Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Varför trotsar Sverige WHO?

Snart kan han vara på jobbet igen – i Tyskland. Foto: Andreas Gebert/Reuters/TT
Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Ludde  Hellberg | 25 mars 2020
Ludde Hellberg är Kvartals vd.
Profil Inlästa texterLästid 1 min Skärmläsarvänlig
I korthet
I stora delar av världen ses Sydkorea som ett föregångsland i kampen mot coronaviruset, med anledning av landets massiva virustestning och framgångsrika smittspårning. Journalisten Ludde Hellberg frågar sig varför Sverige fortsätter trotsa WHO:s uppmaning om att ”testa, testa, testa”.

Den 26 maj 2015 rapporterade WHO att en man i Sydkorea insjuknat i MERS, efter att ha återvänt från en resa på den arabiska halvön. Under den följande sommaren upptäcktes totalt 186 fall av luftvägssjukdomen innan smittspridningen i landet stoppades helt. Det var lärdomar från det här utbrottet som fick Sydkorea att utveckla världens mest omfattande och effektiva struktur för testning och smittspårning av coronavirus, vilken nu blivit avgörande i kampen mot covid-19.

Till dags dato har Sydkorea testat fler än 330 000 personer för det nya coronaviruset – flest i världen i absoluta tal och i toppskiktet vad gäller antal tester i relation till befolkningsmängd. Sydkorea planerar nu att installera ett tjugotal bås på Seouls största flygplats, för snabbs://t.co/6E4FauSBfm?amp%3D1&source=gmail&ust=1585206502791000&usg=AFQjCNFJz19i6GjZdr793Lo7r_fBbRxbbQ”>provtagning av resenärer från Europa.

Småförkylda kan återvända till jobbet

En av många positiva effekter av systematisk och omfattande testning är att småförkylda människor som testat negativt för covid-19 inte skulle behöva sättas i hemkarantän, utan snabbare skulle kunna återvända till jobbet. I nuläget uppmanar Folkhälsomyndigheten alla med med symtom som snuva, hosta eller feber att inte gå till jobbet, skolan eller förskolan. Det gäller även om man bara känner sig lite sjuk. Ett test visar om det finns en pågående covid-19-infektion i kroppen vid tiden för provtagning.1 Så länge exempelvis vårdpersonal är skyddade kan de anses vara säkrade efter att testet utförts, säger Björn Olsen professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.

En snuvig sköterska – eller en förkyld journalist. Den här artikeln utgör ett bra exempel på den saken, vi ska återkomma till det om en liten stund. 

Sydkoreas massiva testning i kombination med avancerad smittspårning, där smittades mobiltelefoner används för att slå fast deras rörelser och interaktioner, har lett till den kanske mest framgångsrika bekämpning av smittspridningen i ett land. Singapore, Taiwan, Hongkong och Israel brukar också lyftas fram – men dessa har stoppat viruset vid gränsen och sedan hållit smittan borta genom vaksam kontroll. Sydkorea hade ett utbrott med tusentals fall i landet och verkar ha fått bukt med den interna spridningen. Trots den geografiska närheten till Kina och en befolkning på över 50 miljoner invånare har än så länge endast 120 personer dött av viruset i Sydkorea – att jämföra med Italien med 60 miljoner invånare, där dödssiffran nu är uppe i över 6 000. 

Den 16 mars uppmanade WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom alla länder i världen att i praktiken följa just den sydkoreanska modellen:

– Vi har ett enkelt budskap till alla länder. Testa, testa, testa. Testa varje misstänkt fall. Om de testar positivt, isolera dem och ta reda på vem de varit i nära kontakt med upp till två dagar innan de utvecklat symtom – och testa även dessa personer, sade Adhanom på en presskonferens i Geneve.

Många länder, exempelvis USA, Tyskland, Spanien och Storbritannien, gör nu sitt bästa för att följa WHO:s råd och skala upp testkapaciteten, bland annat med så kallad drive through testing och mobila testcenter. 

Den internationella samarbetsorganisationen för ekonomisk utveckling OECD:s generalsekreterare Ángel Gurría har uppmanat alla regeringar att rädda världsekonomin genom att riva upp byråkratiska begränsningar och budgettak och se till att få ut snabba och gratis tester åt alla.  

Så gott som hela världen verkar alltså vara överens om att det bästa just nu är att testa så många som möjligt. Så varför verkar det som att ingenting händer i Sverige?

Det är inte helt lätt att få ett tydligt svar på den frågan.

Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten har avfärdat WHO:s uppmaning med att den egentligen inte gäller alla länder – att det beror på vilket stadium epidemin nått i respektive område och att massiv testning inte skulle vara effektivt för den situation som Sverige nu befinner sig i. 

Men stämmer det verkligen? Och vilka är argumenten emot att maximera testkapaciteten?

