledare Kim Jong-un och Rysslands president Vladimir Putin skakar hand efter att ha undertecknat ett strategiskt partnerskap i Pyongyang, Nordkorea, onsdagen den 19 juni 2024. Foto: Korea News Service/AP

Därför är nordkoreaner beredda att dö för Ryssland

10 000 soldater från Nordkorea uppskattas ha rest till Kurskregionen för att strida på Rysslands sida i kriget mot Ukraina. Några särskilda band till den ryska nationen har knappast de nordkoreanska soldaterna, och risken för att dö är stor. Ändå vill de flesta soldaterna troligen åka dit, säger avhoppare som Wall Street Journal har talat med.

Läs hela artikeln här.

Zablon Simintov. Foto: David Goldman/AP

Afghanistans sista jude har flyttat till Israel

Zablon Simintov skapade internationella rubriker 2021 när han flydde från Afghanistan. Även om han inte var ensam om att fly landet efter talibanernas maktövertagande var han unik i ett avseende – han ansågs allmänt vara den sista juden som bodde i Afghanistan. Född i staden Herat 1959 hade han försörjt sig på att sälja mattor och driva en kebabrestaurang i Kabul. Ökande diskriminering ledde till att han flyttade in i Kabuls enda synagoga, som han också tog hand om.

Läs hela artikeln här.


Vilken bild av Sverige sprids utomlands? Sverigebilden fångar upp nyheter med svensk anknytning som har publicerats i internationella medier.

Filippinska The Manila Times: Kaxigt Sverige vill skydda sitt eget namn

Sverige har tagit ett kaxigt beslut med glimten i ögat. Det skriver den filippinska tidningen The Manila Times apropå Sveriges försök att registrera ”Sweden” som ett officiellt varumärke. I ett pressmeddelande säger Sveriges turistbyrå Visit Sweden att man vill minska sammanblandningen med andra platser som heter Sweden – det finns nämligen åtta andra Sweden i världen. Ansökan har skickats till Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet och Visit Sweden planerar också att samla in underskrifter för att driva igenom frågan.

Redan prenumerant?    
Du har läst en olåst
artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.
  • Alla artiklar
  • Alla poddar
  • Kvartals app
  • Reklamfritt

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?  
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.