Ett test kostar bara 100 kronor

Sten Linnarsson, professor i molekylär neurobiologi på Karolinska institutet, menar att Sverige omedelbart borde ställa om för att kunna testa hela befolkningen, så att endast de som är bekräftat smittade behöver sättas i karantän. Han säger att det skulle kräva en nationell mobilisering, men att kostnaden – omkring hundra kronor per test – skulle vara låg i jämförelse med andra krisåtgärder som nu vidtas: ”Det är egentligen inte en kostnadsfråga, däremot är det förstås en logistikfråga huruvida det verkligen går att genomföra. Det får man väl titta på, men då måste man vara intresserad av att göra det”.

Björn Olsen har flera gånger kritiserat Folkhälsomyndighetens hantering av det nya coronaviruset. Han menar att man redan från början skulle testat många fler än vad man gjorde, men att det just nu ­– när den allmänna smittspridningen i Sverige är ett faktum – inte är någon idé att genomföra tester i stor skala. Olsen tror att det bästa i nuvarande situation skulle vara att stänga ner hela samhället under en begränsad tidsperiod, så att smittspridningen lägger sig, och därefter använda Sydkoreas modell med omfattande testning och avancerad smittspårning när karantän och utegångsförbud väl hävs. ”Det är som att släcka en skogsbrand, det är omöjligt att göra när hela skogen brinner samtidigt”, menar Olsen. 

Oavsett om testning borde ske nu eller senare krävs en kapacitet som i nuläget inte verkar finnas. Det saknas allt från vanliga bomullspinnar till kemiska substanser och laboratorier med rätt certifiering. Men det verkar också råda brist på politisk vilja. 

Aftonbladet rapporterade i helgen att Region Stockholm slutat testa vårdpersonal med sjukdomssymtom, eftersom alla tillgängliga tester måste gå till sjuka personer i riskgrupper. 

En läkare i Stockholm, som vill vara anonym, säger till Kvartal att fyra personer på hans klinik testats för covid-19 och att tre av dem testade positivt. Flera personer på kliniken uppvisar symtom för sjukdomen, säger läkaren, men har inte kunnat testas sedan regionens riktlinjer förändrats.

För många sjukanmälda för att kunna svara på frågor om testbehov

Så, pågår det något arbete för att maximera testkapaciteten i Sverige, som det just nu gör i många andra länder i världen?

Jag ställer först frågan till Folkhälsomyndigheten på måndag förmiddag. På grund av det extrema medietrycket på myndighetens experter hänvisas jag till den dagliga presskonferensen i Solna, där journalister erbjuds enskilda intervjuer med myndighetsföreträdare. 

Tyvärr, förklarar jag för pressekreteraren, uppvisar jag symptom för covid-19. Jag hade hög feber för en vecka sedan och upplever nu att min andning är ansträngd. Jag har ringt Vårdguiden 1177 som instruerat mig att stanna hemma, i enlighet med Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

Pressekreteraren förklarar att någon telefonintervju med Anders Tegnell eller en annan expert på myndigheten inte kommer att vara möjlig under måndagen. 

Min andning är fortsatt ansträngd under natten och på tisdag förmiddag försöker jag igen. ”Vi ska försöka ordna en telefonintervju under dagen”, lovar presstjänsten.

Under tiden ringer jag den ansvariga ministern Lena Hallengrens pressekreterare för att ställa mina frågor om testningskapaciteten och huruvida det finns någon plan för att maximera den. Pressekreteraren förklarar att den typen av frågor hänvisas till antingen Folkhälsomyndigheten eller Socialstyrelsen. Jag ringer vidare. På Socialstyrelsen är de också hårt belastade och säger att frågor om testningens omfattning ska ställas till Folkhälsomyndigheten.

Klockan närmar sig 17 och jag har fortfarande inte hört något rörande telefonintervjun. Jag ringer Folkhälsomyndigheten en sista gång. Det visar sig att min förfrågan har fallit mellan stolarna, det blir nog ingen intervju i dag heller. Anledningen? Det har varit extra pressat i dag – två av pressekreterarna har varit tvungna att gå hem under dagen, eftersom de uppvisat symptom för covid-19.

Se noter Visa mindre

Noter

1, Det rör sig om så kallade PCR-tester, som förstärker smittämnets gensekvens. Om testet utförs korrekt anses det vara extremt träffsäkert och visar om det finns aktiv infektion. Även tester för att mäta antikroppar är på gång och används redan i Kina, Singapore och Sydkorea. De visar om en person har haft covid-19 och tillfrisknat. Sådana tester behövs för att kunna ge en korrekt bild av hur smittan spridit sig genom befolkningen och de visar också vilka individer som troligen är säkra från att bli smittade igen.

Redan prenumerant?
Du har läst en olåst artikel från Kvartal
Prenumerera för att få ta del av alla texter och poddar från Sveriges vassaste mediehus.

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.